- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
21-22

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kajman, plur. kajmän, namne - Kajman (Caiman). Se Alligator och Glasögonkaimanen - Kajmanfisken. Se Kaimanfisken - Kajolera, af Fr. cajoler, smickra, vara inställsam, smeka - Kajpenningar. Se Hamnafgift - Kajut l. Kajuta, sjöv., ett akterut i fartyget för befäl och passagerare afsedt hus eller rum - Kakaduor. Se Papegojor - Kakan, "kanernas kan", kejsare, en mongolisk furstetitel. Jfr Kan - Kakao, kakaobönor (Sp. cacao), farmak., fröna af flere arter af växtslägtet Theobroma L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kajman, plur. kajmän (Sv. landsmål kajme,
femin. kajma; förvrängning af F. kaima, namnlike;
kamrat), namne.

Kajman (Caimari). Se Alligator och Glasögonkaimanen.

Kajmanfisken. Se Kaimanfisken.

Kajolera [kasjålera], af Fr. cajoler, smickra, vara
inställsam, smeka.

Kajpenningar. Se Hamnafgift.

Kajut l. Kajuta (Höll. kajuit), sjöv., ett akterut i
fartyget för befäl och passagerare afsedt hus eller
rum, numera oftast beläget på däck, men förr merendels
under detsamma. På passagerare-ångfartyg kallas detta
rum, som på båda sidor är försedt med sof-hytter, för
aktersalong. Ombord å örlogsfartyg har fartygschefen
(eskader- och afdelningschefen, der sådan finnes) sin
egen afskilda bostad, hvilken ensam får namn af
kajut till skilnad från officerarnas gemensamma messrum,
som kallas gunrum. – Kajutvakt kallas en ombord å
handelsfartyg anställd gosse, hvilken det åligger att
passa upp i kajuten och betjena befälet. Unga gossar
börja oftast sitt sjölif med denna tjenst, hvarefter
de avancera till jungmän. R. N.

Kakaduor. Se Papegojor.

Kakan, "kanernas kan", kejsare, en mongolisk
furstetitel. Jfr Kan.

Kakao, kakaobönor (Sp. cacao), farmak., fröna af
flere arter af växtslägtet Theobroma L., som hör
till nat. fam. Büttneriaceae R. Br. (Sterculiaceae),
kl. Monadelphia L. Den art, som hufvudsakligen
lemnar handelns kakaobönor, är Th. Cacao L., hvars
hemland är kusttrakterna af mejikanska viken och
Central-Amerika. Denna art blir i vildt tillstånd
omkr. 12 m. hög, men såsom odlad vanligen blott 8–10
m., och bildar en bred krona af horisontalt utsträckta
grenar med rikt löfverk af stora (1/2 m. långa och 18
cm. breda), helbräddade, spetsade blad, hvilka, nyss
utvecklade, äro rosenröda, men få en mörkgrön färg,
då de blifva äldre. De rosenröda blommorna bryta
fram i stora klasar, icke ur bladvinklarna, utan
ur nakna stammen, tjockare grenar eller t. o. m. ur
blottade gröfre rötter, men endast sparsamt å yngre
grenar. Frukterna blifva ofta nära 20 cm. långa,
6 cm. tjocka, aflångt spetsiga, vid basen intryckta
med 10 trubbiga lister. Det mogna fruktskalet är
vackert gult eller rödaktigt. I fruktens 5 rum ligga
de många fröna tätt på hvarandra, utomkring omgifna
af en slemmig märg. Fröna, "kakaobönorna" (a),
äro äggrunda, något plattryckta, i färskt tillstånd
hvita, men torkade bruna eller rödaktigt bruna. De
hafva ett tunnt, bräckligt fröskal, som omsluter de
stora veckade

hjertbladen – hvilka på ytan äro grundt fårade af
fröskalets nerver – till färgen nästan violettbruna
eller rödbruna och sönderklyftas lätt i kantiga
småstycken med något matt fettglans. – Th. Cacao odlas
(jämte några andra arter) i Amerikas varmaste land på
ömse sidor om eqvatorn (23° n. br.–20° s. br.), dels
å fastlandets fuktiga kusttrakter och djupa skuggiga
dalar, dels å Vestindiens öar samt numera äfven å
östra Asiens öar (Filippinerna, Sunda-öarna). Odlingen
af kakaoträdet är rätt svår, emedan trädet är ömtåligt
för häftiga regnskurar, men likväl

illustration placeholder


har stort behof af fuktighet samt hög värme, hälst så
stadig som möjligt, mellan 24° och 28° C. Trots det
att, såsom man beräknar, af 3,000 blommor blott en
enda ger frukt, är dock produktionen af kakaobönor
högst ansenlig och kan beräknas till minst omkr. 50
mill. kg. årligen. Handelns kakao-bönor äro af
många slag, benämnda efter produktionsorterna eller
exporthamnarna, och bland dessa nämner Svenska
farmakopén särskildt Caracas-kakao såsom en af de
bästa. Denna handelssort hör till det hufvudslag
af kakaobönor, som benämnes jordkakao. Detta namn
hafva de


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free