- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1055-1056

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lekmannaombud ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beroende af djurets hela organisation och lefnadsförhållanden,
och att olikheter i dem icke uppträda enstaka,
utan stå i samband med typernas allmänna
organisationsförhållanden. G. v. D.

Lemaire [lömär]. Philippe Honoré, fransk bildhuggare,
f. 1798, d. 1880, lärjunge af Gartelier, erhöll
1821 det romerska priset och hyllade i sin konst
uteslutande den klassiska riktningen, hvilken han
äfven strängt tillämpade på kristliga ämnen. Ett
sådant verk är den stora gafvelreliefen å kyrkan S:te
Madeleine i Paris, i hvilken han framställde Yttersta
domen,
en ofantlig komposition, som hör till de
största i sin art. Han arbetade på den åren 1826–34,
men bevisade hufvudsakligen genom den, att den rent
antikiserande skulpturen icke passar för kristliga
framställningar och att särskildt gafvelformen,
som ställer verldsdomaren och hans englar på samma
plan som de uppståndne och de fördömde, icke är
lämplig för ämnet. Dessutom utförde L. ett par
gafvelgrupper för Isakskyrkan i Petersburg, nämligen
Kristi uppståndelse och S. Isak inför kejsar Valens
(utställda i Paris 1859).

Le-Maire-sundet [lo mär]. Se Eldslandet.

Lemaistre [lömätör], Isaac Louis, kallad Sacy
(anagram af Isac), jansenist, f. 1612, slog sig
ned i klostret Port-Royal, till hvilket han skänkte
allt hvad han egde. Vid utbrottet af förföljelserna
mot jansenisterna (1661) måste L. hålla sig gömd,
men upptäcktes 1666 och satt sedan på Bastiljen i 3
år. Under fängelsetiden verkställde han sin ryktbara
öfversättning af bibeln (Nya testamentet, tr. i Mons
1667, det s. k. "Nouveau testament de Mons", som
1668 fördömdes af påfven; Gamla test., 30 bd, 1672),
som ännu i dag utgår i nya upplagor. 1675 återvände
L. till klostret, men nödgades snart söka en tillflykt
hos sin kusin markis de Pomponne, i hvars hem han
afled 1684. L:s öfversättning af Thomas a Kempis’
"Kristi efterföljelse" (1650) har utgått i öfver
150 uppl.

Lemaître [lömätör], Frederick, fransk skådespelare,
f. 1800, vann sin första större framgång såsom
De Germany i "Tretio år af en spelares lefnad"
på Porte-Saint-Martin-teatern i Paris, 1827. Han
tillhörde sedan den ena boulevardteatern i
Paris efter den andra och var en kort tid fäst vid
Théâtre français. Efter 1860 var hans kraft bruten,
och han dog, i armod, 1876. – L. ådagalade en lika
ursprunglig snillekraft i tragiken som i den groteska
komiken och vardt framför andra det romantiska dramats
tolkare. V. Hugo och A. Dumas d. ä. skrefvo roller för
"boulevardteaterns Talma" eller "dramens konung",
såsom L. kallades af sina landsmän. Bland hans
glansroller må, utom den ofvannämnda, ihågkommas
titelrollerna i Robert Macaire (bland hvars tre
författare L. var en), Edmond Kean, Ruy Blas,
Don Cesar de Bazano, Toussaint Louverture
och Le
chiffonnier de Paris.
L:s "Souvenirs" utgåfvos 1880
af hans son. Jfr Duval, "F. L. et son temps" (1876).

Léman [-ma’ng], Lac L. Se Genève-sjön.

Leman, Eufrosyne. Se Abrahamson, E.

Le Mans [lö mans]. Se Mans, Le.

Lembcke, Kristian Ludvig Edvard, dansk skolman och
skald, f. i Köpenhamn 1815, blef teol. kandidat
1838 och adjunkt i Vordingborg 1841, tog filologisk
ämbetsexamen 1849 och utnämndes 1850 till konrektor
vid den danska lärdomsskolan i Haderslev. Då
preussarna 1864 stängde skolan, flyttade han till
Köpenhamn och inrättade der tillsammans med sina
kamrater från Haderslev en skola, vid hvilken han
sedan verkat. L. har skrifvit ett band Digte og
sange
(1870), men vunnit sitt förnämsta anseende
såsom utmärkt öfversättare af engelska skaldeverk:
"Shakspeares Dramatiske värker" (18 bd,
1861–70; 2:dra uppl. 1877–79), "Udvalgte dramatiske
digte og fortällinger af Lord Byron" (2 bd,
1873–76) och Thomas Moores "Lalla Rookh" (1878).
C. R.

Lemberg (fordom Lemburg l. Löwenburg), P. Lwów,
hufvudstad i österrikiska "kronlandet" Galizien,
ligger vid Peltew, en liten biflod till Bug, i en
djup, trång kitteldal vid jernvägen mellan Krakov och
Czernowitz. I början af 19:de årh. var L. en liten
befäst stad med flere stora byar i sitt omedelbara
granskap; men 1811 nedrefvos murarna och vallarna,
hvilka förvandlades till promenader, och byarna
hafva sedan småningom blifvit förstäder. Den gamla,
egentliga staden upptager endast 24 har; förstäderna
sträcka sig öfver 31 qvkm. Under 16:de och 17:de
årh. var det stora antalet kyrkor och kloster
det mest utmärkande för L. Nu har det omkr. 30
romersk- och grekisk-katolska kyrkor, ett dussin
kloster jämte några kyrkor och kapell tillhörande
andra bekännelser. L. är säte för Galiziens
ståthållareämbete, landtdagen, den ena af landets
öfverrätter och 3 ärkebiskopar (en romersk-katolsk,
en grekisk-katolsk och en armenisk), en evangelisk
superintendent och en öfverrabbin. Främst bland
bildningsanstalterna står universitetet (stiftadt
1784 af Josef II, förnyadt 1817 af Frans I),
med ett betydande bibliotek, botanisk trädgård
m. m. Dessutom finnas 2 prestseminarier, 3 gymnasier
(för polacker, tyskar och rutener), en teknisk
akademi m. fl. läroanstalter. Det af grefve Ossolinski
grundlagda "Nationalinstitutet" eger ett i synnerhet
för polsk literatur vigtigt bibliotek (81,000 bd,
3,000 handskrifter) och fornsakssamling. 1880 hade
staden 109,726 innev., af hvilka omkr. hälften äro
rom. katoliker. L. är landets förnämsta industri-
och handelsplats samt drifver en betydande handel
med lin, hampa, linnevaror, läder, honing och
vax, men hufvudsakligen med fårull. – Leopolis
anlades omkr. 1259 af den rutenske fursten Leo
Danilovitj. 1340 eröfrades staden af polske konungen
Kasimir den store, hvilken gaf den "magdeburgisk"
rätt. Synnerligen vigtig såsom handelsstad blef L.,
sedan genom Konstantinopels eröfring af turkarna
(1453) sjövägen till östra Europa spärrats. I slutet
af Aug. 1704 intogs staden af Karl XII. Vid Polens
första delning (1772) kom den till Österrike.

Lemcke, Karl, tysk estetiker, född i Schwerin
1831, blef professor i estetik och konsthistoria
vid konstakademien i Amsterdam 1873, vid tekniska
högskolan i Aachen 1876 samt vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free