Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klorofyllparenkym ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spikhammare som ock 1741 rätt att på kronans bekostnad
der anlägga ett krutbruk. 1801 erhölls privilegium
att anlägga valsverk till beredande af förtent
jernbleck. 1813 sålde A. F. Rosenborg K. till
justitierådet S. Noraeus, major L. Gyllenhaal
och brukspatron C. E. Lagergren. Sedan
frih. G. F. Akerhielm 1820 köpt 1/3 af K., voro
han och hans son, frih. J. G. N. S. Åkerhielm samt
medlemmar af slägten Lagergren egare af ungefär 2/3
af K. till 1871, då Klosters aktiebolag bildades,
hvilket 1872 äfven inköpte Stjernsund.
Klosterarbete, egentl. arbete utfördt i ett kloster,
i öfverförd bem. hvarje arbete (i synnerhet
handarbete), som utmärker sig genom detaljernas
oändliga noggranhet och finhet, och hvars utförande
derför kräfver en jämförelsevis mycket lång tid.
Klosterhvalf. Se Hvalf.
Klosterlasse, Se Laurentius Norvegus.
Klosterlöfte. Se Kloster.
Klosterneuburg, stad i Nedre Österrike, vid Donau, 9
km. ofvanför Wien. 7,365 innev. (1880). Vinodling. På
en höjd invid Donau ligger ett augustin-kloster
(grundadt 1106 af markgrefven Leopold den helige),
det äldsta och rikaste kloster i Österrike,
egare af mer än 2/3 af trakten närmast omkring
Wien. Bland klostrets tillhörigheter märkas
klosterkyrkan (från 1318), med stiftarens graf
och det s. k. Verdun-altaret, ett mästerstycke af
medeltids-skulptur, en skatt- och relik-kammare, ett
bibliotek af omkr. 30,000 bd samt 3,000 manuskript
och inkunabler, ett tafvelgalleri m. m. K. grundades
af Karl den store.
Kloster-Zeven. Se Zeven.
Klot. 1. Se Sfer. – 2. Sjöv. Se Räck. – 3. Ett slags
tyg. Se Cloth.
Klotar (egentl. Chlothar = Lothar, Luther),
frankiska konungar: 1. K. I, Klodvig I:s yngste son,
återförenade 558 hela det frankiska riket under sin
spira. Död 561. – 2. K. II, son till konung Chilperik
I af Soissons och den ryktbara Fredegunda, efterträdde
fadern i Soissons 584 och återförenade efter
Brunhildas fall 613 hela det frankiska riket. Död
628. – 3. K. III, den frankiske konungen Klodvig II:s
son, efterträdde 656 fadern såsom konung öfver hela
det frankiska riket, men måste öfverlåta Austrasien
åt sin yngre broder Childerik (660–670). Död 670. –
4. K. IV, en merovingisk konunga-ättling (möjligen
son till Teoderik III), som Karl Martel år 717
upphöjde på tronen mot den af neustrierna utkorade
Chilperik II. Han dog 719. Se vidare Merovinger.
S. F. H.
Klotblixt l. kulblixt. Se Blixt, sp. 686.
Klotblomma. Se Globularia.
Klotdiorit, petrogr., en egendomlig utbildning af
bergarten diorit. I dioritmassan äro utsöndrade, mer
eller mindre tätt intill hvarandra, 2–10 cm. stora
kulor eller klot, som utgöras af koncentriskt
ordnade lager mörkare (hornblenderik) och ljusare
(fältspatsrik) diorit. En radierande strålig struktur
kan hos kloten stundom iakttagas. Ofta ligga dessa
så tätt, att de beröra hvarandra. Klotdioriten är
känd
från Corsica, hvarefter bergarten äfven, kallas
korsit. – Inom Sverige förekommer i Järeda socken
af Kalmar län en ganska vackert utbildad liknande
klotbergart, hvilken dock af flere anses böra
benämnas klotgranit, emedan grundmassan, uti hvilken
de dioritiska kloten äro utsöndrade, består af granit.
E. E.
Klotdjur, Volvocina, zool., en familj bland
de lägsta, tarmsaknande infusorierna. Kroppen
är försedd med hinnaktigt omhölje, inom hvilket
mångfaldig sjelfdelning eger rum, så att höljet till
sist brister och de nybildade klotdjuren blifva
fria. Volvox globator L. har öga och en dubbel
snabel, men saknar svans. Omhöljet är vattenklart;
i det inre finnes klorofyll, som ger åt djuret
grön färg. O. T S.
Kloten, bruks- och landtegendom inom Örebro län,
Ramsbergs socken, ligger nära gränsen till Kopparbergs
län vid sjön Kloten, som afrinner österut till Baggån,
eller Hedströmmen, och är medelst bolagets egen
jernväg (22 km., bredspårig) förenad med Bånghammars
station på Frövi–Ludvika jernväg. Egendomen omfattar
i Ramsbergs socken Klotens masugn och ångsåg samt
jordegendom om tillsammans 12 2723/8160 mtl, med
ett taxeringsvärde af 648,300 kr., hvarjämte samma
egare, Klotens aktiebolag (stadfäst d. 15 Juli
1876), eger inom samma socken: Granhult med hälften
i Gammelbo masugn samt Nyhammars och Bergshytte
stångjernssmedjor m. m., 8 57/640 mtl, taxeringsvärde
587,000 kr., i Ljusnarsbergs socken: 2 25/408 mtl,
taxeringsvärde 175,200 kr., i Kopparbergs län,
Malingsbo socken: Malingsbo och Nyfors jernbruk
m. m., 11 137/480 mtl, taxeringsvärde 725,800 kr.,
i Söderbärke socken: 3/8 mtl, taxeringsvärde
25,000 kr., i Norrbärke socken: Björsjö masugn och
jordegendom om 5 91/120 mtl, taxeringsvärde 345,600
kr. – Sammanlagda taxeringsvärdet uppgick 1883
till 2,506,900 kr., deraf för jordbruksfastighet
till 2,254,700 kr. I ofvannämnda taxeringsvärden
är ej inräknad en mängd bolaget tillhöriga
jernmalmsgrufvor och gruf-lotter i Ramsbergs och
Ljusnarsbergs socknar inom Örebro län samt Grangärde,
Ludvika och Norrbärke socknar inom Kopparbergs län,
i hvilka grufvor malmbrytningen för bolagets räkning
under de 5 sista åren (1879–83) utgjort i medeltal
21,000 tons. Under samma tid har i K:s ångsåg sågats
i medeltal 80,000 timmer. Tackjernstillverkningen i
bolagets masugnar har utgjort omkr. 5,740 tons, deraf
största delen utsmidts till smält- och stångjern,
hvaraf tillverkningarna i medeltal uppgått till
resp. 935,000 och 2,890,000 kg. årligen. För samtliga
dessa tillverkningar användes kol från bolagets egna
skogar; kolningen har under ofvannämnda period
uppgått till i medeltal omkr. 32,000 läster. – Å
de arealer af skogsmarken, hvilka sålunda årligen
kalhuggas genom timmerafverkning och kolning,
ombesörjes återväxten medelst plantering och sådd
af skogsfrön.
Klotfisk. Se Piggfisk.
Klotformig afsöndring (klotformig förklyftning),
petrogr., säges förefinnas hos en bergart, basalt,
diabas, granit m. fl., då denna visar sig i sin inre
massa vara, genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
