Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lavreince ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några anmärkningsvärda genrebilder, än mindre
historietaflor. Som ett af hans bästa porträtt räknas
Master Lambton, bilden af en svartklädd ung gosse,
som sitter högt uppe på en klippafsats. Dernäst komma
hans porträtt af prinsen-regenten (sedermera Georg
IV), t. ex. såsom strumpebandsordens stormästare i
pompös galadrägt eller, bättre, i enkel röd uniform
(i Göttingens bibliotek). Likaledes målade han Karl
X af Frankrike under ett besök i Paris 1825. Men
i synnerhet lyckades han i att skildra damerna
ur den engelska aristokratien. Alla dessa porträtt
utfördes af honom i hel figur; och hvad uppfattningen
angår, visar han i dem mycket nära slägtskap med
Reynolds, så att han väl kan räknas som den andlige
fortsättaren af den äldre mästarens verk. Det har om
L. blifvit anmärkt, att han gerna gaf sina porträtt
en egen karakter och hållning för att fråntaga dem
utseendet af att vara porträttartade, hos damerna
genom att lägga an på det gratiösa, hos herrarna
genom att förläna dem en viss värdighet, utan att
han dock i denna sin sträfvan alltid lyckades
nå syftet. 1815 upphöjdes L. i adligt stånd. Han
dog i London d. 7 Jan. 1830.
C. R. N.
Lawrence [låröns]. 1. Sir Henry Montgomery L.,
engelsk militär, f. 1806, d. 1857, kom 1823 såsom
artilleriofficer till Indien och var under loppet af
flere år britisk-ostindiska kompaniets resident hos
inhemska furstar. 1849 blef han främste medlemmen af
förvaltningskommissionen i Pandjab, 1852 politisk
agent i Radjputana och i Mars 1857 styresman öfver
Audh. Vid det stora seapoys-upprorets utbrott ett
par månader senare såg han sig nödsakad att med
300 engelska soldater innesluta sig i Lakhnau, men
fick endast en kort tid leda dess ryktbara försvar,
enär han d. 2 Juli sårades af ett fientligt skott
och två dagar efteråt afled. Hans minne är hugfäst
uti Indien genom flere af honom inrättade asyler för
europeiska soldaters barn. – 2. John Laird Mair L.,
lord, engelsk vice-konung uti Indien, den föregåendes
broder, f. 1811, inträdde 1829 i britisk-ostindiska
kompaniets tjenst och ådagalade mycken duglighet såsom
uppbördsman i olika trakter af Delhi, insattes 1849
jämte brodern i förvaltningskommissionen i Pandjab
samt blef 1852 öfverkommissarie i denna vigtiga
besittning. Han vidtog energiska åtgärder till hela
förvaltningens ordnande på grundvalen af sträng
rättvisa mot befolkningen, och hans bemödanden
i detta afseende visade under upproret 1857 en
vacker frukt, då han såg sig i stånd att icke blott
upprätthålla lugnet inom sitt eget förvaltningsområde,
utan äfven låta starka truppsändningar afgå till
rörelsens hufvudhärd. Han betraktades derför
icke utan skäl såsom det britisk-indiska väldets
räddare och belönades bl. a. med värdigheten af
baronet. 1864–69 utöfvade L. såsom vice-konung uti
Indien en välgörande verksamhet i samma anda som
förut samt befordrade ifrigt, men på ett klokt sätt,
kristendomens framsteg. Beskyllningar att han icke
visat tillräcklig handlingskraft under den stora
hungersnöden i Orissa 1866 föranledde hans
återkallande. Vid sin hemkomst till England erhöll han
dock peersvärdighet såsom lord L. af Pandjab. 1870–72
var han president i Londons skolråd. Död 1879.
Lawsonia alba, bot. Se Alkanna.
Lax (Lat. laxus), slapp, lös, obunden, obestämd,
i synnerhet i etisk mening, t. ex. lax moral: lös
moral, laxitet.
Lax, zool. Se Laxslägtet.
Laxarby, socken i Elfsborgs län, Vedbo härad. Areal
20,913 har. 2,714 innev. (1884). Annex till Edsleskog,
Karlstads stift, Norra Dals kontrakt.
Laxárdalur. Se Laxå.
Laxativ (af Lat. laxare, lossa, lösa), laxermedel. Se
Afförande medel.
Laxefjord, en af Norges största fjordar, på vestra
sidan af Nordkyn i Finmarkens amt, går från Norra
Ishafvet in mot s. mellan Sværholtklubben i v. och
Nordkyn i ö. Längd omkr. 75 km.
Laxenburg, köping i Nedre Österrike, 15
km. s. om Wien, med kejserligt lustslott, som
dock utmärker sig hvarken genom byggnadsstil
eller storlek. Omvexlande med Schönbrunn är det
kejsarefamiljens sommarresidens. Parken, som består af
17 af Schwechat bildade öar, är en af de vackraste i
Europa. I densamma ligger en af Frans I 1801 i gotisk
stil uppförd borg, Franzensburg, som innehåller en
mängd fornsaker och konstföremål m. m.
Laxera (af Lat. laxare, lossa, lösa), medelst
afförande medel (laxermedel, laxativ) åstadkomna
tunnflytande uttömningar genom stolgången. Se
Afförande medel. Jfr Katharsis, Lavemang och Purgera.
Laxestörje. Se Glansfisken.
Laxfamiljen, Salmonidae, zool., en i flere hänseenden,
ej minst från ekonomisk synpunkt märkvärdig och
vigtig familj. Laxfiskarna räknas till de mjukfeniga
fiskarnas ordning och utmärka sig bl. a. genom
en liten hudflik, eller s. k. fettfena, bakom
ryggfenan. De hafva vanligen många blindtarmlika
bihang till magsäcken och en stor, enkel simblåsa
samt sakna skäggtömmar. Romkornen lossna vid mognaden
och falla lösa ned i bukhålan, hvarifrån de vid
leken aflägsnas genom analöppningen. Laxfamiljen
är utmärkande för den norra och tempererade
zonen. De flesta arterna äro vandringsfiskar, som
tillhöra såväl salt som sött vatten. Några få äro
djupvattens-fiskar, bland hvilka må nämnas slägtet
Bathylagus, som upptäcktes under "Challengers"
expedition (1872–76) i Atlantiska oceanen på ända till
öfver 3,600 m. djup. Förutom laxslägtet (Salmo) höra
hit sikslägtet (Coregonus), harrslägtet (Thymallus),
norsslägtet (Osmerus), loddeslägtet (Mallotus) m. fl.
R. L.
Laxfiske. Bland färskvattensfiskar äro arterna af
laxslägtet i flertalet civiliserade land de mest
värderade. Laxfisket (under hvilket vi här sammanfatta
fiske efter den egentliga laxen, Salmo salar, och dess
samslägtingar) intager derför i ekonomisk betydelse
i norra och mellersta Europa främsta rummet, då fråga
är om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
