Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mittermaier, Karl Joseph Anton - Mitterwurzer, Anton - Mittimus (Lat., »vi skicka»), i England, dels arresteringsorder, dels skrifvelse, som åtföljer handlingars öfversändande från en domstol till en annan - Mittnacht, Hermann von - Mittweida, stad i konungariket Sachsen - Mitylene. Se Mytilene - Mius, flod i Donska kosakernas land i Syd-Ryssland - Mivart, S:t George - Mixed pickles. Se Pickles - Mixolydisk, den autentiska kyrkotonart, hvars grundton är g (se Kyrkotonarter) - Mixteka, namn på en indianstam (mixtekerna) och dess språk. Se Indianer, sp. 521, och Mejikanska språk - Mixtum compositum, litet af hvarje, mischmasch - Mixtur. 1. Farmak., med., i vatten verkställd lösning af medicinskt verksamma ämnen - Mixtur. 2. Musikt., blandad stämma i orgeln - Mizpa (Mizpe, »utsigtsort», en högt belägen ort med fri utsigt), i Gaml test. benämning på flere orter i Palestina, af hvilka följande två äro de vigtigaste. 1. M. i Gilead - Mizpa. 2. M. i Benjamins stamområde - Mjeldrunga, socken i Elfsborgs län - Mjellby (egentl. Mellby), socken i Blekinge län - Mjeltbrand, anthrax (jfr d. o.), en infektionssjukdom, som förekommer hos menniskor och nästan alla varmblodiga djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det politiska lifvet, i det han var en af den
moderata liberalismens banérförare i badiska
landtdagens 2:dra kammare samt 1848 fungerade
såsom president i Vorparlamentet och derefter till
en tid bevistade den tyska Nationalförsamlingens
förhandlingar i Frankfurt. M:s verksamhet för
reformer i tyska straffrätten, straffprocessen och
fängelseväsendet var mycket betydelsefull, och af
hans många skrifter öfversattes flere på främmande
språk. Han var en af grundläggarna af »Kritische
zeitschrift für gesetzgebung und rechtswissenschaft
des auslandes» (28 bd, 1829–56) samt medutgifvare
af »Neues archiv des kriminalrechts» och »Archiv für
civilistische praxis».
Mitterwurzer, Anton, österrikisk sångare, f. 1818,
d. 1872, var 1839–70 engagerad vid hofoperan
i Dresden och gjorde sig känd som en dramatisk
sångare af hög rang, särskildt i Marschners och
Wagners operor. A. L.
Mittimus (Lat., »vi skicka»), i England, dels
arresteringsorder, dels skrifvelse, som åtföljer
handlingars öfversändande från en domstol till
en annan.
Mittnacht, Hermann von, würtembergisk statsman,
f. 1825, blef 1861 medlem af landtdagens 2:dra
kammare och 1867 justitieminister. Han var en
af de konservatives ledare och tillhörde 1868–70
partikularisterna i Tyska tullparlamentet, men
fick likväl, sedan han i Aug. 1870 efter Varnbüler
blifvit ministèrens chef, omsorgen om de förhandlingar
med Bajern och Nordtyska förbundet, som föregingo
Würtembergs inträde i Tyska riket. 1873 öfvertog M.,
med bibehållande af justitieministersportföljen,
hvilken han först 1878 lemnade, ministerierna för
utrikes ärenden och för det kungl. huset, utnämndes
1876 formligen till ministerpresident och har sedan
1880 äfven ledningen af kommunikationsväsendet
i Würtemberg.
Mittweida, stad i konungariket Sachsen,
regeringsområdet Leipzig, vid jernvägen emellan
Riesa och Chemnitz. 9,218 innev. (1880). Fackskola
för maskinbyggnadskonst. Textilindustri.
Mitylene. Se Mytilene.
Mius, flod i Donska kosakernas land i Syd-Ryssland,
har en längd af omkr. 200 km. och faller genom en 30
km. lång liman ut i Azovska sjön.
Mivart, S:t George, engelsk zoolog, f. 1827,
var från 1874 någon tid professor i biologi vid
University college i London och sekreterare i
»Linnean society». I sitt arbete On the genesis of
species (1871) framhåller M. möjligheten af likartade
djurformers framträdande oberoende af hvarandra samt
bestrider, att den darwinska teorien om arternas
uppkomst gäller äfven om menniskan, hvars förnuftighet
han icke vill härleda ur »naturligt urval». Bland
arbeten af M. må vidare nämnas Lessons from nature
(1876), i hvilket han utvecklar grundskilnaden mellan
menniskan och djuren, och Nature and thought (1883).
Mixed pickles [mixt pi’cköls]. Se Pickles.
Mixolydisk, den autentiska kyrkotonart, hvars grundton
är g (se Kyrkotonarter). A. L.
Mixteka [misjteka], namn på en indianstam (mixtekerna)
och dess språk. Se Indianer, sp. 521, och Mejikanska
språk.
Mixtum Compositum (Lat., af miscere, blanda, och
componere, sammansätta), litet af hvarje, mischmasch.
Mixtur (Lat. mixtura l. mistura, blandning).
1. Farmak., med., i vatten verkställd lösning
af medicinskt verksamma ämnen, t. ex. organiska
eller oorganiska salter, med tillblandning (för
smakens eller bättre verkans skull) af någon syrup
el. dyl. Benämningen mixtura är i sista upplagan
af den svenska farmakopén utbytt mot namnen
solutio och liquor. Åtskilliga läkemedelsformer
benämnas dock ännu i dagligt tal »mixturer»,
t. ex. mixtura salina = solutio acetatis kalici;
m. simplex = m. pyrotartarica camphorata Ed. VI;
m. arsenicalis Fowleri = liquor arseniitis
kalici o. s. v. – 2. Musikt., blandad stämma i orgeln, i regeln
bestående af oktaver och qvinter, stundom äfven
innefattande tersen eller t. o. m. septiman, i
andra eller tredje oktaven ofvanför grundtonen.
Mixtur nyttjas endast i förening med andra stämmor.
1. O. T. S. 2. A. L.
Mizpa (Mizpe, »utsigtsort», en högt belägen ort
med fri utsigt), i Gamla test. benämning på flere
orter i Palestina, af hvilka följande två äro de
vigtigaste. 1. M. i Gilead, äfven kalladt Ramat M.,
Ramot i Gilead och Rama, låg ö. om Jordan i Gads
stamområde och var en militäriskt vigtig ort samt
fristad. Dess plats har man velat återfinna vid
Es-Salt eller rättare vid de nuv. ruinerna Dsjilad,
n. om Djebel Oscha (berget M.). – 2. M. i Benjamins
stamområde, tyckes under domareperioden hafva varit
en religiös-politisk medelpunkt. Sannolikt är det
att söka vid den nuv. moskén Nebi Samwil, Samuels
föregifna graf, 10 km. n. v. om Jerusalem, på toppen
af en bergås, hvarifrån man har en vidsträckt utsigt
åt alla sidor.
Mjeldrunga, socken i Elfsborgs län, Gäsene
härad. Areal 2,140 har. 477 innev. (1885). Annex till
Eriksberg, Skara stift, As kontrakt.
Mjellby (egentl. Mellby), socken i Blekinge
län, Listers härad. Areal 7,362 har. 6,728
innev. (1885). M. utgör ett regalt pastorat af 1:sta
kl., Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Mjeltbrand, anthrax (jfr d. o.), en infektionssjukdom,
som förekommer hos menniskor och nästan alla
varmblodiga djur. Vanligast uppträder den hos
nötkreatur och får, mindre ofta hos hästar
och ytterst sällan hos svinkreatur eller andra
husdjur. Under den varma årstiden antager sjukdomen
ofta stor utbredning, men under vintern förekomma
endast enstaka fall deraf. Orsaken till sjukdomen
är en klyfsvamp, mjeltbrandsbacillen (bacillus
anthracis), som kan upptagas från sårytor eller
med den inandade luften eller med förtärda delar
efter mjeltbrandssjuka djur (såsom mjölk och kött)
eller genom insekter öfverföras från döda eller sjuka
kreatur till friska. Mjeltbrandsbacillen förökar sig
inom djurkroppen genom delning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
