- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
391-392

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moskva. 2. Fordom hufvudstad i ryska riket, kejsarnas kröningsstad och före Petersburgs anläggning (1703) deras enda residensstad - Moskva, furste af. Se Ney - Moskö-strömmen (Malströmmen), en vattenhvirfvel (»malström», se d. o.) emellan Lofotodden och Värö på Norges vestkust - Moslem, rättare muslim (se d. o.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samlingar äro det nyligen öppnade historiska museet
(med samlingar tjenliga att belysa, olika perioder
af Rysslands historia), furst Golitsins privata
museum och bibliotek och Tsjertkovska biblioteket,
specielt bestående af arbeten öfver Ryssland, samt
riksarkivet. Den första teatern byggdes 1759. Bland
de filantropiska anstalterna framstår i synnerhet
det stora, af Katarina II 1764 grundade barnhuset,
som vårdar 5–6 tusen barn om året. Sjukhusen, såväl
kommunens som enskilda och de militära, äro mycket
stora, men underlägsna andra hufvudstäders.

M. är Rysslands rikaste stad. Förr visade den
gamla och rika adeln en särskild förkärlek för denna
hufvudstad och hade der gerna sitt vinterresidens. På
senare tiden har dock adeln upphört att gifva
tonen i societeten; dess privatpalats hafva
till stor del öfvergått i statens eller det rika
köpmansståndets händer. Genom den uppblomstring af
handel och industri, som egt rum under de senare
årtiondena, har medelklassen alltmer vunnit i
rikedom och socialt inflytande. Sedan 14:de
årh. har M. varit en vigtig handelsstad, och i
16:de årh. blef det medelpunkten för nästan hela
Rysslands inre handel (tsaren sjelf, alla bojarerna
och t. o. m. kyrkan idkade köpenskap). Perser,
greker, armenier, svenskar, engelsmän, tyskar
och litaver hade hvar sin egen »gostinij dvor»
l. »hof». M. var bytesplatsen för Europas och Asiens
produkter. Öppnandet af Petersburgs hamn gjorde
till en början något afbräck i M:s handel, men den
asiatiska och inrikeshandeln hafva sedan dess växt
ofantligt. Tullinkomsterna äro dubbelt större i M. än
i Petersburg. M. är centrum för järnvägstrafiken
(6 jernvägslinier, från Petersburg, Jaroslav,
Nisjnij Novgorod, Rjazan, Kursk och Brest Litovskij,
mötas der), för handeln med spanmål, hampa och oljor
på Östersjöhamnarna samt för handeln med socker
(som raffineras der i ofantlig mängd), specerier,
talg, skinn, ull, trävaror och andra produkter från
mellersta Ryssland. Några tillförlitliga siffror
rörande M:s industri finnas icke. M. har omkr. 170
bomullsfabriker, 90 ylle- och 70 sidenfabriker, 20
stora garfverier, 50 tobaksfabriker, 70 större jern-
och metallverkstäder, 30 stora ljusfabriker, 30
vagnfabriker m. m.

Ryska annaler omnämna M. först 1147, då storfurst
Jurij Dolgorukij i Suzdal lät afrätta bojaren Stefan
Kutjka och, förtjust öfver en af hans byars läge på
en kulle, som vattnades af floden M. och hvarest nu
Kremlj reser sig, började bygga staden M. Namnet på en
kyrka, som ännu qvarstår, Spas na ború (Frälsaren
i skogen), har bevarat minnet af de djupa skogar, som
då betäckte flodens stränder. Under det århundrade,
som följde närmast efter dess grundläggning, förblef
M. en medelmåttig och obemärkt köping i Suzdal. 1237
och 1293 brändes det af tatarerna. Den egentlige
grundläggaren af furstendömet M. var en son af
Alexander Nevskij, Daniil, som mottagit i förläning
denna köping jämte några byar. Han och hans äldre son,
Georg, inforlifvade med M. andra städer, hvarigenom
furstendömets område mycket förstorades. Daniels
yngre son, Ivan Kalitá, blef 1328
storfurste, tog såsom sådan sitt residens i
M. och grundlade derigenom denna stads politiska
betydelse. Det ärfde Kievs och Vladimirs glans såsom
hufvudstad och fick så mycket större anseende som
äfven metropoliten flyttade sitt residens dit ifrån
Vladimir. 1367 omgafs Kremlj med trämurar, som visade
sig starka nog att motstå litavernas anfall (1368 och
1371). 1547 förstörde tvänne eldsvådor nästan hela
staden, och 1571 lades den så när som på Kremlj i aska
af kanen af Krim, hvarefter innevånareantalet sjönk
från 200,000 till 30,000. I slutet af 1500-talet var
M. åter en stor stad. 1534 omslöts Stora Posad (nu
Kitaigorod) af den ännu qvarstående stenmuren. 1586
befästes Bjelijgorod, och 1588 började den yttre
staden (den nuv. s. k. Zemljanijgorod) omgärdas med
en jordvall. Under tronstriderna, som följde på Boris
Godunovs död (1605), då Jakob de la Gardie med 5,000
man höll M. besatt Mars–Juni 1610, led staden mycket,
särskildt af den polska garnisonen, som förskansade
sig i Kremlj och tände eld på de angränsande
qvarteren, så att nästan hela M. uppgick i lågor. Den
sista allmänna olyckan drabbade M. 1812. Den 13 Sept.,
6 dagar efter slaget vid Borodino, utrymde ryska
trupperna M., och följande dag besatte fransmännen
Kremlj. Under följande natten sattes staden i brand
af sina egna innevånare, hvarvid Gostinij dvor,
med sina lager af vin, bränvin och kemikalier,
blef lågornas första byte. Innevånarna öfvergåfvo
staden, som plundrades af de franska trupperna samt
af ryssarna sjelfva. Den 19 Okt. lemnade Napoleon M.,
sedan han försökt spränga vissa delar af Kremlj i
luften. – I M. afslöts i Mars 1557 en fred på 40 år
emellan Sverige och Ryssland efter det krig, som
pågått sedan 1554.

Moskva, furste af. Se Ney.

Moskö-strömmen (Malströmmen), en vattenhvirfvel
(»malström», se d. o.) emellan Lofot-odden och Värö
på Norges vestkust. Den uppkommer derigenom att under
flodtiden en stor vattenmassa intränger söderifrån
i Vestfjorden och derstädes hopar sig samt icke
hinner bortrinna genom de smala sunden mellan öarna,
till följd hvaraf en stark återgående ström mot söder
framkallas. I rännan mellan Värö och Moskenäs träffar
denna ström tillsammans med den norrut gående floden,
och genom dessa parallella och motsatta strömmars
samverkan uppstår en hvirfvelrörelse. Alltefter som
floden tilltager, drager sig den sydliga strömmen mot
s. v., v.. n. v. och slutligen mot n. Under ebbtidcn
uppstår på liknande sätt en kretsrörelse i motsatt
led från n. genom v. till s. Vid stormigt väder och
under springfloderna är hvirfveln ganska farlig,
förnämligast på grund af de många skären, men vid
lugnt väder och under vanliga flodförhållanden
besökes trakten af fiskarebåtar i mängd. Äldre
berättelser om att seglare, som nalkades hvirfvelns
rand, blefvo deri indragna och neddragna i djupet
äro i högsta grad öfverdrifna. Större skepp kunna
nämligen passera midt igenom strömmen för fulla segel.
R. R.

Moslem, rättare muslim (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free