Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kabinettssekreterare. Se Utrikes departementet - Kabinettsskrifvelse. Se Kabinett, polit., statsr., sp. 1559 - Kabinettsskåp. Se Kabinett, konstind. - Kabinettsstycke, oljemålning - Kabinettsärenden. Se Kabinett, polit., statsr., sp. 1559 - Kabira. Se Kabeira - Kabirer, Grek. mytol., ett slags lägre gudomligheter och demoner - Kableka, bot. Se Caltha palustris - Kabrin, Antilocapra americana, zool. Se Gaffelantilopen - Kabriol, ett slags tvåhjuligt, enspändt, mycket lätt åkdon på fjädrar - Kabul. 1. Hufvudflod i norra Afganistan - Kabul. 2. (Kabulistan). Provins i norra Afganistan - Kabul. 3. Hufvudstad i Afganistan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kabinettssekreterare. Se Utrikes departementet.
Kabinettsskrifvelse. Se Kabinett, polit., statsr.,
sp. 1559.
Kabinettsskåp. Se Kabinett, konstind.
Kabinettsstycke, oljemålning, vanligen med
figurframställning, af mindre format, afsedd att tjena
som prydnad i smärre rum (kabinett) och att ses på
nära håll samt till följd deraf i regeln fint och
omsorgsfullt utförd, med noggrant återgifvande af
småsaker och biverk. Kabinettsmåleriet blomstrade i
Holland vid den tidpunkt, då den holländska konsten
nått sin middagshöjd, d. v. s. omkr. midten af
1600-talet och under det derpå följande halfva
seklet. En mängd framstående konstnärer egnade
sig åt detsamma, såsom Adriaan van Ostade, Gerhard
Terborch, Jan Steen, Gerard Dov, de tre Mieris,
G. Metsu, för att endast nämna de allmännast bekanta
namnen. Det är att anse som ett troget uttryck
af den konstsmak, det sinne för nätt och sirlig
prydlighet, som utmärkte de välbergade borgerliga
kretsarna i de holländska städerna under fristatens
välmaktstid och sedan den yttre ställningen blifvit
betryggad. Det bildar i detta afseende en motsats
såväl till äldre tiders företrädesvis i kyrkans
eller aristokratiens tjenst arbetande konst som
till senare tiders af de stora utställningarna
starkt påverkade målningssätt. Kabinettsmåleriet,
som ursprungligen tillhörde den holländska konsten,
har äfven i andra land vunnit stort anseende och af
många konstnärer odlats jämväl under 1700-talet och
vårt århundrade. Sveriges Nationalmuseum, liksom de
större svenska privatsamlingarna, har att uppvisa
en mängd prof på de olika slagen af kabinettsmåleri.
Upk.
Kabinettsärenden. Se Kabinett, polit., statsr.,
sp. 1559.
Kabira. Se Kabeira.
Kabirer (Grek. Kabeiroi, Lat. Cabiri), Grek. mytol.,
ett slags lägre gudomligheter eller demoner, om
hvilkas ursprungliga betydelse mycken ovisshet är
rådande. Sannolikt äro de, i likhet med korybanter,
telchiner, kureter m. fl., att betrakta såsom
ett slags elementarandar eller personifierade
naturkrafter. Deras dyrkan, hvilken i synnerhet
idkades på öarna Lemnos, Imbros och Samothrake,
hade formen af en hemlighetsfull gudstjenst
(mysterier) och stundom ett vildt svärmande
(orgiastiskt) skaplynne. Mest berömda voro de
kabiriska mysterierna på Samothrake. På Lemnos
sattes kabirerna i förbindelse med Hefaistos, den
derstädes verksamma underjordiska eldens gud, och
nämnas i likhet med daktylerna (se d. o.) såsom
hans medhjelpare i smideskonstens värf. Eljest
synas de oftare hafva uppfattats såsom den i jorden
inneboende, alstrande naturkraftens representanter,
och i det beotiska Thebe dyrkades Demeter och Kore
såsom kabiriska gudinnor. Kabirernas uppträdande såsom
eldsgudomligheter har föranledt några forskare att
härleda namnet från det grekiska kaein, "bränna",
hvaremot andra, hvilka sätta dem i förbindelse
med liknande gudomligheter hos fenicer, egypter
m. fl. forntida folk. söka dess förklaring i det
feniciska kabirim, "de väldige". Kabirernas
antal uppgifves vanligen till två eller tre, och
dertill fogas stundom lika många kabiriska nymfer.
A. M. A.
Kableka, bot. Se Caltha palustris.
Kabrin, Antilocapra americana, zool. Se
Gaffelantilopen.
Kabriol (af Fr. cabriole, luftsprång; jfr kapriol)
och kabriolett (Fr. cabriolet), ett slags tvåhjuligt,
enspändt, mycket lätt åkdon på fjädrar. Jfr Cab,
Faëton och Gigg.
Kabul. 1. Hufvudflod i norra Afganistan, upprinner
på östra sidan af Pagman-berget nära Unai-passet, på
en höjd af omkr. 2,500 m. I närheten af sina källor
kallas floden Sir-i-Tsjechma och sedan, innan den når
staden Kabul, Djui-chir. Den flyter i östlig riktning,
hvarunder den förstarkes af en mängd bifloder:
Logar från s. samt Baran (bildad genom föreningen
af Pandjir och Gurband), Mandraur (som uppstår
genom föreningen af Kau l. Alingar och Alisjang)
och Chonar från n., gör midtför Kaiber-passet,
det vigtigaste genomgångsstället till Indien, en
båge mot n., går kort derefter in på britisk-indiska
området och mynnar ut i Indus midt emot Attok. Längd
omkr. 500 km. K. är en forsande ström, som endast
kan befaras af flottar. Sitt nuvarande namn har
den erhållit efter staden Kabul. Dess äldsta kända
namn är Kubha, som omnämnes i vedahymnerna 1 1/2
årtusende före vår tidräkning. Detta namn var ännu
i bruk på Alexander den stores tid, ty de grekiske
historieskrifvarnas Kofes är endast en grekisk
omskrifning af det förra namnet. Den alexandrinske
geografen Ptolemaios, som ej omnämner Kofes, gör Koas
(Choaspes hos Arrianos), den ofvannämnda bifloden
Chonar, till en direkt biflod till Indus, och ännu
i dag betrakta landets innevånare Chonar såsom den
egentliga hufvudfloden. – 2. (Kabulistan). Provins
i norra Afganistan, omfattar Kabulflodens område
och sträcker sig från Hindukusch i n. till Ghasna
i s., från Banian-passet i Kohibaba i v. till
Kaiber-passet i ö. Befolkningen består till största
delen af afganer. – 3. Hufvudstad i Afganistan, vid
ofvannämnda flod, 1,950 m. öfver hafvet. Omkr. 60,000
innev. Staden var förr omgifven af murar, men
dessa äro nu nedrifna. Den är delad i 6 "mahalas"
l. qvarter och dessa åter i mindre afdelningar,
"kuchas", hvilka hvar för sig kunna stängas medelst
portar, så att hvar kucha bildar en särskild borg. Vid
sydöstra sidan ligger citadellet, Bala-Hissar, som
är omgifvet af murar och bildar liksom en stad för
sig; der ligger äfven emirens palats. Gatorna äro så
trånga, att de ej kunna befaras med vagn, och
fruktansvärdt smutsiga efter regnväder. Husen äro byggda af
soltorkadt tegel och trä, sällan mer än två våningar
höga. Någon monumental byggnad finnes ej. Den enda
märkliga, den stora basaren Chihar Chata, förstördes
1842 af engelsmännen. K. är en af de vigtigaste
stationerna på den indiska handelsvägen till Persien
och Central-Asien; der mötas handelsvägar från alla
riktningar, och handeln, som redan i forntiden var
betydande, skulle under mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
