- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
187-188

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanontillverkning - Kanonvärn, befästningsk. - Kanopus, stjerna af första storleken i Skeppet Argo å södra himmelen - Kanóri, folkstam i Sudan. Se Kanuri - Kanot, ursprungligen liten båt eller farkost, urhålkad af en trädstam och begagnad af åtskilliga vilda folkslag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven i Creusots gjuteri. Materialet på sistnämnda
ställe är dock ej degelstål, utan en hemlighållen
götmetall, smält i Martin-Siemens’ ugn och kallad
"métal Schneider".

Det tredje tillverkningssättet, som användes
vid Bofors jernverk i Karlskoga bergslag, eller
tillverkningen af tätt osmidt stål, är det nyaste
och öfverträffar de föregående. Kanonen består
äfven här af ett kärnrör samt har kammarstycket
omslutet af ett mantelrör, som bakåt öfverskjuter
kärnröret, äfven den delen, som innesluter
bakladdningsmekanismen. Smältningen sker uti
Martin-Siemens ugn. Beskickningen utgöres af
Tackjern af utvald jernmalm 26 proc.
" spegeljern (med 12 proc. mangan) 6 "
Smidesjernskrot 63 "
Kiselmanganjern från Terre-Noire 5 "
100"


Kanonerna hafva hittills gjutits massiva, men
antagligen kommer detta ej att ega rum med kalibrar
öfver ungefär 15 cm. Kärnröret och manteln gjutas
i hvar sin form, bestående af flere på hvarandra
ställda jerncylindrar, klädda med ett lager formmassa,
bestående af fin gjutsand och eldfast lera. Ofvanpå
den egentliga formen, vid den åt kanonmynningen vända
delen, ställes sjunkhufvudsformen, som bör vara
ganska hög, för att stålet genom eftersjunkningen
skall blifva fullt tätt. Vid gjutning af metallen
är formcylindern utvidgad för tapparna. För
att ej stålet genom för hastig afkylning skall
möjligen brista, uppvärmas jernkokillerna före
gjutningen. Sedan stålet blifvit smält i Martin-ugnen
och enligt uttagna smidesprof visat sig ega den rätta
kolhalten, 0,30–0,40 proc., urtappas detsamma i en
gjutskänk, liknande en stor jerngryta, invändigt
klädd med ett eldfast ämne. Gjutskänken lyftes
derefter medelst en kran och flyttas, så att
ett i bottnen befintligt hål kommer midt öfver
kanonformen, hvarefter stålet får rinna direkt i
formen. Sjunkhufvudets yta betäckes med kolstybb,
för att dess metall må hållas flytande. I likhet med
hvad som blifvit nämndt vid de smidda stålkanonernas
tillverkning, rödglödgas kanongötet, sedan det
befriats från formen, men täckes här med kolstybb,
hvari det får svalna. Kanonens bearbetning sker så,
som förut blifvit beskrifvet. Men efter borrning och
svarfning kommer kanonen att undergå intermittent
härdning.

Ett fjerde sätt är Frasers system, enligt
hvilket kanoner tillverkas vid Armstrongs fabrik i
England. Kanonen består der hufvudsakligen af flere
lager med spiralcylindrar af smidt jern, hvilka
omsluta ett tunnt kärnrör af stål. Spiralrören
tillverkas såsom de förut omnämnda stålbanden till
gjutjernskanonerna samt äro till en del uppvindade på
hvarandra och sammanvällda, delvis påkrympta. Den
största på detta sätt tillverkade pjes är den
till Italien levererade 100-tons kanonen af 43,2
cm. kaliber. De många föreningsytorna, vällarna,
utgöra systemets svaga punkter och fordra en
mer omsorgsfull tillverkning än vid öfriga
tillverkningssätt.

Sedan kanonen blifvit fullt färdig, måste den undergå
besigtning af en särskildt dertill kommenderad
officer. Denne är vanligtvis närvarande under
tillverkningens olika skeden och verkställer dervid
åtskilliga undersökningar, men han måste dessutom
äfven undersöka på flerfaldiga sätt om pjesen innehar
de riktiga dimensionerna samt genom profskjutningar
pröfva dess styrka.

De största kanongjuterierna äro Krupps, Creusots
och Armstrongs. I Sverige voro de äldsta
"byssegjuterierna" uti Stockholm, Nyköping,
Kalmar, Elfsborg samt vid Stora Kopparberget i
Dalarna. Finspångs nuvarande styckebruk erhöll
sitt första privilegiebref d. 1 Febr. 1587, och
det förr på Åker befintliga hade sin uppkomst från
1584. Öfverste v. Wurmbrandt lät tillverka sina
läderkanoner vid Julita kungsgård i Södermanland
samt anlade der på 1630-talet ett gjuteri för
jernkanoner. Äfven i Örebro och vid Huseby
inrättades gjuterier under drottning Kristinas
regering. Under senare hälften af 1600-talet götos
kanoner endast vid Finspång och Åker. Derefter
anlades styckebruken Stafsjö, Ehrendal, Svärta och
Hellefors i Södermanland samt Öfverum och Tofvehult
i Kalmar län. För närvarande (1884) finnes i Sverige
endast 1 kanongjuteri, Finspångs, men detta kommer
snart nog att få en medtäflare i Bofors bruk.
H. W. W.

Kanonvärn, befästningsk., kallas, till
skilnad från mörsarevärn, ett batteri, som
är inredt till försvar med kanoner. Kanonvärn
konstrueras antingen för skjutning öfver krön
eller genom embrasure. Se Bröstvärn, Embrasure.
H. W. W.

Kanopus, stjerna af första storleken i Skeppet Argo
å södra himmelen.

Kanóri, folkstam i Sudan. Se Kanuri.

Kanot (Fr. canot, af Sp. canoa, urspr. ett karibiskt
ord, som betyder båt), ursprungligen

illustration placeholder


liten båt eller farkost, urhålkad af en trädstam och
begagnad af åtskilliga vilda folkslag. Äfven båtar,
som äro hopfogade af flere stycken, kallas dock
stundom kanoter, t. ex. den på fig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free