- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1513-1514

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meyer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Haid, Schmitner, Tanjé m. fl. återgifva åtskilliga
af hans bilder. M. afled af slag i Wien d. 23 Mars
1770. -rn.

Meza, Kristian Julius de, dansk general, föddes
i Helsingör d. 14 Jan. 1792. Han var sonson
till en lärd holländsk jude, Salomon Theofilus de
M
. (f. 1727, d. 1800), hvilken 1753 bosatte sig såsom
läkare i Köpenhamn och 1783 lät döpa sig. M. blef
artillerikadett 1804 och tog officersexamen 1810
samt var från 1812 lärare i moderna språk vid
artilleriskolan och från 1829 vid krigshögskolan. 1842
utnämndes han till major i artilleriet och fick vid
krigsutbrottet 1848 högsta befälet öfver den aktiva
härens artilleri samt blef i Jan. 1849 öfverste och
brigadchef. På våren s. å. hade han kommandot på Als
och förde derifrån sin brigad till Fredericia, hvarest
han med utmärkelse deltog i utfallet d. 6 Juli. Till
belöning derför blef han generalmajor och chef for
artilleriet. Efter en långvarig och smärtsam sjukdom
följde M. såsom konvalescent general Kroghs stab i
slaget vid Isted (1850). Då Schleppegrell stupade
der, öfvertog M. kommandot öfver hans division och
bidrog till slagets lyckliga utgång samt behöll
befälet till krigets slut. 1851–56 var han chef
för artilleribrigaden och 1856–58 generalinspektör
för artilleriet samt 1851–57 derjämte ordförande i
befästningskomitén, i hvilken egenskap han med all
ifver sökte verka för Dannevirkes befästande. 1858–63
var han kommenderande general i Slesvig. Då kriget
hotade i Jan. 1864, blef M. högste befälhafvare
öfver hären vid Dannevirke och afvisade d. 1 Febr. i
bestämda ordalag den preussiske fältmarskalken
Wrangels uppmaning att utrymma Slesvig. Man
väntade derför allmänt ett hårdnackadt försvar af
Dannevirke. Men efter fäktningarna vid Mysunde och
Jagel d. 2 och 3 Febr. beslöt M., sedan han d. 4
Febr. hållit krigsråd med underbefälhafvarna, att
utrymma Dannevirke, befarande, att hären skulle blifva
kringränd eller upprifven, om återtåget företoges
senare. Från militärisk synpunkt tyckes detta beslut
hafva varit riktigt; men fullkomligt oväntadt, som
det var, verkade det öfverväldigande på folket och
beröfvade det dess lugna tillförsigt, hvilket utöfvade
ett förlamande inflytande under hela den öfriga delen
af kriget. M. blef derför också d. 28 Febr. skild
från öfverkommandot, mot generalernas önskan,
hvilka fortfarande hyste tillit till honom. Efter
krigets slut fick M. afsked och dog d. 16 Sept. 1865.
E. Ebg.

Mezentius, enligt fornsägnerna en mäktig konung
i Caere i Etrurien, hvilken kämpade mot de uti
Italien invandrande trojanerna under AEneas och
Ascanius. Sagorna om honom och hans förhållande
till rutulerna meddelas olika af olika sagesman.
R. Tdh.

Mézeray [mesrä], François Eudes de, fransk
historieskrifvare, f. 1610, d. 1683, egnade sig från
1637 med utomordentlig ifver åt historiska studier
samt blef 1649 medlem af Franska akademien och 1675
dess ständige sekreterare. Hans Histoire de France
(3 bd, 1643–51) mottogs med stort bifall och är
ett ganska förtjenstfulk arbete för tiden fr. o. m. Ludvig IX,
äfven med afseende på säkerhet i uppgifter. I ett
sammandrag af nämnda verk, Abrégé chronologique
etc. (1668), uttalade M. sig så skarpt om
beskattningsförhållandena i Frankrike, att Colbert
till straff indrog en pension, hvilken M. uppbar
såsom kunglig historiograf.

Mezger [hårdtg], Friedrich Eduard, tysk arkitekt,
f. 1807, studerade i München och utbildade
sig under von Gärtners ledning 1825–28. Genom
dennes tillskyn dan kallades han till Athen,
der han deltog i utförandet af flere monumentala
verk. Till München återkom han 1833, blef professor
och oberbaurath, ledde utförandet af en mängd
byggnader samt fullbordade 1850 den af Gärtner
började Siegesthor. Han har äfven verkat som
konstskriftställare.

Mezger [hårdt g], Johan Georgius, nederländsk
läkare, f. 1839 i Amsterdam, promoverades 1863
i Leiden till med. doktor efter en dissertation
öfver ledvridningars behandling genom massage (se
d. o.). Han var derefter under flere år anställd såsom
biträdande läkare vid den af professor van Geuns
ledda inre universitetskliniken i Amsterdam, fick
derunder ofta tillfälle att med massage framgångsrikt
behandla olika former af förlamningar och uppmuntrades
deraf att helt och hållet egna sig åt denna gren af
läkarevetenskapen. Genom lyckade kurer har han vunnit
ett utomordentligt rykte, så att hans mottagningar
i Amstelhotellet i Amsterdam besökas af sjuka från
hela den civiliserade verlden.

Mézières [mesiär], fästning och hufvudstad i
franska depart. Ardennes, på högra sidan af floden
Meuse, som nästan fullständigt omgifver staden och
skiljer den från den på andra sidan belägna staden
Charleville. 6,120 innev. (1881). Fästningsverken
äro liksom citadellet ett verk af Vauban; deras
motståndskraft beror till stor del derpå att
omgifningarna blifva otillgängliga genom att sättas
under vatten. M. betraktades under medeltiden som en
af de fastaste platser i Frankrike. 1521 försvarades
det med framgång af Bayard mot en stor kejserlig
armé. I senaste fransk-tyska kriget kapitulerade
M. efter ett par dagars beskjutning d. 2 Jan. 1871.

Mézières [mesiär], Alfred Jean François,
fransk literaturhistoriker, f. 1826, blef 1863
ord. professor i utländsk literatur vid Sorbonne
och 1874 medlem af Franska akademien. 1881 invaldes
han i deputeradekammaren, der han slöt sig till
venstern. De hufvudsakliga föremålen för hans
forskning angifvas af titlarna på hans arbeten:
Shakespeare, ses oeuvres, et ses critiques (1861,
2:dra uppl. 1865; prisbelönt af Franska akademien),
Prédécesseurs et contemporains de Shakespeare (1863,
2:dra uppl. 1864; belönt med ett montyonskt pris),
Contemporains et successeurs de Shakespeare (1864),
Dante et l’Italie nouvelle (1865), Pétrarque (1867,
2:dra uppl. 1868; belönt med ett montyonskt pris)
och Goethe, les oeuvres expliquées par la vie (2 bd,
1872–73; 2:dra uppl. 1874).

Mézières-skolan [mesiär-], en skola för
fästningsingeniörer, ursprungligen förlagd till
staden Mézières, sedermera flyttad till Metz,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free