- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1075-1076

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jarl, ursprungligen och i vidsträcktaste bemärkelse en ädel, högättad man - Jarler (Jarlerius), ärkebiskop i Upsala - Jarlsberg gård, en af Norges största jordegendomar - Jarlsberg og Laurviks amt, amt i Kristiania stift i Norge - Jarlsö (vanl. kallad Jersö), en liten ö i Jarlsberg og Laurviks amt i Norge - Jarmann, Jakob Smith - Jarmerik. Se Ermanarik och Järmundrek - Jarnac, stad i franska depart. Charente

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Östergötland tyder derpå, att han varit jarl i
Götaland. Ryktbar är Knut Erikssons och Sverker
Karlssons jarl, Birger Brosa af Folkungaätten,
hvilken troligen erhöll värdigheten vid Guttorms
död och hvilken kallar sig än svearnas jarl ("dux
sveonum"), än svearnas och götarnas jarl ("dux
sveonum et gothorum"). Med Birger Brosa upphörde
jarlvärdigheten att vara delad. (Rimkrönikan omtalar
en Jon Jarl, som omkr. 1187 blifvit dräpt af esterna,
men tidsuppgiften är ej säker.) Birger Brosa uppträder
redan 1174 såsom jarl och behöll värdigheten till
sin död, 1202. Hans söner, Filip och Knut, buro
jarlnamnet, men hade troligen fått det af konungen i
Norge. Birgers efterträdare såsom Sverker Karlssons
jarl var Folke jarl af Folkungaätten, hvilken stupade
vid Gestilren 1210 och möjligen är densamme som
Birger Brosas son Folke. Om konung Erik Knutsson
(1210-16) haft någon jarl är ej kändt; men om så varit
förhållandet, har denne jarl troligen icke tillhört
Folkungaätten. Konung Johan Sverkerssons (1216-22)
jarl var Karl Döfve, Birger Brosas yngre broder,
hvilken åtminstone 1219 bar jarlnamnet och 1220
stupade på korståget mot esterna. Hans son, Ulf Fasi,
var Knut Långes (1229-34) och Erik Erikssons (d. 1250)
jarl; han omtalas redan 1231 såsom jarl. Vid hans
död, 1248, blef Birger Magnusson (d. 1266), Ulf Fasis
syskonbarn och konung Eriks svåger, jarl. Han var den
siste liksom den mäktigaste af dem, som innehade denna
värdighet. Han upphäfde ämbetet genom att införa
hertigtiteln. Skilnaden mellan jarl och hertig,
hvilka bägge titlar på latin öfversattes med "dux",
var att jarlämbetet uppdrogs åt en högättad man utom
konungahuset, medan hertigtiteln gafs åt medlemmar af
kungliga huset. I början gafs denna titel åt blott en,
hvilken också derför kallades hertig af Sverige (dux
Sueciae). Jfr Hertig. – På 1300-talet lefde i Sverige
en jarl, Erengisle Sunesson, dock icke innehafvare
af någon svensk jarlvärdighet, utan jarl af
Orkenöarna. – I Danmark brukas ännu i dag ordet jarl såsom
en öfversättning af den engelska adelstiteln earl
(se d. o.).

Jarier (Jarlerius), ärkebiskop i Upsala, 1236-55,
visade sig särdeles mån om kyrkan och stiftet. Bland
annat utverkade han anläggningen af dominikanklostret
i Sigtuna (i hvilket han sedermera begrofs)
och förvandlade munkkollegiet vid Gamla Upsala
ärkebiskopssäte till ett ansenligt Collegium
canonicorum secularium, d. v. s. ett sådant,
som bestod af män, hvilka icke voro bundne af
ordensregler.

Jarlsberg gård, en af Norges största jordegendomar,
är belägen i Jarlsberg og Laurviks amt, omkr. 3
km. n. v. om staden Tönsberg, på en stor slätt, på
båda sidor om Ouli-elfven, samt omgifven af storartade
parker och trädgårdar. I forntiden hörde J. till den
stora kungsgården Sæheim (i 9:de årh. de vestfoldske
konungarnas residens). Sedan Tönsbergshus uppbygts,
flyttade de kunglige befallningsmännen dit, men då
nämnda fästning förstörts (i slutet af 16:de årh.),
blef Sæheim å nyo deras bostad. 1671 kom gården
i Peder

Griffenfelds ego och fick namnet
Griffenfeldsgård. Sedan Griffenfeld (1676) fallit
i onåd, indrogs godset till kronan och kallades
J. Kort derefter gafs det åt ståthållaren i Norge
U. F. Gyldenlöve, som 1683 sålde det till baron
(från 1684 grefve) G. V. Wedel. Dennes slägt (som
antog namnet Wedel-Jarlsberg) har ännu (1883) godset
i sin ego. O. A. Ö.

Jarlsberg og Laurviks amt, amt i Kristiania stift i
Norge, det minsta, men tillika det tätast befolkade i
landet. Areal 2,229 qvkm. 91,900 innev, (vid 1879 års
utgång). Amtet gränsar i s. till Drammensfjorden och
Kristianiafjorden, i ö. och n. till Buskeruds amt,
i v. till Bratsbergs amt. Det är i administrativt
hänseende deladt i två fogderier (Jarlsbergs
och Laurviks) och fyra sorenskriverier samt har
fyra städer: Tönsberg, Laurvik, Holmestrand och
Sandefjord. I dagligt tal kallas amtet "Grevskabene"
efter grefskapen Laurvik (upprättadt 1671) och
Jarlsberg l. Tönsberg (upprättadt 1673). Sedan 1881
står det i förbindelse med Kristiania genom den
s. k. "Grevskabsbanen". Jfr Vestfold. O. A. Ö.

Jarlsö (vanl. kallad Jersö), en liten ö i Jarlsberg
og Laurviks amt i Norge, utanför inloppet till staden
Tönsberg. Der drunknade (1483) riksråden Jon Smör
och Einar Fluga. O. A. Ö.

Jarmann, Jakob Smith, norsk gevärskonstruktör,
född i Nordre Frons socken i Gudbrandsdalen d. 30
Maj 1816, var först maskinist på en af norska
flottans ångbåtar och öppnade 1853 tillsammans
med ingeniören P. Nörbech en mindre mekanisk
verkstad utanför Kristiania. 1857 öfvertogs
denna af ett aktiebolag och fick namnet "Nylands
mekaniske verksted", men sköttes fortfarande
af grundläggarna. I slutet af 1870-talet lemnade
J. sin ställning som en af verkstadens styresmän och
egnade sig uteslutande åt gevärskonstruktion. Redan
1839 hade han konstruerat ett bakladdningsgevär för
enhetspatron; i stället för metallhylsor (sådana voro
då ännu icke uppfunna) tillverkade han patronomslag af
papp. Geväret pröfvades och vann allmänt erkännande;
men tanken på snabbskjutande gevär var ännu så ny,
att general Wedel-Jarlsberg vid profskjutning
yttrade: "J. må aldrig tänke på ät få dette gevär
indfört ved arméen. Hvorledes skulde vi kunne
forsyne med ammunition en armé, som har gevärer,
som kan skyde tolv skud i minutet?" 1877 lyckades
det J. att konstruera ett enkelladdningsgevär,
hvilket han sedermera vidare förbättrade till det
repetergevär ("1881 års repetergevär"), som efter
omfattande försök och noggranna jämförelser med
de bästa europeiska och amerikanska modeller
infördes vid det norska infanteriet genom
k. resol. d. 28 Mars 1881. Repetergeväret har
10,15 mm. kaliber, 4 vensterrefflor med likformig
stigning samt enhetspatron med centralantändning;
skotthastigheten 21 skott i minuten, högsta
skottvidden 2,500 m.; vigt, utan bajonett, 10,64
kg. Repeterinrättningen är efter Kropatscheks system.
O. A. Ö.

Jarmerik. Se Ermanarik och Järmunrek.

Jarnac [sjarnack], stad i franska depart. Charente,
vid floden Charente, 14 km. ö. om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free