- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1441-1442

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru, sjöv., en rund, platt, klumpig träskifva - Jungfru, en s. k. hand-docka, hvarmed gatuläggningsstenarna nedstötas - Jungfru (Jumfru). Till och med 1862 namn på det minsta svenska rymdmåttet för våta varor - Jungfrubur kallas i medeltidsskrifter de ogifta qvinnornas boningsrum - Jungfrubär (Jungfru Marie bär, Marie bär) benämnas i Vestmanland stenhallon - Jungfruhoning. Se Honing - Jungfru Maria. Se Heliga jungfrun - Jungfru Marie aflelses dag. Se Aflelse 2 - Jungfru Marie bebådelsedag blef troligen redan i 4:de årh. en af kyrkans högtidsdagar - Jungfru Marie besökelsedag, den 2 Juli - Jungfru Marie hand, bot. - Jungfru Marie himmelsfärdsdag. Se Himmelsfärd - Jungfru Marie kyrkogång. Se Kyndelsmässa - Jungfru Marie nyckelpiga. Se Nyckelpiga - Jungfru Marie obefläckade aflelse. Se Aflelse 2 - Jungfru Marie sänghalm. Se Galium - Jungfrun, astron., stjernbild - Jungfrun, klippö i norra delen af Kalmarsund - Jungfrun af Orléans. Se Jeanne d'Arc - Jungfrun i det gröna, bot. - Jungfruregeln, matem.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vantet styfhalas. Jfr Ansätta, Block, Dotkopp. –
2. En s. k. hand-docka, hvarmed gatuläggningsstenarna
nedstötas. – 3. (Jumfru). Till och med 1862
namn på det minsta svenska rymdmåttet för våta
varor, 1/32 kanna l. 1/4 qvarter = 8,179 cl.
1. R. N.

Jungfrubur kallas i medeltidsskrifter de ogifta
qvinnornas boningsrum, beläget i husets framskjutande
öfvervåning och derför äfven benämndt höga lofts
bur (se d. o.). I de gamla sagorna omtalas äfven
särskilda frustugor, benämnda dyngjor eller skemmor,
af mindre storlek och annan inredning än det egentliga
boningshuset, som kallades skåle (skáli). En lemning af
jungfruburen anses det till ryggås-stugan ofta byggda
"hebbart" (herberget) vara, hvilket är försedt med
loft och innehåller sofrum för husets vuxna döttrar
äfvensom gästrum och allahanda förvaringsrum.
Th. W.

Jungfrubär (Jungfru Marie bär, Marie bär)
benämnas i Vestmanland stenhallon, Rubus
saxatilis
L., och i Helsingland vikon (åkerbär),
Rubus arcticus L. Se Stenhallon och Vikon.
O. T. S.

Jungfruhoning. Se Honing.

Jungfru Maria. Se Heliga jungfrun.

Jungfru Marie aflelses dag. Se Aflelse 2.

Jungfru Marie bebådelsedag blef troligen redan
i 4:de årh. en af kyrkans högtidsdagar, ehuru den
med säkerhet icke omnämnes före det 7:de årh. Då man
antog, att Maria i samma ögonblick hon enl. Luk. 1:26
hörde ängelns tilltal blifvit hafvande med det
gudomliga "Logos", firade man bebådelsedagen jämnt
9 månader före den 25 Dec. (Kristi födelses fest),
d. v. s. den 25 Mars. Derför kallas i den romerska
kyrkan denna högtidsdag också festum incarnationis
(l. conceptionis) Christi. Inträffar Mar. beb. dag
i dymmelveckan (d. v. s. veckan näst före
påskdagen), firas den på lördagen näst före
palmsöndagen. Infaller den på påskdagen eller annandag
påsk, firas den på första följande söckendag. –
Marie bebådelsedag är den enda af Marie-dagarna,
eller de s. k. Vårfrudagarna, hvilken bibehållits i
den lutherska kyrkan; den kallas i Sverige ännu
Vårfrudagen ("Våfferdagen"). Denna högtid stod fordom i
så högt anseende, att man i åtskilliga land derifrån
räknade årets början (t. ex. i England ända till 1752,
då nya stilen der infördes). J. P.

Jungfru Marie besökelsedag, den 2 Juli (till minne af
Marias besök hos Elisabet enl. Luk. 1:39). infördes
bland kyrkofesterna endast i vesterländska kyrkan,
först 1247 af konciliet i Le Mans. Franciskanerna
upptogo den såsom ordensfest på sitt generalkapitel
i Pisa 1263, hvarefter påfven Urban VI förklarade
den för allmän kyrkofest 1389. Maria och Elisabet
skulle nämligen betraktas såsom bilder af enighet,
hvarför påfven ansåg lämpligt att på detta sätt
ställa den då genom den s. k. vesterländska schismen
splittrade kyrkan under den hel. jungfruns skydd. I
Sverige upphörde denna dag att vara helgdag 1772.
J. P.

Jungfru Marie hand, ibot., är den vanliga svenska
benämningen på Orchis maculata L. (nat. fam. Orchideae
L., kl. Gynandria L.), en

tämligen allmänt å fuktiga ängar, betesmarker och i
skogshagar förekommande ört, med en 15-30 cm. eller
deröfver hög stjelk, som nedtill omfattas af tunglika
eller aflånga trubbiga blad. De högre sittande bladen
blifva hastigt smalare, jämnbredt lansettlika;
de öfversta äro små, skärmlika. Alla bladen
äro undertill grågröna och ofvan vanligen mycket
brunfläckiga. Blommorna (orkis-artade blomkalkar)
sitta i enkla ax, som i början äro omkr. 3 cm. långa,
äggformiga, men sedan utväxa till dubbel längd
och blifva aflånga, cylindriska. Blommorna äro
ganska stora, blekröda (eller nästan hvita), med
mörkt gridelina till ljusröda streck och fläckar,
i synnerhet å "läppen", eller det nedåt vända,
större och med sporre försedda kalkbladet. – Det
svenska namnet har uppkommit genom den handlika
formen af den underjordiska stambildningen, som är
ett slags stjelk- eller stam-knöl. Örten kallas
äfven "fläckigt nyckelblomster". Jfr Salep.
O. T. S.

Jungfru Marie himmelsfärdsdag. Se Himmelsfärd.

Jungfru Marie kyrkogång. Se Kyndelsmässa.

Jungfru Marie nyckelpiga. Se Nyckelpiga.

Jungfru Marie obefläckade aflelse. Se Aflelse 2.

Jungfru Marie sänghalm. Se Galium.

Jungfrun (Lat. Virgo), astron., stjernbild,
belägen å ömse sidor om eqvatorn söder om
Bootes, Berenices hår och Lejonet samt norr om
Vattenormen m. fl. stjernbilder. En af Jungfruns
stjernor, Spica (Axet), är af första storleken.
E. J.

Jungfrun, klippö i norra delen af Kalmarsund,
belägen 9 km. från Öland och 16 km. från Smålands
fastland. Ön, som lyder under Virbo gård i Misterhults
socken, är nästan rund, mycket högland och delvis
skogbevuxen samt håller 3 km. i omkrets. Enslig,
med branta stränder och omgifven af djupt vatten,
utgör J. ett godt märke för sjöfarande, som på
betydligt afstånd kunna se öns höga, afrundade,
blånande hjessa. Många trolldoms- och spökhistorier
förtäljas om J. – I sjöslaget vid J. d. 10 och
11 Aug. 1564 besegrade svenska flottan under Klas
Kristersson Horn de förenade danska och lybeckska
flottorna under Herluf Trolle. A. G.

Jungfrun af Orleans. Se Jeanne d’Arc.

Jungfrun i det gröna, bot., kallas en art af
örtslägtet Nigella, Tourn., nämligen N. damascena
L., som tillhör nat. fam. Ranunculaceae Juss.,
kl. Polyandria L., och växer vild i södra Europa
samt ofta odlas i våra trädgårdar. Stjelken är
omkr. 30 cm. hög, glatt likasom bladen, hvilka
äro dubbelt parbladigt delade i slutligen nästan
trådsmalt jämnbreda flikar. Blommorna äro ljusblå,
tätt omgifna af ett stort svepe af pardelade blad
med trådlika flikar. Frukten består af 5 glatta,
flerfröiga karpeller. På grund af det blomman
omgifvande svepets form föreslog E. Fries, att
örten borde kallas "Jungfrukorg". Jfr Nigella.
O. T. S.

Jungfruregeln (Lat. regula virginum), matem., är i
äldre aritmetiska läroböcker namnet på ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free