- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
289-290

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montelius, Gustaf Oscar Augustin - Montemayor, Jorge de - Montemolin, stad i spanska prov. Badajoz - Montenegro (Serb. Crnagora, Czernagora, Turk. Kara Dag, »Svarta berget»), furstendöme i vestra delen af Balkanhalfön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dagar» (1875–77) gjordes för första gången ett försök
att i ett sammanhang skildra hvad fornforskaren
och historikern känna om Sveriges hednatid.
Under många år hafva M:s forskningar hufvudsakligen
varit riktade på bronsåldern, denna lika intressanta
som dunkla period i menniskoslägtets äldre
kulturhistoria. För gången af dessa forskningar
har han redogjort i flere uppsatser: Sur les époques
de l’âge du bronze en Suède
(kongressen i Bologna
1871), Bronsåldern i norra och mellersta
Sverige
(»Ant. tidskr. f. Sverige», 1871–73),
Sur les sculptures de rochers de la Suède,
Sur l’âge du bronze en Suède
och Sur les poignées
des épées et des poignards en bronze
(kongressen i
Stockholm 1874), Sur les celts en bronze (kongressen i
Budapest 1876), Minnen från bronsålderns slut i
Norden, Ett fynd från vår bronsålders äldsta tid
och
Den nordiska bronsålderns ornamentik (»Vitt. akad:s
Månadsblad», 1880–81) m. fl. Resultaten af
sina undersökningar rörande bronsåldern nedlade han
sedan i Spännen från bronsåldern och ur dem närmast
utvecklade former
(i »Ant. tidskr. f. Sverige»,
1880–82), i Tidsbestämning inom bronsåldern med
särskildt afseende på Skandinavien
(Vitt. akad:s
handl., 30:de d., 1885) och i det under utgifning
varande arbetet La civilisation primitive en Europe
depuis l’introduction des métaux.
Bland M:s öfriga
skrifter må nämnas Statens historiska museum
(vägledning för de besökande; 1:a uppl. 1872,
5:te uppl. 1886), Führer durch das Museum
väterländ. alterthümer
(1870), Bohuslänska fornsaker
(h. 1–3,1874–79), Om de ovala spännbucklorna
(i »Vitt. akad:s Månadsblad». 1873–77),
Bibliographie de l’archéologie préhistorique de
la Suède pendant le XIX:e siècle
(1875, fortsatt
i »Sv. fornminnesföreningens tidskr.»), Några
minnen från Sardinien
(i »Ymer», 1883) och Om
våra förfäders invandring till Norden
(i »Nordisk
tidskrift», 1884). M. har vid sin forskning sökt
använda och utveckla den strängt vetenskapliga,
i väsentlig mån på det typologiska sammanhanget
emellan formerna hvilande metod, för hvilken han
redogjort i Den förhistoriska fornforskarens metod
och material
(i »Ant. tidskr. f. Sverige», 1884). För
sitt svar på ett af Vitt. hist. o. ant. akademiens
täflingsämnen erhöll han 1871 akademiens stora
pris, och af Svenska akademien fick han 1885 för
sin vetenskapliga verksamhet mottaga det af konung
Karl XIV Johan stiftade priset. M. har 1874–80
redigerat »Bidrag till kännedom om Göteborgs och
Bohusläns fornminnen och historia», sedan 1875
»Svenska fornminnesföreningens tidskrift» samt
sedan 1880 den af Letterstedtska föreningen utgifna
»Nordisk tidskrift». För sin vetenskap har han
verkat icke blott genom skrifter, utan äfven genom
föreläsningar, dels i Statens historiska museum,
dels på andra ställen.

Montemayor [-jår], Jorge de, spansk skald,
f. omkr. 1520 i Montemor Velho i Portugal, ingick
helt ung vid armén, men fick sedermera för sin vackra
sångrösts skull anställning i Filip II:s kapell och
åtföljde detta på resor i Tyskland, Nederländerna
och Italien. 1552–54 vistades M. vid portugisiska
hofvet. Han upplefde många romantiska händelser och ljöt döden i en
duell 1561, i Turin. – M. gjorde sitt namn berömdt
genom herderomanen Diana (1560; nyaste uppl. 1802),
hvilken blef urbilden till de bästa af samma art
i flere lands literatur. Denna roman innehåller
(i 7 böcker, på blandad prosa och vers) flere löst
hopfogade kärlekshistorier i pastoral drägt. Den
behagliga, rena stilen med sitt outtömliga förråd
af uttryck för ömma känslor, i förening med versens
ädla harmoni, gjorde boken omtyckt i de vidaste
kretsar. Den är ofullbordad; bästa fortsättningen
författade Gil Polo. M. skref äfven 3 autos och
en samling innerliga lyriska poem, som utgåfvos 1554
(Obras) och 1561 (Cancionero; ny uppl. 1588).

Montemolin, stad i spanska prov. Badajoz, 103
km. s. ö. om Badajoz. Omkr. 3,500 innev. Don Carlos
(se Carlos 3) kallade sig grefve af M., och med
anledning deraf erhöll carlistpartiet namnet
montemolinister.

Montenegro (Serb. Crnagora, Czernagora, Turk. Kara
Dag,
»Svarta berget»), furstendöme i vestra delen
af Balkanhalfön, omgifves af Albanien, Herzegovina
och Dalmatien samt framtränger endast med sin södra
spets till Adriatiska hafvet. Arealen, oberäknadt
andelen i Skutarisjön, utgör 9,030 qvkm. M. är
alltigenom ett bergland. Vestra hälften, det
egentliga Crnagora, består af skoglösa och mycket
söndersplittrade kalkstensmassor af mörkgrå färg
(deraf »Svarta berget») med talrika grottbildningar;
den östra, Brda, är ett ännu mera högrest landskap på
sandstensgrund, hvilken bär skogar och icke obetydliga
alpbeten. De högsta bergen äro Durmitor (2,700 m.),
Kom (2,430 m.), Zljeb (2,183 m.), Lebrsnik (2,174
m.) och Lovcen (1,759 m.). Af floderna tillhöra
Piva, Tara och Lim (Drinas bifloder) Donaus system;
de öfriga sända sitt vatten söderut till Skutarisjön
genom Moraca, af hvars bifloder Zeta, på högra sidan,
till en del har underjordiskt lopp och Sem, på den
venstra, löper genom en trång cañon med flere tusen
fot höga väggar. Af Skutarisjön eger M. nordvestra
hälften. Klimatet är i allmänhet rått och ombytligt
utom i s., der det liknar Roms. Landet producerar
knappast något år tillräckligt för folkets behof,
och tusentals menniskor vistas derför ständigt
utom dess gränser för att söka sitt uppehälle. Bäst
lottad är trakten kring den fiskrika Skutarisjön,
der utom spanmål äfven tobak, vin, oranger, olja
och fikon ingå i afkastningen. Boskapsskötseln är
hufvudnäring; bergshandteringen deremot lönar sig
icke, och industrien föraktas af bergsboarna, hvilka
aldrig drifva den utöfver en tarflig hemslöjd. Landets
afskilda läge i förening med dess ofruktbarhet
och bristande kommunikationer har äfven hållit
handeln på en mycket låg ståndpunkt. Till utförsel
komma något kött och fisk, getskinn, ull, honing
och skogsprodukter, till ett sammanlagdt värde af
omkr. 3 mill. kr. Införselartiklar äro hufvudsakligen
spanmål, salt och hvarjehanda väfnader, i värde af 1
mill. kr. Nästan hela handelsutbytet försiggår öfver
Cattaro (Dalmatien), dit landets enda konstgjorda
väg leder. För öfrigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free