Print (PDF) - On this page / på denna sida - Löwegren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Löwen-Löwenhjelm.
490
son till L. var den franske teaterförfattaren A. de
Leuven (se denne).
3. Löwen, Johan, friherre, ämbetsman, den
föregåendes broder, föddes i Stockholm d. 9
Febr. 1697, var i yngre år officer samt blef 1738
hofinarskalk, 1751 friherre och 1755 president
i Kammarrevisionen. Han förflyttades 1765
till president i Statskontoret och anförde 1768
detta kollegium, då det efter konung Adolf Fredriks
nedläggande af regeringen deltog i ämbetsverkens
»inaktivitets»-förklaring. 1772 tog L. afsked från
sin tjenst och afled i Stockholm d. 4 Mars 1775.
4. Löwen, Fabian, friherre, militär, politisk
partiman, den föregåendes broder, föddes i Stockholm
d. 30 Sept. 1699 samt blef 1737 öfverste i holländsk
tjenst och 1762 svensk generalmajor. Tid riksdagen
1746-47 framträdde han såsom ifrig »mössa» samt
utdelare af engelska och ryska penningar. 1762 tog
han vid riksdagen initiativet till adelns, preste-
och bondeståndens beslut att anmoda Sekreta
utskottet om att sörja för en snar fred med
Preussen eller ett kraftigare fortsättande af kriget
i Pommern. Han blottade tillika den egenmäktighet,
hvarmed hattpartiet, under efterlåtenhet från
bankofullmäktiges sida, försänkt riket i gäld för
krigets skull, och han lyckades få sitt yrkande på
undersökning bifallet. Vid samma riksdag vann
han en plats bland bankofullmäktige och verkade
ifrigt lör beviljandet af koncession åt det nya
Ostindiska kompani, som 1766 aflöste det gamla,
och i hvilket L. sjelf blef direktör. Då vid
sistn. års riksdag den öfvervägande stämningen
yar för samtliga bankofullmäktiges aflägsnande,
begärde L. slutligen - till utseendet frivilligt -
afsked från sin befattning såsom fullmäktig i banken.
S. å. blef han friherre. Död d. 19 Dec. 1773.
LÖvenbalk, gammal dansk adlig ätt, som utdog i slutet
af I6:de årh. Munken T hö ger L. var Hans Tausens
och Jörgen Sadolins medhjälpare vid reformationens
genomförande i Vi-borg. Hans son Peder Thögersen L.,
f. 1532, blef 1558 prest vid domkyrkan i Yiborg
och valdes 1571 till biskop derstädes. Död 1594.
E.Ebg.
Lövenborg, danskt baroni på Själland, Hol-bäks amt,
består af hufvudgodsen Lövenborg och Yognserup samt
några mindre gårdar, tillsammans omkr. l ,500 har,
hvaraf 500 har upptagas af skog. Till baroniet hör
ett fideikommisskapital å l,* mill. kr. Godset
L., beläget 7,s km. v. om Holbäk, hette fordom
Ellingegård och tillhörde under medeltiden Koskilde
biskopsstol. Tid reformationen indrogs det till
kronan och såldes 1547 till Hans Barneko v, hvilken
gaf det namnet Birkholm. 1739 köptes det af en rik
norsk jernverksegare, Herman Leopoldus (f. 1677,
d. 1750, af tysk slägt), hvilken s. å. adlades
under namnet Lövenskiold. Hans son konferens-xådet
Severin Lövenskiold förvärfvade sig ytterligare
godset Yognserup och upprättade 1773 baroniet L.,
hvilket f. n. (1886) innehafves af baron Herman
Lövenskiold. Hufvudgården L. är ett bland de
största och vackraste gamla herresäten i Danmark.
E. Ebg.
Löwenbriigger. Se Fltie. Löwenburg. Se Lemberg.
1. Lövendal, Valdemar, friherre, dansk krigare,
född d. 25 Sept. 1660 i ett hemligt äktenskap
emellan U. F. Gyldenlöve (konung Fredrik III:s
oäkta son) och Sofie Urne (dotter af rikbinarskeri
Jörgen Urne), upptogs 1082 till friherre. Han gick
tidigt i främmande krigstjenst och var 1683 i Wien
under belägringen. 1700 var han befälhafvare på Fyen
under kriget med Sverige, och 17U5 besatte han
stiftet Lybeck, blef derefter sachsiskt gehcimeråd och
kammarpresident samt deltog i denna egenskap
i af-slutaiidet af förbundet emellan Danmark och
Sachsen mot Sverige, 1709. Sedermera återvände
L. till sitt fädernesland samt blef 1710 general
och ståthållare i Norge, ledde 1711 infallet i
Bohus län och gaf Tordenskjold hans första
chefskommando, på fregatten »Lövendals galej», som L.
sjelf låtit bygga, Eedan 1712 tog L. afsked och
begaf sig derefter tillbaka till Sachsen, der han blef
öfverhofmarskalk och geheime-kabinettspresident. Död
d. 24 Juni 1740. E. Ebg.
2. Lövendal, Ulrik Frederik Valdemar, grefve,
dansk krigare, den föregåendes son, född d.
6 April 1700, vann stort rykte för
tapperhet, fältherreskicklighet och grundliga
militära kunskaper. Eedan 1714 blef han kapten i
Polen och gjorde derefter frivillig tjenst i danska
hären i kriget mot Sverige, drog 1716 till Ungern
samt utmärkte sig mot turkarna vid Te-mesvårs och
Belgrads belägringar, stod 1718- 20 i kejserlig
tjenst samt kämpade med tapperhet på Sicilien och
Sardinien i kriget mot Spanien. Derefter vände
han tillbaka till Sachsen och blef 1728 fältmarskalk.
Efter August II:s död (1733) ledde L. med stor
skicklighet Kra-kovs försvar, gjorde under de
följande åren fälttågen vid Ehen mot Frankrike,
gick sedermera i rysk tjenst samt kämpade mot turkarna
vid Oczakov och Choczim. 1741 blef han upphöjd
till tysk riksgrefve och deltog 1742 i fälttåget i
Finland, men lemnade derefter Eyssland och utnämndes
1743 till fransk general. I denna egenskap utmärkte
han sig under det österrikiska tronföljdskriget,
dels i slaget vid Foritenoy (1745), dels genom
att intaga åtskilliga fästningar i Nederländerna:
Gent. Oudenarde, Ostende och Bergen öp Zoom.
Efter den sistnämnda fästningens fall upphöjdes
L. till marskalk. Död d. 27 Maj 1755. L. var från
ungdomsåren nära förbunden med sin slägting Morits af
Sachsen, med hvilken han egde mycken likhet. Hans
son Francois Xavier Josef L., f. 1742, d. 1808, blef
1786 dansk grefve af Danneskjold-Lövendal. Slägten
utslocknade redan med dennes son Karl Valdemar
(d. 1830). E.Ebg.
Loven hjelm, Hans, dansk general, f. 1627, utmärkte
sig under Köpenhamns belägring (1658) och sändes
derifrån till Möen, som han under ett halft år
försvarade mot svenskarnas anfall. 1661-72 var han
kommendant på Bornholm och adlades 1669 med namnet
L. (han hette förut S chr ö der). Under kriget mot
Sverige deltog L. i Marstrands intagande och anförde
rytteriet i steget vid Uddevalla (1677), var 1678
generalmajor för de trupper, som öfverfördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
