Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masttopp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och folkmängd till 1,2 mill. Depelchin och
Croonenbergs (»Le pays des matébélé», 1882) deremot
anse befolkningen ej utgöra mer än 40,000, deraf
matabele, det herskande folket, 12,000, machona
20,000, makalaka 7,500 samt hottentotter, bosjesmän
m. fl. 500.
Matador [-dår]. Sp. (af Lat. mactare, döda såsom
offer, slagta), vid tjurfäktningar i Spanien den
förnämste toreron, hvars värf är att med dragen
värja gifva den retade tjuren nådestöten (en sådan
tjurfäktare kallas äfven espada); en genom ovanligare
mått af anseende, inflytande, makt eller rikedom
framstående person (börsmatador o. s. v.); högmodig
man, som förhäfver sig öfver sin medgång; i vissa
kortspel benämning på de högsta korten, vanligen ess
och »målare».
Matamata-sköldpaddan, Chelys fimbriata, zool.,
hör till flodsköldpaddornas familj (Chelydae)
inom sköldpaddornas ordning och kräldjurens
klass. Ryggskölden är mycket tillplattad, med
tre rader starka knölar. Hufvudet är platt och
trekantigt, med stor munöppning och tämligen lång
snabel. Hufvudets sidor, halsen och hakan bära hela
eller fransade hudbihang, som förläna djuret ett
egendomligt utseende. Ryggskölden är kastanjebrun,
bröstskölden smutsigt gulgrön och halsen undertill
försedd med sex svarta längdstreck. Kroppslängden
når till 2,25 m., hvaraf 1,25 m. komma på
ryggskölden. Arten lefver i Guyanas och Brasiliens
vattendrag. Köttet ätes af den färgade befolkningen,
men icke af de hvite, som afsky denna sköldpadda för
hennes synnerligen fula utseende. C. R. S.
Matamoros, stad i mejikanska prov. Tamaulipas, på
södra stranden af Rio Grande del Norte (gränsfloden
mot Nord-Amerikas Förenta stater), 55 km. från dess
utlopp i Mejikanska viken. Omkr. 15,000 innev. Staden
drifver en ganska liflig handel med Förenta staterna,
ehuru flodmynningen är spärrad af en bank, som
tilllåter endast smärre fartyg att inkomma i M:s
uthamn, El Refugio l. Bagdad. M. grundlades i början
af 1800-talet och uppkallades efter den mejikanske
patrioten Mariano Matamoros.
Matamoros, Manuel, spansk evangelisk predikant,
f. 1835, kom under en tillfällig vistelse
i Gibraltar att i dervarande spanska evangeliska
församlings kyrka höra Francisco de Paula
Ruet förkunna evangelium. Han var snart vunnen för
den nya läran, och Spaniens evangelisering blef
derefter föremålet för hans verksamhet. Under sitt
missionsarbete i fäderneslandet blef han upptäckt,
hölls fängslad öfver 2 år och dömdes till galérerna på 9 år, hvilken
dom förvandlades till landsförvisning på lika
lång tid. Han begaf sig då till England och sedan
till Lausanne, der han dog 1866.
Matanzas (San Carlos de M.), hamnstad på norra
kusten af spansk-vestindiska ön Cuba, 84 km. ö. om
Havana, med hvilket M. är förenadt medelst
jernväg. Omkr. 30,000 innev. M. har ett vackert läge i
en fruktbar trakt vid Matanzas-viken, som bildar en
rymlig, men något igengrundad och mot n. ö. ej skyddad
hamn, samt är näst Havana öns vigtigaste handelsstad.
Exporten utgöres hufvudsakligen af socker och
melass. M. grundlades 1693. Omkr. 4 km. ö. om
M. ligga de vackra stalaktitgrottorna vid Bellamar. I
närheten af M. kantrade den svenska, på öfning med
sjökadetter stadda kor etten »Karlskrona» och sjönk
d. 30 April 1846, hvarvid chefen, E. G. af Klint,
och besättningen omkommo med undantag af 17 man.
Matapan (Grek. Tainaron), sydligaste udden
af Peloponnesos, belägen emellan Koron- och
Marathonisi-vikarna under 22° 29’ 8" ö. lgd
fr. Greenw, och 36° 22’ 58" n. br.
Matarekran (inmatningskran), den på en ångpannas
framgafvel anbragta kran, medelst hvilken
matarevattnets tillopp till pannan regleras.
J. G. B.
Matarepump, en för vattnets införande i
ångpannor afsedd pump. Vanligen nyttjas härtill en
s. k. kolfpump, som utgöres af en cylinder, hvilken
på samma gång är kolf och kolfstång, gående genom
en packning i en med sug- och tryckventiler försedd
pumpstöfvel. Under de senare åren har man ofta för
pannans »matning» gjort bruk af s. k. injektorer
(se t. ex. Giffards injektor). G. R. D.
Matarerör (inmatningsrör) kallas med ett gemensamt
namn såväl det sugrör, som leder matarevattnet
från varmvattencisternen till matarepumpens
ventillåda, som det tryckrör, hvilket leder
matarevattnet från matarepumpens ventillåda
till matarekranen på pannans framgafvel.
J. G. B.
Mataró, stad i spanska prov. Barcelona,
amfiteatraliskt belägen vid Medelhafvet, 34
km. n. ö. om staden Barcelona, med hvilken M. är
förenadt medelst jernväg, den äldsta i Spanien
(fullbordad 1848). 17,405 innev. (1877). Liflig
industri.
Maté l. Paraguay-té kallas dels de torkade,
sönderkrossade eller mer och mindre fint pulveriserade
bladen af flere Ilex-arter, förnämligast I.
paraguayensis Lamb., hvilka växa i Syd-Amerika
(Brasilien, Paraguay, La Plata-staterna), dels
den å dessa blad beredda drycken, som fortäres
såsom njutningsmedel af mer än 10 mill. menniskor i
Syd-Amerika. Drogen »maté» har en grågrön färg och
består af de pulveriserade bladen med inblandning
(i sämre slag) af söndersmulade späda qvistar
och bladfragment. Drycken maté, som nyttjades af
indianerna redan långt före européernas ankomst,
beredes derigenom att man utdrager bladen eller
pulvret med kokhett vatten; den serveras i koppar
(vanl. gjorda af skalet af en frukt, på indianspråken
kallad maté, hvaraf dryckens namn) eller glas, utan
att bladen eller pulvret frånsilas. Drycken uppsuges
genom ett flätadt rör, som slutar med rundad eller
klotformig flätning, hvilken gör tjenst som en sil,
så att endast vätskan uppsuges. Ett sådant sugrör
har alldeles formen af en vanlig s. k. barnskallra
och benämnes bombilla. Denna dryck innehåller samma
alkaloid, koffein, som finnes bl. a. i kaffe och
té. Flere arter af Ilex innehålla koffein i sina
blad. Genom koffeinet har maté samma verkan som kaffe
eller té. Det är dock mera urindrifvande och har en
tämligen bitter smak. O. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
