- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1497-1498

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meurs ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Särskildt må nämnas komitéerna för utarbetandet af
författningsförslag angående kommunalstyrelsen
på landet och rörande folkskoleväsendets
organisation. Nära befryndad med A. I. Arwidsson
(han var dennes systerson) och uppvuxen under den
tid, då J. V. Snellman utvecklade sin betydelsefulla
skriftställareverksamhet, kunde M. icke undgå
att på det lifligaste dragas in i sträfvandena
för utvecklandet af det finska språkets
rättigheter och stod snart i främsta ledet bland
de s. k. fennomanerna. Hans artiklar i såväl finsk-
som svenskspråkiga tidningar och tidskrifter hafva,
trots sin utprägladt subjektiva karakter, haft ett
stort inflytande i synnerhet på hans politiska
meningsfränder. Ännu större inflytande vann M.,
sedan han invalts till ledamot af bondeståndet
såsom representant för Birkkala domsaga, i hvilken
egenskap han deltagit i landtdagarna 1877, 1882
och 1885, der han verkat särskildt för skol-
och kommunalfrågor. Genom den kraftfulla humor
och slagfärdighet han visat i sitt uppträdande har
M. betydligt inverkat på de beslut, som fattats inom
ståndet, äfven under 1885 års landtdag, då likväl
yngre krafter genom att öfverbjuda honom sökte göra
honom den ledande platsen i ståndet stridig. 1876 var
M. medlem af det första finska kyrkomötet, och sedan
landtdagen 1882 har han varit bondeståndets fullmäktig
vid styrelsen af Finlands bank. Under senare tider har
M. på det literära området verkat förnämligast såsom
populär ekonomisk författare på finska språket. Vidare
förtjenar nämnas, att han ombesörjt en öfversättning
af J. V. Snellmans skrifter till finska, att han
1883 började utgifva ett finskt konversationslexikon,
hvilket i ännu högre grad än hans öfriga arbeten
bär spår af stor brist på noggranhet, samt att han,
sedan 1886 års början, jämte Donner är redaktör för
den dagliga, i moderat fennomansk anda hållna
tidningen »Finland», till hvars uppsättande
(1885) han hufvudsakligen bidrog. – M:s broder,
Otto Adolf Daniel M., språklärare, född 1817, död
d. 5 Sept. 1850 i Stockholm, gjorde sig bekant genom
utarbetandet af ett rysk-svenskt lexikon (1846–47).
O. G.

Meurs [mörs]. Se Mörs.

Meursius [mör-], Johannes, d. ä., egentl. Jan van
Meurs
, lärd holländsk filolog, född d. 9 Febr. 1579,
blef professor i Leiden 1610 samt inkallades 1625
till Danmark såsom k. historiograf och professor
vid Sorö akademi. Död d. 20 Sept. 1639. M. utgaf
flere grekiska författares skrifter och behandlade i
lärda monografier åtskilliga ämnen inom den grekiska
fornkunskapen. Derjämte författade han en Historia
danica
(1630), som visserligen icke förtjenar stor
uppmärksamhet i och för sig sjelf, men till hvilken
H. Gram skrifvit högst värdefulla anmärkningar. Den
behandlar Danmarks historia till år 1525 och utgör
9:de delen af M:s »Opera omnia», utgifna i Florens
i 12 foliobd 1741–63. – Äfven M:s son Johannes
M
. d. y. (f. 1613, d. 1654 i Danmark) författade
några arbeten i den klassiska fornkunskapen.
E. Ebg.

Meurthe [mört], flod i nordöstra Frankrike, upprinner
på vestra sidan af Vogeserna i depart. Vosges, nära
Elsass’ gräns, flyter i nordvestlig riktning genom
depart. Meurthe-et-Moselle förbi Lunéville och Nancy,
der den blifver segelbar, samt faller ut vid Frouard
från högra sidan i Moselle. Längd 161 km., deraf 12
km. äro segelbara. Efter denna flod var ett franskt
departement, Meurthe
(6,094 qvkm.), uppkalladt. Genom
freden i Frankfurt a. M. 1871 förenades den mindre
(nordöstra) delen (1,986 qvkm.) med Tyska riket,
hvaremot den återstående delen förenades med den
icke afträdda delen af depart. Moselle till ett nytt
departement, Meurthe-et-Moselle (se d. o.).

Meurthe-et-Moselle [mört-e-måsä’l], departement
i nordöstra Frankrike, bildadt enligt lagen
af d. 11 Sept. 1871 af delar af de forna
departementen Moselle och Meurthe. Areal 5,232
qvkm. 419,317 innev. (1881). Departementet är
deladt i arrondissementen Nancy, Lunéville, Toul och
Bricy. Hufvudstad Nancy. Departementet är genomdraget
af låga utgreningar af Vogeserna och Ardennerna samt
tillhör uteslutande Moselles flodområde. Dalarna
omgifvas af vinberg och skogklädda höjder. Mer än
hälften af arealen är åkerjord, 1/4 skog och 1/10
naturlig äng. Jern och salt finnas i stor myckenhet,
och depart. intager med afseende på jern- och
saltproduktionen första platsen i Frankrike. Vigtigast
bland öfriga industrialster äro glas (från Baccarat
och Cirey), fajanser (från Lunéville, Toul och
Longwy), tobak (från Nancy), öl (från Tantonville,
det största bryggeri i Frankrike) samt bomulls-
och ylleväfnader. Den lifliga handeln underlättas
af omkr. 500 km. jernvägar, goda landsvägar samt
flere segelbara floder och kanaler, bland dem den
stora Rhen-Marne-kanalen.

Meuse [mös]. 1. (T. och Holl. Maas, Lat. Mosa) Flod
i Frankrike, Belgien och Holland, har sina källor
i franska depart. Haute-Marne på Langres-platån,
nära byn Meuse, på 409 m. höjd samt flyter först
mot n., sedan mot n. v. genom depart. Vosges,
Meuse och Ardennes. Från Troussey, der den skär
Rhen-Marne-kanalen, har den kanaliserats, så att 2
m. djupgående fartyg kunna passera floden. Nedanför
Givet inträder M. i Belgien, der den omgifven
af höga, måleriska stränder, strömmar emellan
landskapen Famenne och Condroz på högra samt La
Fagne, Marlagne och Hesbaye på venstra sidan. Ofvanför
Dinant mottager den fr. h. Lesse, ryktbar för sina
grottor, och vid Namur fr. v. sitt största tillflöde,
Sambre. Floden tager nu en nordöstlig riktning förbi
de lifliga industriorterna Huy, Seraing och Liége samt
mottager Ourthe fr. h. Under nordlig, nordvestlig och
slutligen vestlig hufvudriktning flyter M. derefter
förbi Maastricht, der den inkommit på nederländskt
område, Roermond, der bifloden Roer mynnar ut, och
Venlo, der kanalen mellan M. och Schelde börjar,
genom ett fullständigt slättland samt förenar sig
slutligen med Rhen, åt hvilken den gifver sitt namn,
ehuru dess vattenmassa är endast 1/20 af Rhens. Vid
Gorkum förer Waal, en arm af Rhen, 1/3 af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:32:03 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free