- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1363-1364

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindeblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

solförmörkeisen d. 18 Juli 1860. – Sedan 1859 är L. ledamot
af Finska vetenskapssocieteten och sedan 1867 dennas
ständige sekreterare. År 1868 kallades han till
korresponderande medlem af vetenskapsakademien i
Petersburg samt 1880 till ledamot af Astronomische
gesellschaft i Leipzig. – Äfven i det offentliga
lifvet har L. verksamt tagit del. Vid 1872 års
ständer möte representerade han universitetet samt
utsågs till vice talman i presteståndet. Vid 1877–78
års ständermöte var han medlem af borgareståndet
såsom ombud för Nykarleby stad. Vid följande
ständermöte, 1882, valdes han till representant
för Helsingfors samt utsågs till borgareståndets
talman. Vid alla dessa tillfällen var L. en
mycket anlitad utskottsmedlem. Af regeringen har
han kallats till ledamot af särskilda komitéer,
bl. a. till ordförande i komitén för metriska
systemets införande (1880). År 1883 upphöjdes han
jämte barn och efterkommande i finskt adligt stånd.
A. R-y.

Lindeman, Ludvig Mathias, norsk musiker, f. 1812
i Trondhjem, tillhör en musikaliskt framstående
slägt. Fadern, Ole Andreas L., f. 1769, d. 1859, var
en ansedd teoretiker och utgaf 1838 en autoriserad
koralbok. Brodern, Fredrik Christian L., f. 1804,
d. 1867, var en genialisk improvisatör på orgel och
blef faderns efterträdare som organist vid Frue
kirke i Trondhjem. Ludvig fick musikundervisning
af sin fader, blef 1833 student, 1840 organist
vid Vor frelsers kirke i Kristiania och började
s. å. utgifningen af sitt rikhaltiga och oskattbara
verk Aeldre og nyere norske fjeldmelodier, ett
af de yppersta i sitt slag, en frukt af outtröttlig
samlingsifver och mästerlig bearbetningsförmåga,
till hvilket stortinget en längre tid beviljat
årligt understöd (1878 voro utkomna inemot 600
melodier). 1859 utkom på offentligt föranstaltande
Martin Luthers aandelige sange, 1871 Melodier
til Landstads salmebog,
1875 Kingos gradual, 1878
Norske folketoner till Peder Dass’ andliga sånger,
dessutom tid efter annan en mängd andra samlingar af
bearbetade melodier, senast Norske kjæmpevisemelodier
harmoniserede for blandede stemmer
(1884), ett
mästerprof af kontrapunktisk skicklighet. Af L:s egna
kompositioner nämner Conradi ("Musikens udvikling
og nuværende ståndpunkt i Norge", 1878) Musik til
Campbellerne af Wergeland, flere kantater, fantasier
för orgel, pianosonater, visor, sånger för mansröster
och för blandad kör, öfver 200 psalmmelodier, 60
melodier till Brorsons Svanesang, 120 melodier til
"bibelske historiske sange". L. var 1834–40 anställd
som violoncellist vid Kristiania teater och har
varit styrelsemedlem i de flesta musiksällskap,
som existerat i den norska hufvudstaden.
A. L.

Linden, förstad till staden Hannover, från hvilken
den är skild genom Leines tillflöde Ihme, har liflig
industri och omkr. 21,000 innev.

Lindenau, Bernhard August von, sachsisk statsman
och astronom, f. 1779, d. 1854, beträdde först den
juridiska banan, men vände sig sedan till astronomien
och blef 1808 direktor för observatoriet vid Seeberg
nära Gotha.
Från denna befattning, hvilken han redan 1813
afbröt för att deltaga i befrielsekriget, afträdde
han officielt 1817 och beklädde derefter flere
juridiska ämbeten. 1830–43 var han sachsisk
statsminister. – Bland L:s astronomiska verk må
nämnas hans bestämning af aberrationskonstanten ur
observationer af polstjernans rektascensioner samt
hans 1810–13 utkomna tabeller för de inre planeterna,
hvilka tabeller, i förening med Bouvards för de
yttre, ersatte de förut brukliga af Triesnecker
och Lalande. 1807–14 fortsatte han utgifningen
af Zachs "Monatliche correspondenz", och efter
upphörandet af denna tidskrift utgaf han tillsammans
med Bohnenberger "Zeitschrift für astronomie und
verwandte wissenschaften" (1816–18).

Lindenau-bittervatten. Se Friedrichshall.

Lindenborg, danskt grefskap i Nörrejylland, Ålborgs
amt, omfattar 5 hufvudgårdar, bland dem L. och
Vildmosegård, samt 1,110 tnr hartkorn arrendegods och
ett fideikommisskapital af 1,100,000 kr. Grefskapet
upprättades 1781 af geheimerådet H. K. Schimmelmann
och innehades sedan 1833 af hans sonsons son,
preussiska geheimerådet grefve E. K. Schimmelmann
(d. 1885). – L. hette under medeltiden Näsholm och
tillhörde före reformationen Viborgs biskopssäte. 1662
såldes det till Klaus Daa, som 1678 blef mördad
af sin hustru, Sofia Amalia Lindenov (se d. o.),
och tillföll, sedan det 1681 upphöjts till baroni,
efter hennes död (1688) konung Kristian V:s oäkta son
Kristian Gyldenlöve. Hans sonson sålde 1753 baroniet
till grefve A. G. Moltke, hvilken 1764 afyttrade
det till den ofvan nämnde H. K. Schimmelmann.
E. Ebg.

Lindenborg-å, ett 38 km. långt vattendrag
i Nörrejylland, flyter från n. till
s. genom vestra delen af den mindre
Vildmosen och faller ut i Limfjorden.
E. Ebg.

Lindenbrog (Lindenbruch), Erpold, tysk
historieforskare, f. i Bremen 1540, d. 1616 såsom
kanik i Hamburg, eger en särskild betydelse för
norden derigenom att han utgaf bl. a. "Chronicon
slavicum" (de s. k. "Annales hamburgenses"), "Erici
regis Daniae narratio de origine gentis danorum"
(de s. k. "Annales ryenses"), Adams af Bremen
"Historia ecclesiastica" (1595), med betydligt
bättre text än den af dansken Vedel offentliggjorda
1:sta upplagans (af år 1579) och med återgifvande
äfven af de gamla förefintliga scholierna, samt
"Scriptores rerum germanicarum septentrionalium"
(1609; 2:dra uppl. 1630; 3:dje uppl., tillökad af
J. A. Fabricius, 1706). – L:s ene son, Heinrich
L
. (f. 1570, d. 1642), utgaf, med kommentarier,
Censorinus, och den andre, Friedrich L. (f. 1573,
d. 1648), hvilken äfven var en framstående jurist,
kommenterade flere romerska författare och utgaf
"Lex salica" (1602; med glosser), "Diversarum gentium
historiae antiquae scriptores III, Jornandes, Isidorus
Hispalensis, Paulus Diaconus", 1611, och "Codex legum
veterum (leges visigothorum, edictum Theodorici,
lex burgundionum)", 1613. – Slägten L:s boksamlingar
donerades till staden Hamburg och utgöra första
grunden till det stora "Stadtbibliothek" derstädes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:53:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free