- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
281-282

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montalivet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mannaålder kommen, då Guds ande skulle utgjutas öfver
allt kött, hvarefter dess absoluta fulländning skulle
uppnås i det snart framträdande tusenåriga riket
(se Chiliasm). Till Pepusa skulle då det himmelska
Jerusalem nedkomma, och dit borde derför de trogne
församla sig. – Som oundgängligt kännetecken på
den sanna kyrkan fordrade M. förhandenvaron af den
apostoliska tidens utomordentliga nådegåfvor och
i synnerhet profetians gåfva, som nödvändigt måste
mottagas i ekstatiskt tillstånd. Det andra lika
oundgängliga vilkoret vore en synnerligen sträng
kyrkotukt, hvaremot kyrkans lära i allmänhet af
M. gillades. För det sedliga lifvets fullkomnande
utgaf han en mängd föreskrifter, af hvilka de
förnämsta voro: påbud om strängt iakttagande af
fastedagarna och en utsträckt fastetid samt förbud
mot de exkommunicerades återupptagande i kyrkan och
mot ingående af det andra äktenskapet. Vidare måste
de kristne bl. a. försaka all verldslig konst och
vetenskap och alla verldsliga nöjen samt qvinnorna
afstå från alla smycken och prydnader. Alla borde
snarare uppsöka än undfly martyrdöden. Bland de
förste montanisterna (de kallades äfven fryger,
katafryger,
d. v. s. »de frygiske», och pepusianer)
blefvo särskildt tvänne qvinnor, Prisca och Maximilla
(samtida med M.), beryktade för sina föregifna
syner och visioner. Då den svärmiska rörelsen
utbredde sig öfver en stor del af Mindre Asien och
hotade att förvandla kyrkan till en konventikel,
skyndade kyrkans män, såsom biskopen af Hierapolis
i Frygien Claudius Apollinaris samt Miltiades,
att skriftligen vederlägga montanismen, hvarjämte
några synoder uttalade sin förkastelsedom öfver
denna rörelse, som till följd deraf fr. o. m. år
180 kan sägas vara utträngd ur kyrkan och
förvisad till sektens område. Mildare bedömdes
montanismen i början i Vesterlandet, särskildt
af församlingarna i Lugdunum (Lyon) och Vienne i
Frankrike, af hvilka ock många härstammade från
Mindre Asien. Dessa afsände presbytern Irenaeus
till Rom att medla fred med församlingarna i Mindre
Asien. Efter ett kort vacklande ställde dock äfven
den romerska kyrkan sig afvärjande mot montanismen,
som endast i norra Afrika genom Tertullianus vann
någon stadga. Montanismens kyrkohistoriska betydelse
ligger förnämligast i dess försvar för det allmänna
prestadömets rätt mot den redan då sig utbildande
hierarkien. Novatianer och donatister samt, i vår
tid, irvingianer och mormoner hafva i åtskilliga
punkter tillegnat sig den montanistiska åskådningen.
K. H.

Montanus, stiftare af en kristen sekt. Se föreg. art.

Montargis [mångtarsji], stad i franska depart. Loiret,
vid Paris–Lyon–Medelhafsbanan samt föreningen af
Orléans-, Briare- och Loing-kanalerna. Omkr. 9,000
innev. i hela kommunen. Lemningar återstå af ett
gammalt, stort slott, som före Fontainebleau var
ett så omtyckt kungligt residens, att det kallades
»Berceau des enfants de la France». Tillverkning af
papper och åtskilliga andra industrialster.

Montauban [mångtåba’ng], hufvudstad i franska
depart. Tarn-et-Garonne, ligger på högra
stranden af Tarn och vid jernvägen emellan
Bordeaux och Toulouse samt är genom en märklig
stenbro från 1300-talet förenadt med förstaden
Ville-Bourbon. 20,840 innev. (1881), deraf omkr. 1/4
protestanter. Biskopssäte. Katolskt prestseminarium,
reformert teologisk fakultet (sedan 1810), det
kalvinistiska presterskapets enda läroanstalt
i Frankrike, arkeologiskt museum, offentligt
bibliotek (omkr. 23,000 bd). Målaren Ingres, som
var född i M., testamenterade åtskilliga af sina
taflor till staden (nu förvarade i stadshuset), och
ett monument restes der åt honom 1871. Färgerier,
smälthyttor, tillverkning af siktduk och ylletyger,
kemikalier, porslin m. m. Betydlig handel. –
På stadens plats fanns sedan 8:de årh. ett
benediktinkloster. M. anlades under förra hälften af
1100-talet och blef 1317 biskopssäte. 1560 omfattade
stadens öfverhetspersoner protestantismen. Tio år
senare blef M. en af hugenotternas »säkerhetsplatser»
och bildade en liten oberoende republik. Förgäfves
belägradt af Ludvig XIII 1621, gaf det sig först efter
La Rochelles fall, 1629, hvarefter dess fästningsverk
förstördes.

Montauban [mångtåba’ng], grefve af Palikao (se d. o.).

Mont-Avron [mångtavrå’ng], befäst höjd ö. om Paris,
spelade en rol vid Paris’ belägring 1870–71 och
besattes d. 29 Dec. 1870 af tyskarna.

Montazio, Enrico, italiensk tidningsman och romanförfattare,
f. 1817, uppsatte 1843 i Florens »Rivista di Firenze»,
som vardt ett framstående pressorgan, och 1848
den demokratiska tidningen »Il popolano», hvilken
ådrog honom anklagelse för majestätsbrott, femårigt
fängelsestraff och landsförvisning. Derefter grundade
han i Paris »L’appel» och i London längre fram »La
presse de Londres». Återkommen till fosterlandet 1860,
öfvertog han i Turin redaktionen af »Mondo illustrato»
och »Rivista contemporanea», men flyttade 1865
sin verksamhet till Florens. M. är en af samtidens
största mångskrifvare. Antalet af hans romaner
(tidningsföljetonger) uppgår till omkr. 70. Dertill
komma åtskilliga lustspel samt en mängd biografier,
bl. a. en öfver fru Ristori.

Montbéliard [mångbeliar], T. Mömpelgard l. Mumpelgard,
stad i franska depart. Doubs, vid Rhône-Rhenkanalen,
Lisaines och Allaines sammanflöde och jernvägen
Mülhausen–Lyon. Fordom befäst, har staden ännu qvar
ett gammalt slott, hvilket nu användes som fängelse
och gendarmerikasern. Sedan 1870 har ett antal
elsassiska immigranter förlänat staden en större
lifaktighet. Tillverkning af ur och urfjädrar,
eggjern, jerntråd samt bomullsväfnadcr. 1881
hade staden 8,784 innev., till större delen
protestanter. Protestantiskt lärareseminarium, arkiv
m. fl. vetenskapliga inrättningar. Statyer af Cuvier,
som var född i M., och öfverste Denfert-Rochereau,
försvararen af Belfort 1870–71. M. hörde 1395–1793
till Würtemberg under fransk öfverhöghet och
afträddes 1801 till Frankrike, som 1793 bemäktigat
sig detsamma. Kring M. utkämpades d. 15–17 Jan. 1871
en del af det slag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free