- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
397-398

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Långholmen, ö i Riddarfjärden af Mälaren - Långhundra, härad i Stockholms län - Långhus, byggnadsk., kallas, i motsats till tvärhus och kor, det mot vester belägna, för församlingen afsedda, långsträckta hufvudrummet i en kyrkobyggnad - Långlöt, socken på Öland, Kalmar län - Långnosdelfiner. Se Hvaldjuren - Långnäbb-slägtet l. rödspof-slägtet, Limosa, zool.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och d. 26 Maj 1826). En för svenska lagstiftningen
egendomlig klass af fångar, s. k. bekännelsefångar
(Rättegb. 17: 37), skulle äfven, enligt k. br. d. 16
Febr. 1826, å L. intagas och förvaras i cell utan
arbete, en tortyrbestämmelse, som mildrades först
genom k. br. d. 5 Mars 1846 och ej upphäfdes förr
än genom k. förordn. d. 12 Sept. 1868. Sedan,
till följd af det år från år ökade antalet
af försvarslösa och det bristande utrymmet
i korrektionsfängelserna, kronoarbetskåren år
1842 blifvit inrättad, öfverflyttades till denna
ett större antal af korrektionisterna från L.,
som sedermera efter de gamla fästningsfängelsernas
successiva indragning alltmer blef en försändningsort
för manliga straff-fångar samt benämndes Straff- och
arbetsfängelse.
Vid Centralfängelset å L., såsom det
numera kallas, äro uteslutande straffångar intagna,
nämligen de på viss tid utöfver 2 år för vanfrejdande
brott till straffarbete dömde manspersoner från norra
och mellersta Sverige, hvilka uppnått 22 års ålder,
äfvensom manliga lifstidsfångar, som äro från
nyssnämnda orter och förut icke varit hållna till
lifstids straffarbete. Genom extra statsanslag
af 615,000 kr. blef fängelset å L. åren 1874–82
fullständigt ombygdt, så att det gamla fängelsets
cell-afdelning och gemensamhetssofrum blifvit
förändrade till arbetslokaler. Invid detsamma är
uppförd en ny, stor centralbyggnad, inrymmande
förvaltningslokaler, kyrka och skolrum, med från
densamma strålformigt utlöpande 4 cellflyglar med 200
dag- och nattceller, der fångarna, enl. k. förordn.
d. 30 Maj 1873, undergå första sjettedelen af
strafftiden isolerade från hvarandra dag och natt,
samt 300 nattceller, afsedda för öfriga fångars
isolering nattetid. – Sedan den emellan vissa
indelta regementen omvexlande militärbevakningen
vid fängelset 1880 blifvit indragen och ersatt
med civilt manskap, utgöres förvaltnings- och
bevakningspersonalen af 1 direktör, 1 kamererare, 1
prest, 2 skollärare, 1 läkare och 1 arbetsföreståndare
samt . bevakningsbefålhafvare, 12 underofficerare
och 55 vaktkonstaplar. – I arbete användas fångarna
till stor del för enskilda näringsidkares räkning,
såsom vid tillverkning af ylleväfnader, korkskärning,
snickeri, tunnbinderi, vagnmakeri, smide, bokbinderi,
skomakeri, skrädderi (förnämligast för arméns behof)
m. m. Fängelset, som hyser omkr. 500 fångar, är
den största af rikets centrala straffanstalter. –
Vester om straffängelset samt i förvaltning skildt
från detsamma finnes å L. ett kronohäkte för manliga
fångar från Stockholms stad, dömda till straffarbete
i 2 år och derunder äfvensom till fängelse. Efter en
1885 med extra statsanslag af 220,000 kr. verkställd
tillbyggnad är kronohäktet å L. Sveriges största
cellfängelse och inrymmer 200 celler, i hvilka
fångarna under hela strafftiden dag och natt äro
fullständigt afskilda från hvarandra. – Å L. finnas
äfven ett mindre skeppsvarf och några sommarvillor.
Fr. Ft.

Långhundra, härad i Stockholms län, länets Vestra
fögderi och domsaga. Areal 43,323 har. 6,534
innev. (1884). Häradet omfattar
socknarna Lagga, Östuna, Husby-Långhundra, Närtuna,
Gottröra och Kårsta samt större delen af Össeby-Garn.

Långhus, byggnadsk., kallas, i motsats till
tvärhus och kor, det mot vester belägna, för
församlingen afsedda, långsträckta hufvudrummet i en
kyrkobyggnad. Långhuset består i större anläggningar
af ett midtskepp emellan två (eller fyra) sidoskepp
eller kapellräckor, skilda genom fristående stöd
(pelare eller kolonner). så t. ex. i Upsala (se
fig. i art. Kapell) och Lunds domkyrkor. Smärre
kyrkor hafva långhuset enskeppigt eller, såsom
någon gång på Gotland, tvåskeppigt. Till långhuset
sluter sig i v. stundom ett särskildt tillbygdt torn,
eller resa sig tornen öfver långhusets vestra ände. I
ö. skiljes det genom tvärhuset, när ett sådant finnes,
från koret. Eljest vidtager der direkt det mer eller
mindre rikt utvecklade koret (med eller utan rundel,
koromgång, kapellkrans). Enkla kyrkoanläggningar
sakna ofta särskildt kor, t. ex. sockenkyrkorna
i mälarelandskapen och Storkyrkan i Stockholm,
och kunna då sägas bestå endast af långhus, hvars
östligaste del då gör tjenst som kor eller altarrum.
Upk.

Långlöt, socken på Öland. Kalmar län, Runstens
härad. Areal 3,163 har. 661 innev. (1884). L. utgör
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Kalmar stift,
Ölands Medel-kontrakt.

Långnosdelfiner. Se Hvaldjuren.

Långnäbb-slägtet l. rödspof-slägtet, Limosa, zool.,
hör till familjen snäppartade foglar (Totanidae)
inom vadarnas ordning och foglarnas klass. Näbben är
mycket längre än hufvudet och tarsen, svagt uppåt
böjd och trubbig; käkkanterna äro icke inböjda, och
de fåror, i hvilka näsborrarna ligga, sträcka sig
nästan fram till näbbspetsen. Vingarna äro långa,
benen mycket höga och yttertån förenad med mellantån
till första leden. Dithörande arter häcka kolonivis
på sumpiga ställen, vanligen nära hafvet, och vistas
derefter vid hafskusterna. Under flyttningarna samlas
dessa foglar i stora, ofta mycket talrika skaror,
som söka sin föda i grundt vatten eller på ängar och
sumpmarker i dess närhet. Flyttningen börjar i slutet
af Aug. och varar hela Sept.; återkomsten inträffar
i April och Maj. Dessa foglar flyga lätt och vigt
såsom de mindre snäpporna, kunna simma och dyka samt
äro tämligen rädda och försigtiga. Födan utgöres af
ryggradslösa djur, ödlor, grodor, småfisk och rom. –
Rödspofven, L. aegocephala, är i sommardrägt ofvan
svart, med rostgula fjäderkanter och helt svart
bakrygg, rostgul på halsen, bröstet och sidorna
(de sistnämnda äro försedda med rostgula tvärband
och korta fjäderkanter) samt hvit, med rostgul
anstrykning, på underlifvet och har mörkbruna band
på sidorna. Handpennorna äro svartbruna och stjerten
inåt hvit, utåt svart, med gråhvit spets. Fogelns
längd stiger till 41,5 cm. Vinterdrägten är ofvan
brunaktigt askgrå, svart på bakryggen, blekgrå på
halsen och bröstet samt hvit på underlifvet. Arten
häckar icke sällsynt på Öland och Gotland samt lägger
fyra, gröngrå eller rödaktigt olivgrå, af svartgrått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:24:25 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free