- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
583-584

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagus ... - Lahr, stad i badensiska kretsen Offenburg, vid Schutter - Lahsa. Se El-ahsa - Lahti, ett finskt ord, som betyder vik, bukt - Lahti, köping invid den liknämnda stationen på Petersburg-Riihimäki-jernbanan, i Nastola socken af Hollola härad och domsaga samt Tavastehus län (Finland) - Lai, fornfransk benämning på ett slags romans af berättande innehåll - Laibach (Ital. Lubiana, Slov. Ljubljana), hufvudstad i österrikiska kronlandet och hertigdömet Krain och fordom i konungariket Illyrien - Laicus, Lat., som ej tillhör det andliga ståndet, lekman; olärd, oinvigd - Laihela. 1. Socken af Korsholms härad och domsaga, Vasa län, Finland - Laihela. 2. Friherreskap, som d. 22 Dec. 1651 förlänades åt riksrådet och presidenten i Bergsamtet K. Bonde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

engelsmännen 1849 eröfrade Pandjab, ligger vid
Sindh–Pandjab–Delhi-jernvägen nära venstra stranden
af Ravi, omgifven af de härligaste trädgårdar
och parker samt murar, hvilka, förr ända till 11
m. höga, 1852 nedbragtes till 4–6 m. höjd. 149,369
innev. (1881). Staden har trånga och smutsiga gator,
men utmärker sig genom en vacker byggnadsstil hos
husen (med platta tak) och har många praktbyggnader
från förflutna tider, bl. a. den af Aureng-sib
1673–80 byggda stora kejsaremoskén Badsjahi Masjid
samt det praktfulla stormogul-palatset Saman
Burj. Till de berömdaste anläggningar hör Sjah
Djahans trädgård, kallad Sjalamar (glädjens boning),
som består af tre stora terrasser med tillsammans
450 springbrunnar. Omkr. 8 km. s. ö. från L. ligger
Mian Mir, der trupperna (med undantag af en liten
garnison i stadens citadell) äro förlagda, och der
ämbetslokalerna samt de flesta allmänna inrättningar
äro belägna. Bland undervisningsanstalter märkas
Punjab university college (grundadt 1869), som
nyligen blifvit upphöjdt till universitet med
rättighet att meddela lärdomsgrader, en medicinsk
skola, en skola för konstslöjd, Oriental college samt
flere skolor, som anlagts af missionssällskap. Såsom
handels- och industristad är L. nu ej framstående, men
fordom voro dess mattor, musliner och sidenväfnader
mycket eftersökta. – L. var till 1023 residens
för inhemska hindufurstar, eröfrades detta år
af den ghasnavidiske herskaren i Afganistan
Mahmud den store, hvarefter hans ättlingar tidtals
residerade i L. till 1186, då ghuriden Sjehab-ed-din
störtade Mahmuds dynasti i L. 1241 plundrades L. af
mongolerna, eröfrades 1525 af Tamerlans ättling Babur
och tillhörde sedan stormoguls rike samt täflade
i prakt med rikets hufvudstad, Delhi. 1764 intogs
L. af sikherna och var deras hufvudstad till 1849, då
Pandjab förenades med briternas öfriga besittningar
uti Indien.

Lahr, stad i badensiska kretsen Offenburg,
vid Schutter, en liten biflod till Rhen. 9,390
innev. (1880). En af Badens lifligaste fabriksstäder.

Lahsa. Se El-ahsa.

Lahti (skarpt h), ett finskt ord, som betyder
vik, bukt. Dialektformer, förut brukligare än nu,
äro laksi och laaksi. Ordet är, dels ensamt för
sig, dels såsom sammansättningsled, ett i Finland
mycket allmänt ortnamn samt återgifves vanligast i
svenskt tal och skrift uti förra fallet med Lahtis
(förut Lachtis) och i det senare, såsom begynnelse- l.
slutstafvelse, med laks (förut lax). Genom användandet
af den sistnämnda formen i förening med andra lika
misslyckade försvenskningar har under tidernas lopp
utbildats en mängd löjligt förvrängda pseudo-svenska
ortnamn, som numera hvarken för öga eller öra
tillkännagifva sin härledning, t. ex. Qveflax, socken
i Vasa län, af Koivulahti l. -laksi ("Björkvik"),
Laxpojo af Laakspohja ("Vik-ände") m. fl.
O. I.

Lahti (se föregående art.), köping invid den
liknämnda stationen på Petersburg–Riihimäki-jernbanan,
i Nastola socken af Hollola härad och domsaga samt
Tavastehus län (Finland),
nära Vesijärvi hamn och insjö, som står i segelbar
förbindelse med Päijänne. 236 innev. (1884). Der
drifves en betydande sågrörelse samt finnas för öfrigt
skeppsslip, ångqvarn, tegelbruk, bränvinsbränneri
och ölbryggeri. Köpingen bildar icke något afskildt
administrativt, judicielt eller kyrkligt område.
O. I.

Lai (lä; Eng. lay, af Kelt. laidh, vers, visa;
jfr T. lied), fornfransk benämning på ett slags
romans af berättande innehåll, stående på gränsen
mellan episk och lyrisk diktart; visa i allmänhet,
senare särskildt namn på visor af folklig karakter, i
motsats till den mera konstmässiga sången (chanson).
A. L.

Laibach (Ital. Lubiana, Slov. Ljubljana), hufvudstad
i österrikiska kronlandet och hertigdömet Krain
och fordom (1816–49) i konungariket Illyrien,
ligger vid floden Laibach, 11 km. ofvanför dess
förening med Save, samt vid jernvägen mellan Wien
och Trieste. L. består af den egentliga staden och
8 förstäder samt eger en katedral i italiensk stil
jämte 10 andra kyrkor, det furstliga Auerspergska
palatset, ett gammalt kastell på Schlossberg, hvilket
nu begagnas som fängelse, samt de vanliga byggnaderna
och undervisningsanstalterna i en provinshufvudstad
och ett biskopssäte. 1880 hade staden 26,284
innev. Folkspråket är slovenska, men de högre
klasserna tala tyska eller italienska. Jämte vanliga
stadsnäringar eger L. flere större industriella
anläggningar, dels i staden sjelf, dels i närmaste
omgifning. – L. uppgifves hafva under Karl den
stores tid blifvit uppbygdt på samma plats, som förut
intagits af det af Attila och senare åter af avarerna
förstörda Amona l. AEmona. Omkr. år 1200 kom det till
hertigarna af Krain och vardt stad 1261. 1461 blef
det biskopssäte. Den 17 Mars 1797 och d. 3 Juni 1809
intogs staden af fransmännen samt var från Okt. 1809
till 1813 säte för franska generalguvernören öfver
Illyriska provinserna. I Jan.–Maj 1821 hölls i L. en
kongress, som besöktes af kejsarna i Österrike och
Ryssland, konungen af Bägge Sicilierna, hertigen af
Modena samt fullmäktige från Preussen, Frankrike,
Storbritannien, Sardinien och de andra italienska
staterna. Denna kongress hade till ändamål att
genom gemensamma rådplägningar trygga Italiens lugn
och återställa sakernas gamla ordning i Neapel och
på Sicilien. Följden af de på kongressen fattade
besluten, hvilka i folkrätten införde rättigheten till
väpnad intervention i en af partier upprörd grannstats
inre angelägenheter, var upphäfvandet af den liberala
författningen i Neapel genom österrikiska trupper.

Laicus (pl. laici), Lat. (Grek. laikos, hörande
till folket, af laos, folk), som ej tillhör det
andliga ståndet, lekman; olärd, oinvigd.

Laihela. 1. Socken af Korsholms härad och domsaga,
Vasa län, Finland. Areal 586 qvkm. Befolkningen
finsk, 6,111 pers. (1883). Konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Åbo ärkestift, Vasa öfre prosteri. –
2. Friherreskap, som d. 22 Dec. 1651 förlänades åt
riksrådet och presidenten i Bergsamtet K. Bonde,
omfattade Laihela socken, 114 5/6 mtl. Efter Bondes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free