- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
795-796

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manfred ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lustspelen. Till blidkande af den så uppfattade M. plägade
man vid korsvägarna och framför husens dörrar
upphänga dockor eller ett slags menniskobilder,
hvilka man har förklarat såsom en ersättning för eller
erinran om de menniskooffer, som förr skola hafva
egt rum till den fruktade underjordiska gudinnan.
R. Tdh.

Maniakalisk, behäftad med mani. Se Mania.

Manichaeus. Se Manes.

Manichéer. Se Manes (Manichaeus).

Manière noire [maniär nåar], Fr., det svarta
maneret. Se Mezzotinto-gravyr.

Maniererad, manierist. Se Manér.

Manifest (af Lat. manifestus, egentl. handgriplig;
påtaglig, tydlig). 1. En af en regering, ett
parti inom staten (»valmanifest»), en partichef
(tronpretendent) eller en större korporation
utfärdad förklaring öfver någon handling, något
beslut, någon åsigt. – 2. Sjöv. Se Certifikat.
Th. R.

Manifestation (Lat. manifestatio), uppenbarande,
särskildt det oändligas uppenbarande i det ändliga;
offentliggörande; tankars och afsigters framläggande;
folkrörelse, som har till ändamål att lägga i
dagen folkets tankar beträffande en viss fråga,
opinionsyttring. – Manifestera (Lat. manifestare),
uppenbara, offentliggöra, lägga i dagen.

Manifestationsed, jur., en från romersk rätt hemtad
benämning å sådana eder, genom hvilka bekräftas
riktigheten af lemnad uppgift å egendom, som skall
till annan utlemnas, eller hvarom denne eljest är
berättigad att kräfva uppgift å ed. Enligt svensk rätt
hänföres till manifestationseder den i konkurslagen §§
26 och 27 föreskrifna ed, hvarigenom riktigheten af
bouppteckningen i konkursboet bekräftas af gäldenären
och, der så påyrkas, af bl. a. hans hustru, vidare ed
enligt XVI kap. 2 § giftermålsbalken, vid återbärande
af hemföljd, samt bouppteckningsed jämlikt IX kap. 1
§ ärfdabalken. L. A.

Manigold. Se Fanigold.

Manihiki-öarna (Manahiki-), ögrupp i Polynesien mellan
3° 30’ och 13° s. br. samt 151° och 166° v. lgd från
Greenwich, utgöra 12 öar med en sammanlagd areal af
137 qvkm. och omkr. 1,700 innev. Störst är Malden,
89 qvkm. Öarna Starbuck, Malden, den nordligaste, och
Caroline, den östligaste i arkipelagen, hafva tagits
i besittning af engelsmännen, Tongareva (Penrhyn)
och Flint af nord-amerikanerna.

Manihot, maniok, tekn., farmak., äro de
något vexlande benämningarna på arterna af
växtslägtet Manihot Pohl (Iatropha L.), som
tillhör de tropiska landen, företrädesvis
Brasilien och Vestindien. Maniokslägtet hör
till nat. fam. Euphorbiaceae Juss., kl. Monoecia
L. De mest bekanta arterna äro M. utilissima Pohl
(Iatropha manihot L.), »bittra cassava-roten»,
M. janipha Pohl och M. aipi, hvilka båda sistnämnda
lemna »söt cassava-rot». De 30 cm. långa och ibland
mer än 5 cm. tjocka jordstambildningarna (analoga
med »rotknölarna» hos t. ex. Dahlia variabilis) af
M. utilissima, den allmännast odlade arten, innehålla
jämte ymnig stärkelse en blåsyrehaltig och derigenom
ganska starkt giftig saft, hvilken aflägsnas
genom »rotknölens» sönderskärning, krossning
och pressning. Den afrinnande saften uppsamlas
i ett understäldt kärl. Återstoden efter
pressningen uppvärmes, torkas och söndermales
samt utgör, så beredd, det mer eller mindre hvita
s. k. cassava-mjölet, som jämte stärkelse äfven
innehåller söndermalda växtfibrer och en ringa mängd
qväfvehaltiga ämnen. Af detta mjöl bakas sedan mindre
kakor, cassavabröd, eller ock torkas det under ständig
omröring å heta jernplåtar, hvarigenom man erhåller
handelns i större eller mindre klumpar sammanhängande
mandiocca. Dessa båda produkter äro i Brasilien
och Vestindien allmänt begagnade näringsmnedel.
Med den utpressade saften har en icke obetydlig
mängd stärkelse utflutit, hvilken afsätter sig å
kärlets botten. Den ofvanstående saften afhälles;
stärkelsen uppslammas i rent vatten och får å nyo
afsätta sig. Denna tvättning upprepas flere gånger
för att borttaga all giftig saft. Sedan torkas
stärkelsen och bildar då ett bländhvitt fint mjöl
af kantiga sammansatta eller pukformiga celler samt
kallas »brasiliansk arrowstärkelse» (Eng. brazilian
arrow-root
), hvilken icke må förvexlas med den
»arrow-root» eller äkta arrowstärkelse, som erhålles af
Maranta arundinacea i Vestindien. Om med vatten utrörd
maniokstärkelse torkas under omröring å en het plåt,
får man s. k. tapiocca (»tapiockagryn»), som består
af knottriga, trubbtaggiga, små (sällan ärtstora),
rundade klumpar eller delar af sådana med hvitaktig
färg. Stärkelsen är i tapiocca, likasom i »sagogryn»,
delvis dextrinvandlad och derigenom löslig i vatten,
hvarför tapiocca ofta användes att göra soppor
hvad man kallar »simmiga». – Den från stärkelsen
afhällda saften inkokas till ett slags brunaktig
sås, i England bekant under namnet »cassareep», ur
hvilken all blåsyra genom kokningen aflägsnats. Af den
sönderraspade »rotknölen», kokad med vatten, erhålles
genom jäsning en rusgifvande dryck, kallad cassiri.
O. T. S.

Manikéer. Se Manes (Manichaeus).

Manila (mindre riktigt Manilla), hufvudstad på
Filippinerna, ar beläget på vestra kusten af ön Luzon,
i bakgrunden af den stora, djupa och för de största
skepp tillgängliga Manilaviken. Hamnen är osäker under
nordöst- och sydvest-monsuner; större fartyg måste
söka skydd i hamnen Cavité, men mindre fartyg finna
säker ankargrund bakom en vågbrytare vid mynningen
af floden Pasig. En ny vågbrytare för större fartyg
började byggas 1880. Nämnda Pasig, öfver hvilken äro
byggda 2 broar: en stenbro samt en hängbro af jern, är
aflopp för en stor insjö och delar staden i två delar,
hvilka 1879 hade tillsammans 92,256 innev., deraf
omkr. 14,000 européer, mest spaniorer och afkomlingar
af dem. På södra stranden ligger den gamla staden
(Ciudad murada), med 17,950 innev. (1879), omgifven
af breda, djupa grafvar och höga ringmurar samt
genomskuren af raka gator, hvilka med sina stora,
offentliga byggnader, sina många kyrkor och kloster
hafva ett nästan dystert utseende. I denna del af M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free