Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 1045-1046 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskinistofficerarna och Flottans maskiniststat - Maskinkanon, anti-torpedkanon, artill., en enpipig fältpjes af liten kaliber, försedd med en lättrörlig bakladdningsmekanism samt metallpatron - Maskinlära. Se Mekanik - Maskintorf. Se Bränntorf - Mask-kur och maskmedel. Se Masksjukdom - Maskopi, lönlig förbindelse för bedrägliga ändamål; samråd - Maskormarna, Opoderodonta, zool. - Maskovad l. moskovad, råsocker - Maskregn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befintliga flottans underbefälsskola,
och vid Stockholms station tillökades den
der befintliga Flottans underbefälsskola
med maskinistklasser (men ej med någon
skeppsbyggeriklass). J. G. B.

Maskinkanon, anti-torpedokanon, artill., en enpipig fältpjes
(kulsprutan är deremot i regeln mångpipig)
af liten kaliber, försedd med en lättrörlig
bakladdningsmekanism samt metallpatron. De
anti-torpedokanoner, som f. n. äro i bruk, äro
af Hotchkiss’ och Nordenfelts system. – Hotchkiss’
enpipiga kanon (fig. 1) har tre kalibrar: 37, 47 och
57 mm.

Fig. 1.

Mekanismens hufvuddel utgöres af en flackkil, som, styrd
af tappar och styrlister, höjes och sänkes medelst en
på kanonens högra sida befintlig häfarm. Laddningen
sker för hand, och affyrningen verkställes af en i
en urtagning på kilen rörlig hane. Pipan, af stål,
har 12 refflor och är, för att lättare kunna riktas,
försedd med ett skulderstycke, A, samt förenad med
sitt underlag medelst en pivot med gaffelstycke, S,
och hylsa, D. På 57 mm. kanonen finnes en stålsköld
till servisens skydd. Servisen utgöres för den minsta
kalibern af 1 och för de öfriga af 2 man. Ammunitionen
består af enhetspatroner med centralantändning
samt gjutjerns- och stålgranater, granatkartescher
och kartescher. Skjuthastigheten utgör för de olika
kalibrarna 28–12 skott i minuten. – Nordenfelts kanon
(fig. 2) har 32, 38, 42, 47, 51, 56 och 63

Fig. 2.

mm. kalibrar och är än kort, än
lång. Bakladdningsmekanismen består af 10 delar, af
hvilka de vigtigaste äro slutstycksblocket och kilen,
som stödjer blocket vid skottlossningen. I öfre delen
af slutstycksblocket ligger tändstiftet. Mekanismen
öppnas och slutes medelst den med utvexling försedda
häfarmen, som sitter på
kanonens högra sida. Affyrningen sker antingen
automatiskt, medelst häfarmen, eller ock medelst ett
särskildt trycke på bakstyckets undre sida. Laddningen
sker för hand utom vid 32 mm. kanonen. Pipan,
af stål, är refflad, med 28–30 kalibers stigning
å refflan. Servisen utgöres af 2, i nödfall af
1 man. Ammunitionen består af enhetspatroner för
centralantändning med pansargranater, spränggranater,
granatkartescher och kartescher (de båda sistnämnda
blott för kalibrarna öfver 38 mm.). Skjuthastigheten
uppgår till 35 à 40 skott i minuten. Underlaget till
pjesen är af tämligen olika slag, beroende på pjesens
användning. 47 mm. lätta kanonen har fältlavett
med föreställare och 6 hästars anspann. På denna
äfvensom på flere af de öfriga underlagen finnas
en stålsköld till servisens skydd samt anordningar
dels med broms, dels med hydrauliskt mottryck för
att upphäfva rekylen. – Genom de många försök,
som blifvit utförda med i synnerhet de nyare
slagen af anti-torpedokanoner, har det visat
sig, att Nordenfelts intager främsta rummet.
H. W. W.

Maskinlära. Se Mekanik.

Maskintorf. Se Bränntorf.

Mask-kur och maskmedel. Se Masksjukdom.

Maskopi (T. maskopei, af Holl. maatschappij,
handelssällskap, kompani, af maat, kamrat), lönlig
förbindelse för bedrägliga ändamål; samråd.

Maskormarna, Opoderodonta, zool., bilda
en underafdelning inom ormarnas ordning och
kräldjurens klass. De ega maskformig kropp, äro af
ringa storlek, hafva liten munöppning, som icke
kan utvidgas, orörligt förenade ansigtsben och
mycket kort stjert. Hufvudet och ögonen äro små
och fjällen tämligen likstora utom på hufvudet, som
bär plåtar. Tänder finnas blott i öfver- eller ock i
underkäken, och gifttänder saknas alldeles. Dithörande
arter vistas i gångar, som de gräfva i marken, under
stenar eller i myr- och termitstackar. De lefva
af maskar och insekter samt tillhöra Gamla och Nya
verldens varma och heta land. – I Grekland och Mindre
Asien förekommer maskormen, Typhlops vermicularis,
hvilken har stjerten en fjerdedel längre än
hufvudets bredd och med 12 rader fjäll, blir 25 till
30 cm. lång samt är ofvan blekgul till ljusbrun,
med svarta punkter, undertill smutshvit. Maskormen
är lika grof i båda ändarna af kroppen, hvarför det
är lätt att vid flyktigt påseende förvexla hufvudet
och stjerten. I forntiden trodde man på grund häraf,
att djuret hade ett hufvud i hvardera kroppsänden, och
kallade det amphisbaena, »den åt båda hållen gående».
C. R. S.

Maskovad l. moskovad (Fr. moscouade, af
Port. mascavado, orenad, sämre sorts), råsocker.

Maskregn. Allt emellanåt får man i tidningarna
läsa vanligen helt knapphändiga uppgifter om
s. k. »maskregn». Dylika förmodade »maskregn» hafva
iakttagits redan långt tillbaka i tiden. Oftast
har förloppet varit sådant, att män funnit »maskar»
(i de flesta fall insektlarver) i större eller mindre
mängd krypande omkring på snön, hvarför de blifvit
kallade »snömaskar». Sådana »snömaskar» hafva helt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>