- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
691-692

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina, urgammal kulturstat i östra Asien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skogs- och bergstrakter några fåtaliga stammar,
hvilka man kanske får betrakta som lemningar af
ur-innevånarna, såsom lolo i Jun-nan och Se-tsjuan,
miao-tse i Kuei-tsjeu m. fl. Spridda bland de
egentliga kineserna lefva mandsjuerna, hufvudsakligen
i de vigtigare städerna, der de bilda besättningen och
bo i en särskild stadsdel, "tatarstaden". Kineserna
bilda den mest utpräglade typen för den af Blumenbach
uppställda mongoliska rasens egendomligheter. De hafva
bred, platt näsa, starkt framträdande kindknotor
och ett nästan fyrkantigt ansigte. Håret är svart
och glatt, skäggväxten svag, ögonen mörka; på grund
af en egendomlig veckbildning på öfre ögonlocket är
ögonspringan smal och sitter något snedt. Hudfärgen
är gulaktig, men i många nyanser, från nästan helt
hvit, hos qvinnorna i de förnäma klasserna, till mörkt
gulbrun, hos arbetarna i de södra kustprovinserna. I
kroppsstorlek äro kineserna ungefär likställda med
sydeuropéerna, men öfverträffas af dem med afseende
på skönhet i växt och anletsdrag. I intellektuelt
hänseende äro kineserna en rikt utrustad nation;
i förstånd, skarpsinne, fattningsförmåga och minne
äro de fullt jämnbördiga med de högst begåfvade af
Europas folk. Till deras goda egenskaper höra flit och
ihärdighet, stor sparsamhet och måttlighet, lydnad,
vördnad för ålderdomen samt vetgirighet; af deras
fel äro misstrogenhet, falskhet och lögnaktighet,
girighet, krypande feghet mot öfverordnade, högmod mot
ringare de mest framstående. En del af de kineser,
med hvilka européerna kommit i beröring, är mycket
demoraliserad, men efter dem kan man ej bedöma hela
folket. Spelsjuka och opiumrökning äro laster, som
åtminstone i kustprovinserna äro allmänt utbredda;
dryckenskap och osedlighet herska företrädesvis i
de högre klasserna. Kinesernas själsförmögenheter
äro riktade åt det praktiska och prosaiska; deras
känslolif är föga utveckladt. Derför hafva de ock gått
långt i de exakta vetenskaperna, medan t. ex. deras
poesi icke står synnerligen högt. Kineserna hafva
aldrig varit någon krigisk nation, utan alltid
hållit sig till de fredliga yrkena, jordbruk,
industri och handel. Deras kultur är ett fenomen
utan motstycke. Den är icke allenast så urgammal, att
den i ålder knappt står efter den fornegyptiska, utan
tillika så egendomlig och sluten inom sig, att den
icke synes hafva sammanhang med någon annan. Enligt
kinesernas traditioner skola skriftecknen hafva
uppfunnits hos dem redan 3,500 år f. Kr. Omkr. 800 år
senare skola de hafva upptäckt magnetnålens egenskap
att peka mot n. (kineserna anse, att den visar mot
s.), men icke tillgodogjort sig denna egenskap
för konstruktion af kompasser förrän omkr. 1100
f. Kr. I slutet af 6:te årh. e. Kr. uppfunno de
träsnittstrycket och omkr. 1050 konsten att trycka
med rörliga typer. Krutet kände de redan 400 år
före vår tidräkning, papperet i första årh. e. Kr.,
och porslinet uppfunno de sannolikt i början af 7:de
årh. e. Kr. I många grenar af konstindustrien stå
kineserna utomordentligt högt. såsom i förfärdigande
af

papper, porslin, sidentyg, snidade och lackerade
föremål af trä äfvensom arbeten i metall. Deras
konst är deremot föga utvecklad och tillfredsställer
åtminstone icke européernas estetiska fordringar. I
deras målningar beundrar man den fina framställningen
af detaljerna och den glänsande färgprakten, men
de sakna korrekthet i teckningen samt röja föga
begrepp om perspektivet och behandlingen af ljus och
skugga. Skulpturen, i synnerhet framställningen af
menniskokroppen, synes oskön och fantastisk. Mera
utvecklad och storartad visar sig stundom
arkitekturen, särskildt i flere allmännyttiga
arbeten, såsom broar, hamndammar och den stora
muren. Mindre fördelaktigt intryck göra templen,
palatsen samt andra större offentliga och enskilda
byggnader med sina egendomligt svängda tak, hvilka
vid husets hörn äro långt framskjutande och icke
sällan prydda med fantastiska, rikt förgyllda eller
lackerade bildhuggerier. Mest i ögonen fallande
visa sig dessa på de månghörniga, af fem, sju,
nio, t. o. m. flere våningar bestående tornen,
hvilkas mönster jämte åtskilligt annat i arkitekturen
kommit med buddhaismen från Indien. Hvarje våning är
nämligen skild från den närmast öfre genom ett tak,
från hvars gafvelspetsar klockor ofta nedhänga. De
förmögnas bostäder bestå hufvudsakligen af ett
större eller mindre antal envåningsbyggnader, som
äro förenade medelst gallerier och omsluta gårdar,
trädgårdar o. s. v. Inredningen är gjord med lyx och
erbjuder knappt mindre bekvämligheter af alla slag än
de rika och furstliga europeiska boningarna. – För
upplysning och bildning är sörjdt synnerligen väl i
K.; öfverallt, t. o. m. i de minsta och fattigaste
byar, finnas skolor, der äfven de fattigas barn
erhålla undervisning. Derför är ock jämförelsevis en
större del af befolkningen i K. kunnig i läsning,
skrifning och räkning än förhållandet är i
t. o. m. europeiska land, som stå högt i detta
hänseende. Personer, som vilja utbilda sig för
de högre statsämbetena, måste genomgå åtskilliga
skolor och vid flyttning från en lägre till högre
sådan underkasta sig stränga pröfningar. Den, som
aflagt de tre högsta examina, erhåller en viss rang
och tillträde till statens högre ämbeten; de högsta
af dessa nås blott af dem, som underkastat sig den
tredje stora examen, som hvart tredje år hålles i
Pe-king i kejsarens egen närvaro. Tillträde till de
högsta värdigheterna är således beroende af kunskaper
och bildning, icke af härkomst eller något annat. Den
personliga förtjensten bestämmer också den enskildes
plats på rangskalan. Alla statsämbetsmän (kuan;
i Europa vanligen benämnda med det portugisiska
namnet mandariner) äro delade i 9 klasser och hvar
och en af dessa åter i två afdelningar, således
i allt 18 grader, hvilka äro skarpt skilda från
hvarandra. Denna indelning är alldeles oberoende af
vederbörandes ämbete, hvilket ofta kan vara tämligen
lågt, under det att innehafvåren tillhör en af de
högsta rangklasserna, och tvärtom. – Hela befolkningen
sönderfaller i 3 hufvudklasser; den första (liang),
som åtnjuter fullt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free