- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
263-264

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundgren, Egron Sellif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svårt att bedöma L:s ståndpunkt under denna tid,
hvilken kan betecknas som början af hans förnämsta
skede. Att han i hög grad utbildade sin teknik och
förmåga af lätt uppfattning är sjelffallet. Detta
kom honom nu till pass, när han af en ansedd firma
i Manchester erhöll ett särdeles förmånligt anbud
att för dess räkning resa till Indien och göra
teckningar från det krig, som då (1858) rasade
der. Först genom drottning Viktorias uppmuntran
och löftet om hennes personliga beskydd undanröjdes
hans tvekan, och han begaf sig å färde. Han reste
dervid öfver Alexandria, Sues och Ceylon till
Kalkutta och derifrån landvägen till Allahabad,
der han uppnådde den engelska hären. Till följd
af drottningens anbefallning voro L. och »Times’»
korrespondent Russell de enda civila personer, som
erhållit öfvergeneralens tillstånd att medfölja och
öfvervara de farliga operationerna. Efter slaget
vid Doondiakera framkom man till Lakhnau, der L.,
intagen af stadens hänförande läge och intressanta
folklif, stannade öfver julen och vintern, hvarefter
återfärden anträddes. Efter sin återkomst ordnade
L. sina samlingar och gjorde 1860 en särskild
utställning af de mer än 500 teckningar han medfört
från sin indiska färd och hvilka vunno mycket bifall,
så att »Times» bl. a. yttrade: »L. är en tecknare af
oöfverträffad skicklighet, med en ovanlig förmåga
att i ett uppfatta och med några drag återgifva
effekt af kolorit och belysning, såväl som ock
troget uppfånga det karakteristiska i hvart drag,
liksom det individuella i typerna.» Också invaldes
L. på grund af dessa arbeten till ledamot af den
högt ansedda Society of painters in water-colours,
som räknar endast 30 medlemmar.

Sommaren 1860 aflade L. ett kort besök i
fäderneslandet, efter en mer än tjugoårig frånvaro,
men förblef likväl bosatt i London, hvarifrån han
ständigt företog nya färder och studieresor, så 1861
i Norge, vintern 1861–62 i Egypten, 1863 i Spanien
och 1865 i Italien, då han särskildt studerade de
store renaissancemästarnas freskomålningar och af
dem utförde förträffliga aqvarellkopior. Från år 1867
kan han sägas hafva varit bosatt i Sverige, ehuru han
ofta befann sig på flyttande fot. Så begaf han sig
i Dec. 1867 till Spanien och 1868 till England samt
återkom 1869 och dröjde då ett par år, men besökte å
nyo 1871–73 England, Egypten och Italien. Under hans
hemvaro efter 1869 utkom hans första reseskildring,
En målares anteckningar. Italien och Spanien (1870–71;
3:dje uppl. 1883), hvilken lade en ny sida af L:s
begåfning i dagen samt helsades med så allmänt och
starkt bifall, att Svenska akademien 1871 tillerkände
konstnären sin mindre skådepenning i guld. De följande
åren utkommo fortsättningarna: Indien (1872; 3:dje
uppl. 1884) och Lediga stunder i främmande land (1873;
2:dra uppl. 1884), båda präglade af den pittoreska,
lifliga och godmodiga framställning, hvilken utmärker
L. såsom målare. (Åtskilligt af dessa »anteckningar»
utgafs redan 1861 i en liten, för vänner afsedd
upplaga, under titeln: Ur Egron Lundgrens
bref titt hemmet. Utdrag, ombesörjda af
en anhörig.
) Det sista företag, som lifligt
sysselsatte hans sinne, var illustrationerna till
Hyltén-Cavallius’ och Stephens’ »Svenska folksagor»
(1875), egentligen ungdomsutkast, som den mogne
mannen då öfversåg och fulländade. Det var ej
L:s första illustrationsföretag. Han hade redan
1839 lemnat planscher till Stephens’ »Bihang till
Frithiofs saga» samt under sin vistelse i England
tecknat för flere reseskildringar från Indien och
Spanien. Det nyssnämnda folksagoverket blef hans
sista arbete. Efter en längre tids sjuklighet,
som föranledde honom att tillbringa de tre sista
somrarna i hemlandet, afled han i Stockholm d. 16
Dec. 1875. Minnet af hans konstnärsverksamhet
firades på ett lysande sätt, då genom medlemmar af
konstakademien en utställning af öfver 500 arbeten
af hans hand 1876 egde rum i Stockholm. Densamma och
den tryckta förteckning, som dervid var tillgänglig,
lemnade ett förträffligt tillfälle att öfverskåda den
hufvudsakliga gången af L:s konstnärliga utveckling
och i synnerhet hans aqvarellmåleri. Det senare
omfattade dels lifsbilder från Spanien, England,
Indien och Egypten, dels karaktershufvud af qvinnor,
gubbar och barn, dels studier af alla slag, från
cinquecentisternas fresker till kamelmunderingar
och smådetaljer från Indien. Såsom allmänt omdöme
om L:s hela mångartade konstnärsverksamhet må
följande gälla: »Ingenting kan vara mer främmande
för djupsinne, mödosam sammansättning, utfunderade
kontraster eller spetsiga allegorier än Egron L:s
arbeten, stora som små, tidiga som sena. – Han ser
öfverallt det naturliga, det verkligen gifna, men han
ser det med en ädel konstnärs blick. Ingenting groft,
rått eller oskönt inmänger sig i dessa hundratals
arbeten från en lång konstnärsbana, och der någon gång
det fula varit föremål för konstnärens pensel, har
humorn bredt sin försonande slöja öfver dess drag,
eller färgens allmakt likasom undanskymt formens
eller uttryckets kantigheter. Denna ständigt vakna
känsla för det sköna i form, i färg, i karakter
gör, att L. ofta dväljes vid naturens härligaste
uppenbarelser, vid unga qvinnor, barn, tropiska eller
sydländska utsigter eller vid den oskuldsfulla konst,
som Italiens gamle mästare utöfvade under slutet af
medeltiden. Och i noga samband med dessa ämnen, denna
genomgående själsriktning står hans hängifvenhet
för färgens glada lekar, för ros och lilja, för
glödande prakt och smältande toner. – Till slut ger
oss hans palett blott en enda hymn öfver friskhetens,
skönhetens och ljusets lycksalighet: färgerna glöda
och tumla om hvarandra med yster frihet utan att
förlora harmoniens lag ur sigte, och stämningen når
den högsta grad af lätthet utan att förfalla i det
fadda eller onaturliga.»

Af L:s arbeten i aqvarell finnas de flesta och
förnämsta i England, hos drottning Viktoria eller
hos rika privatpersoner. Hans stora samling skisser
från indiska kriget såldes 1875 i London å auktion
och köptes i ett slag af enskild person för öfver
60,000 kr. Såsom några bland de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free