Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behandling flere slags vackra bruna, gula, rödaktiga
färger åt ylle och silke. I skoglösa trakter är
ljungen ofta det enda bränsle, som fattigman kan
skaffa sig. Ljungens ymniga förekomst utvisar vanligen
en mager jordmån; men genom densamma bildas under
årtusendens lopp mylla genom rötters och stammars
förmultning, och ljungen förbereder sålunda i
tidernas längd jordmån för ädlare växtlighet. Sällan
får dock ljungen i fred för menniskor och betande djur
utöfva denna verksamhet. – Om Klockljungen se Erica.
O. T. S.
Ljung. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län,
Inlands Fräkne härad. Areal 4,195 har. 1,464
innev. (1884). Annex till Forshälla, Göteborgs stift,
Elfsyssels norra kontrakt. – 2. Socken i Östergötlands
län, Gullbergs och Bobergs härad. Areal 9,840
har. 1,867 innev. (1884). Till Gullbergs härad höra
9,646 har, 1,816 innev., till Bobergs härad 194 har,
51 innev. L. bildar med Flistad ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Linköpings stift, Gullbergs
och Bobergs kontrakt. – 3. Gods i sistnämnda socken,
ett af de största i länet, vid Motala ström, 2 1/2
mtl frälse, jämte omkr. 22 mtl underlydande inom
socknen, med verk och inrättningar taxeradt till
något öfver 1 mill. kr. Gårdens hufvudbyggnad, af
sten i 3 våningar med 2 flygelbyggnader, uppfördes af
grefve F. A. v. Fersen, hvilken ock anlade omgifvande
park och trädgård. I början af 1600-talet var L. en
obetydlig skattegård, köptes 1642 af frih. Hugo
Hamilton, blef då frälse och bebyggdes till
säteri. 1665 såldes det till frih. Lars Jespersson
Cruus’ enka, Agneta Horn, öfvergick med hennes
dotter Anna till presidenten frih. Klas Fleming och
såldes 1730 efter hans son grefve Herm. Flemings död
till presidenten Hans v. Fersen, grefve till L. och
friherre till Steninge. Under hans tid tillökades
godset med flere hemman och gjordes 1747 af hans enka
till fideikommiss för yngre sonen. Det innehades
sedermera af riksrådet grefve F. A. v. Fersen,
hvilken genom köp ytterligare tillökade godset, hans
son riksmarskalken grefve H. A. v. Fersen, dennes
broder exc. grefve F. R. v. Fersen samt dennes söner
hvar efter annan till 1839, då grefliga fersenska
ätten utgick på manssidan och L. öfvergick genom de
senares syster till grefve K. A. Gyldenstolpe. Desse
förskingrade de stora fersenska fideikommissen, och
L. såldes, betydligt förminskadt, till kammarherren
Klas v. Mecklenburg.
1. Ljung, Johan, ornamentsbildhuggare, född
1717, arbetade med utmärkt skicklighet i sitt fack,
i synnerhet för Stockholms slott och den kungliga
familjen (tafvelramar o. dyl.). Han utnämndes
till k. hofbildhuggare samt afled i Stockholm 1787.
-rn.
2. Ljung, Per, ornamentsbildhuggare, den
föregåendes son, föddes 1743 och undervisades
af sin fader i hans konst samt var äfven elev af
målareakademien. Han utförde en mängd arbeten
för k. slottet, bl. a. större delen af den präktiga
skulpturdekorationen i stora bibliotekssalen, dessutom
orgelprydnader, dörrinfattningar, "surportes", möbler m. m., samt bildade
många elever. Redan före 1780 valdes han till
agré af konstakademien, af hvilken han sedan
blef ledamot, och gaf undervisning i hennes
ornamentskola. L. afled i Stockholm 1819.
-rn.
Ljunga. 1. Socken i Jönköpings län, Vestra
härad. Areal 4,642 har. 1,190 innev. (1884). Annex
till Bringetofta, Vexiö stift, Vestra härads
kontrakt. – 2. Socken i Kronobergs län,
Sunnerbo härad. Areal 12,414 har. 1,969
innev. (1884). L. bildar med Hamneda ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift,
Sunnerbo kontrakt. – Af dessa två till samma stift
hörande socknar skall från 1886 års början L. i
Jönköpings län kallas Norra L. och L. i Kronobergs
län Södra L.
Ljungan, elf i Norrland, upprinner ur de
s. k. Ljungrissjöarna på Helagsfjällets norra
sluttning i sydvestra delen af Jämtland. Floden går
inom kort in i Herjedalen, der den med sydöstlig
riktning flyter genom Ljungdalen, upptagande
från vester afloppen för vattensamlingarna på
Helagsfjällets södra sluttning, bildar vid omkr. 560
m. höjd Herjedalens Storsjö, fortsätter derefter
mot ö. genom Grucksjön åter in i Jämtland, genom
hvars södra del den flyter med stora krökningar och
östsydöstlig riktning, upptagande flere, mestadels
smärre tillflöden och bildande en mängd småsjöar,
tills den öfverskrider Medelpads gräns och infaller
i den stora sjön Hafvern. Derifrån flyter elfven med
en stor böjning åt n., men med östlig hufvudriktning,
fram genom Holmsjön, Borgsjön och Torpsjön, upptager
vid Torpshammar från n. sin största biflod Gimån
(omkr. 170 km.), bildar Stödesjön och Marmen
samt utfaller slutligen vid Svartviks hamnplats,
10 km. s. om Sundsvall, i Bottniska viken. I sitt
nedersta lopp benämnes floden vanligen Njurunda
elf. L. är bekant, för sitt rika fiske, sitt strida
och häftiga lopp och sina många forsar, hvilka
lagt stora hinder i vägen för timmerflottningen,
som dock numera kan bedrifvas längs nästan hela
elfven. Omgifningarna utgöras i allmänhet af vilda
fjäll- och skogsbygder, föga egnade för odling, hvilken
mestadels är inskränkt till den trånga floddalen och
endast längs flodens nedre lopp i Medelpad kunnat
ernå någon betydenhet. I denna del af Medelpad,
hvarest jernväg en lång sträcka följer floden,
träffas ock på sina ställen natursköna trakter,
hvilka likväl i större antal finnas i den sjörika,
bergiga sydöstra delen af Jämtland, som genomflytes
af Gimån och alltså tillhör L:s bäcken. Elfvens hela
längd är omkr. 325 km. Dess flodområde, omfattande
södra och vestra delarna af Medelpad, södra Jämtland
och nordligaste delen af Herjedalen, uppskattas till
omkr. 12,700 qvkm. A. G.
Ljungarum, socken i Jönköpings län, Tveta härad. Areal
3,207 har. 902 innev. (1884). Annex till Jönköpings
stad, Vexiö stift; Tveta kontrakt.
Ljungberg, Karl Fredrik, prest, filolog, född d. 24
Aug. 1699 på Ulriksdal, död såsom domprost i Strengnäs
1761, utgaf bl. a. en svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
