Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Langobarder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mynning och upp efter denna flod, hvilken utgjorde
dess östra gräns. I öfrigt omgafs L. af provinserna
Lyonnais och Auvergne i n., Guienne-et-Gascogne
i v. samt Foix och Roussillon i s. Provinsen
motsvaras nu af depart. Tarn, Aude, Hérault, Gard,
Ardèche. Lozère, delar af Haute-Loire, Tarn-et-Garonne
och Haute-Garonne samt mindre stycken af Ariége och
Pyrénées-erientales. Hufvudstaden var Toulouse. –
Ungefär samma område bildade i 4:de årh. romerska
provinsen Narboriensis I. Det eröfrades i början
af 5:te årh. af vestgoterna, öfversvämmades i
början af det 8:de af araberna och lades 759 af
Pipin den lille till det frankiska riket. Under
länsväsendets blomstringstid voro grefvarna af
Toulouse de mäktigaste herrarna i denna del af
Frankrike, hvilken gjorde sig bemärkt dels genom
sin municipala lifaktighet och yppiga civilisation,
dels såsom ett stamhåll för kätterska rörelser inom
kyrkan. Albigenskriget (1209–29) och inqvisitionen
förödde det sjelfständiga lifvet i dessa landsdelar,
och de indrogos 1271 till franska kronan. Sedan samma
tid är L. en territorial benämning. – Om ordets
ursprungliga betydelse såsom namn på den sydfranska
dialektgruppen se Franska språket, sp. 269.
Languedoc-kanalen [langgdå’k], Fr. Canal du Midi
l. Canal des deux mers, en af de största kanalerna i
Frankrike, byggdes 1666–80 och förenar medelst Garonne
Atlantiska hafvet med Medelhafvet. Den börjar nedanför
Toulouse, går förbi Castelnaudary, Carcassonne och
Béziers samt mynnar ut i strandsjön Thau, hvilken
Cettes hamn sammanbinder med Medelhafvet. Dess längd
utgör 277 km., bredden 10–20 m., djupet 2–2,5 m. På
högsta punkten af kanalen, 189 m. öfver Medelhafvet
och 63 m. öfver Garonnes vattenyta vid Toulouse,
befinner sig vid byn Ferréol en 66 har stor bassäng,
som rymmer 6,370,000 kbm. vatten och förser både
östra och vestra delen af kanalen med vatten. På en
kulle ofvanom Naurouse är ett monument upprest till
minne af kanalens upphofsman, P. P. Riquet.
Langue d’oïl [langg doui]. Se Franska språket,
sp. 269.
Languendo, languente, languido, Ital.,
musikt., smäktande, trånsjukt, klagande.
Languet [langge], Hubert, tysk diplomat, politisk
skriftställare, f. 1518, d. 1581, var till börden
fransman och ursprungligen katolik, men uppsökte 1549
i teologiskt intresse Melanchthon och stannade i
Tyskland, tills han 1560 såsom diplomatiskt ombud för
kurfurst August af Sachsen återvände till Frankrike,
der han med nöd undgick Bartolomeinattens blodsdåd
(1572). 1573–76 var han kurfurstens sändebud
hos kejserliga hofvet och tillbragte sina sista
lefnadsår hufvudsakligen i Nederländerna. Sin största
ryktbarhet har L. såsom förmodad författare till
skriften Vindiciae contra tyrannos (Edinburgh 1579),
som utkom någon tid före hans död och väckte stort
uppseende genom sitt underkännande af läran om folkets
absoluta lydnadspligt mot regenten såsom varande en
Guds ställföreträdare.
Langue verte [langg värt], Fr. "grönt språk", språk,
som till följd af egendomliga ord och vändningar
knappast kan förstås af andra än de invigde, jargon.
Languissant [lansgissa’ng], Fr. (af languir, vara
matt), matt, kraftlös, försmäktande, smäktande,
trånande.
Långö. 1. Ö i Nordlands amt (Norge), i Vesterålens
ögrupp, ytterst ute mot hafvet. Areal 887 qvkm. 7,000
innev. (1875). Ön har flere goda fiskeplatser. –
2. Ö i Kristianiafjorden, utanför staden Holmestrand
(Norge). Areal 0,8 qvkm. Omkr. 20 innev. (1884). Der
finnas betydande kalkstensbrott, hvilka förr
tillhörde staten, men nu äro enskild egendom.
O. A. Ö.
Laniarius, zool. Se Skogstörnskatslägtet.
Laniini, zool. Se Törnskator.
Lanius, zool. Se Törnskatslägtet.
Lanjuinais [langsjyinä], Jean Denis de, grefve,
fransk statsman, f. 1753 i Rennes, utnämndes 1775
till professor i kyrkorätt vid universitetet i sin
födelsestad och var 1789 medlem af konstituerande
nationalförsamlingen, der han tillhörde det liberala
partiet. 1792 blef han åter professor i Rennes samt
valdes 1793 till medlem af nationalkonventet. Der
röstade han emot konungens afrättning och slöt sig i
den derefter följande striden mellan skräckmännen och
girondisterna till de senare. Med ett aldrig svigtande
mod bekämpade han ytterlighetsmännen. Särdeles
berömdt är hans uppträdande d. 2 Juni 1793. Med
dödsföraktande oförskräckthet framslungade han sina
sanna och osminkade anklagelser mot bergpartiet och
dess ledare, men blef jämte 31 andra girondister
utvoterad ur församlingen och häktad. Han lyckades
dock genom flykten rädda sitt lif och återinträdde
efter skräckväldets fall i nationalkonventet,
i Mars 1795. Han var medlem äfven af republikens
följande lagstiftande församlingar och bekämpade
under konsulatet med sitt vanliga mod Napoleons
monarkiska planer. Icke dess mindre utnämndes
han vid kejsaredömets upprättande (1804) till
grefve. Under restaurationen blef han medlem af
pärskammaren (1814), der han fortfarande tillhörde
de liberale. Han afled 1827. – L. har i flere
skrifter försvarat sina politiska grundsatser. Det
mest bekanta af hans arbeten är Constitutions
de la nation française, précédées d’un essai
historique et politique sur la charte etc. (1819). –
L:s yngre son, Victor Ambroise de L. (f. 1802,
d. 1869), var äfvenledes statsman och en af dem,
som protesterade mot statsstrecket af d. 2 Dec. 1851.
J. Fr. N.
Lannaskede. 1. Socken i Jönköpings län, Östra
härad. Areal 5,033 har. 776 innev. (1884). Annex
till Myresjö, Vexiö stift, Östra härads kontrakt. –
2. Helsobrunn och badanstalt, belägen till största
delen inom ofvannämnda socken, omkr. 1 km. från
Lannaskede station på den under byggnad varande
Säfsjö–Hvetlandabanan. Läget är vackert och sundt,
på 200 m. höjd öfver hafvet, vid en dalgång bildad
af den förbiflytande Emån. Den nu begagnade "stora
källan" har ett jernhaltigt vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
