Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motverkan, mek. Då en kraft verkar på en punkt af en kropp, uppstår vid denna punkt en kraft, motverkan, som är lika stor med den förra, men riktad motsatt densamma - Motya. Se Marsala - 1. Motzfeldt, Peder - 2. Motzfeldt, Ulrik Anton - Motzfeldt, Ketil Johnsen Melsted - Mouchard, Fr. (af mouche, fluga), polisspion; hemlig kunskapare - Mouche, Fr., egentl. fluga (af Lat. musca, fluga, mygga), musch, ett af fruntimmer fordom brukadt försköningsmedel - Moucheron. 1. Frederik de M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annan magnet, hvilket man kan hänföra till polernas
ömsesidiga verkningar, måste den attraktion, som den
ena magnetens sydpol utöfvar på den andras nordpol,
vara lika stor och riktad efter samma linie vid
båda magneterna. – Den attraktion jorden utöfvar på
månen är lika stor med den attraktion denne utöfvar
på jorden, men man bör härvid, strängt taget, tänka
sig denna verkan mellan de båda kropparnas samtliga
masselement. Man får äfven ihågkomma, att, fastän
kraften är lika vid båda, utöfvar den en ojämförligt
större verkan på månens massa än på jordens massa,
som är vida större. G. R. D.
Motya. Se Marsala.
1. Motzfeldt, Peder, norsk statsman, född i Orkedals
socken, Söndre Trondhjems amt, d. 3 Aug. 1777, blef
sekundlöjtnant vid artilleriet 1795, afgick 1802 som
premierlöjtnant till de dansk-vestindiska öarna samt
återvände derifrån 1809 såsom kapten och anställdes
vid artilleridetaschementet i Bergen. M. deltog
i riksförsamlingen på Eidsvold, och vid det första
urtima stortinget 1814 var han lagtingets president.
Sedan föreningen med Sverige kommit till stånd,
inträdde han i Nov. 1814 i statsrådet och fortfor
att vara medlem af detsamma till 1837, då han,
sårad af ett personligt tillbakasättande,
tog afsked. 1839–41 var han medlem af den
första unionskomitén. Död i Kristiania d. 1
April 1854. M. blef 1825 medlem af svenska
Krigsvetenskapsakademien. Hans dagbok
från det första urtima stortinget utkom 1882.
O. A. Ö.
2. Motzfeldt, Ulrik Anton, norsk jurist, den
föregåendes son, född på S:t Thomas i Vestindien
d. 27 Jan. 1807, blef student 1823 och juridisk
kandidat 1826. År 1829 blef han lektor och 1839
professor i juridik vid Kristiania universitet
samt 1842 assessor i Höiesteret. M. var medlem
af flere af regeringen tillsatta komitéer, som
hade att behandla vigtiga delar af lagstiftningen,
och 1854 af stortingets jurykomité. 1851–62
tillhörde han stortinget samt var 1854 och 1857
dess president. Död i Kristiania d. 10 Juli
1865. Bland hans skrifter äro följande tvänne
de förnämsta: Den norske kirkeret (1844) och
Fremstilling af odels- og aasædesretten (1846).
O. A. Ö.
3. Motzfeldt, Ketil Johnsen Melsted,
norsk statsman, den föregåendes broder, född i
Bergen d. 10 Aug. 1814, blef sekundlöjtnant i
marinen 1832 och premierlöjtnant 1841 samt
var 1841–42 och 1844 chef för den första
djuplodningen utanför Finmarkens och Romsdals
kuster. 1852–53 var han expeditionschef i
Indredeparternentets afdelning för postväsendet och
1852–57 uppsyningschef vid vårsillfiskerierna.
1857 utnämndes han till innehafvare af det
nyinrättade generalpostdirektörsämbetet och 1860
till statsråd. Efter den strid, som uppstod,
då konungen vägrade att sanktionera stortingets
beslut om ståthållareämbetets upphäfvande,
utträdde han ur statsrådet (1861). M. var flere
gånger stortingsman. 1854, 1857–58 och
1859–60 representerade han Kristiania, 1868 och vid
alla tingen under perioden 1871–85 Jarlsberg og
Laurviks amt. Sedermera drog han sig helt och hållet
tillbaka ur det offentliga lifvet. O. A. Ö.
Mouchard [-sjar], Fr. (af mouche, fluga), polisspion;
hemlig kunskapare.
Mouche [möusj], Fr., egentl. fluga (af Lat,
musca, fluga, mygga), musch, ett af fruntimmer
fordom brukadt försköningsmedel, bestående af
en rundad svart taftlapp, ungefär så stor som
en flugvinge. Medelst gummi på baksidan fästes
moucher i ansigtet och på barmen antingen för
att dölja någon qvisla eller, och troligast,
för att genom kontrasten förhöja hyns hvithet
och glans. Detta koketta bruk uppkom i Frankrike
omkr. midten af 1600-talet och var allmännast under
pudrets tidehvarf, på 1700-talet. Vanligen bar en
dam endast några få moucher, men det förekom äfven,
att man anbragte dem i sådan myckenhet, att ansigtet
blef nästan oigenkänligt. Då denna modgalenskap nådde
sin höjd, utklipptes moucherna till figurer (man
känner t. ex. en mouche, som framställer ett helt
ekipage!). – Mouche-plåster. Se Engelskt plåster. –
Mouches volantes [mousj våla’ngt], flygande punkter
för ögonen, en mycket vanlig företeelse, som består
deri att man för ett öga eller båda ser rörliga, mörka
små punkter eller figurer, hvilka visserligen i det
minsta antalet fall likna »flugor». Ibland uppträder
endast en sådan, oftare äro de flere och öka sig ej
sällan till en viss gräns. Vanligen uppväcka dessa
mörka eller gråa punktformiga eller mera sammansatta
figurer mycken oro, och det är ofta ganska svårt
att öfvertyga patienterna om att ingen fara hotar,
allraminst för synens förlust. I de flesta fall lider
synskärpan alls icke. De rörliga punkterna äro visst
obehagliga, men ytterligt sällan utgöra de tecken
på en verklig sjukdom. De bero nämligen i regeln på
närvaro af mikroskopiska celler eller korn, belägna i
glaskroppen. Deras litenhet gör, att de ej ens med de
största förstoringar, som ögonspegeln medgifver, af
en undersökare kunna iakttagas. Vanligtvis försvinna
de snart, synnerligast om de orsakats af en tillfällig
ansträngning, eller ock vänja sig patienterna vid dem
så, att de icke se dem oftare, än de vilja det. Någon
egentlig behandling påkalla de ej. Emellertid finnes
en form af mouches volantes, som är mera betänklig
och beror på en upplösning eller aflossning af
glaskroppen. De rörliga figurerna äro då vida större
och synas vid ögonspegelsundersökning såsom dansande
flockar eller trasor. Oftast stå de tillsammans med de
svårare formerna af närsynthet. Behandlingen har att,
om möjligt, inverka på grundlidandet, den kroniska
inflammationen i ögats kärlhinna. De främmande kropparna
kunna på sådant sätt bringas till förminskning,
om också ej till fullständigt försvinnande. De
fläckar i synfältet, som alltid behålla samma
plats, och som medföra verklig synförlust inom ett
visst område, äro af helt annan art och betydelse.
Rsr.
Moucheron [mousjörå’ng]. 1. Frederik de M., holländsk
landskapsmålare, f. 1633 i Emden af en gammal fransk
slägt, d. 1686 i Amsterdam, var lärjunge af Jan
Asselyn och målade landskap, vanligen italienska,
hvilka ofta försågos med staffagefigurer af Adrian
van de Veide och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
