- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
607-608

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tolkning af Uppenbarelseboken har han i väsentlig
mån underlättat begripandet af denna skrifts
innehåll bl. a. derigenom att han uppvisar de
gammaltestamentliga profetiska bilder, som ligga
till grund för hennes bildspråk. – Bland utgifna
arbeten af M. må särskildt nämnas Den ignellska
theologien i dess förhållande till bibeln och
christendomen
(1862), Bidrag till en biblisk theologi
(h. I–III 1863; h. IV, Inledning till romarebrefvet,
1868), Om aposteln Petrus och den äldsta kyrkans
falska gnosis
(1865), Pauli bref till romarena
(öfvers. jämte textkrit. noter; 1871), Frågan om
ny katekes anhängiggjord inför bibelns, det vakna
samvetets och den sunda smakens domstol
(1873),
Den hel. skrifts lära om försoningen (1874; 2:dra,
utvidgade uppl. s. å.), Salomos ordspråk (1875),
Röster ur den hel. skrift (1877), De Paulinska brefven
(öfvers. från grundtexten, 1880; 2:dra uppl. 1883)
samt De apostoliska brefven af Jakob, Petrus, Judas
och Johannes
(1883). Dertill komma de periodiska
skrifterna »Vittnet» (n:o 1–12, 1864–65; ny följd,
n:o 1–3, 1866–69) och »Bibelforskaren, tidskrift
för skrifttolkning och praktisk kristendom»,
hvilken M. utgifver sedan 1884, och i hvilken han
bl. a. meddelat sina öfversättningar och utläggningar
af Esaias och Uppenbarelseboken.

2. Myrberg, August Melcher, tonsättare,
läroverksadjunkt, den föregåendes broder, född
i Göteborg d. 23 Dec. 1825, blef student
i Upsala 1844, filos. doktor 1854, assistent i
telegrafverket i Stockholm 1857 samt 1858 kollega
i Katarina och 1863 i Klara elementarläroverk.
När sistnämnda skola uppgick i Högre latinläroverket
å Norrmalm, skref M. till invigningen af det
nya skolhuset (1880) en Kantat, hvarur ett
recitativ med duo är utgifvet. Andra af M. utgifna
kompositioner äro 2 häften pianostycken (Taflor ur barnens lif) och
en sorgmarsch för piano samt åtskilliga häften
sånger för en, två och tre röster jämte särskilda
duetter, trios och qvartetter för mansröster.
Hans Marcia solennelle (1881), Festmarsch
tillegnad sällskapet P. B. (1883), Kung Hakes död
(kör med orkester; ord af K. A. Melin) och
den af sångsällskapet O. D. i Upsala prisbelönta
sångqvartettcykeln Skördefesten äro alla uppförda,
men ej utgifna. A. L.

Myrbjörnen, Ursus formicarius, zool. Innan vår
europeiska landbjörn var så noggrant känd, som
nu är händelsen, ville man af densamma uppställa
två till tre skilda arter. En af dessa var den
så kallade »myrbjörnen», hvilken benämning dock,
enligt hvad professor S. Nilsson m. fl. visat, icke
tillhör någon särskild art, utan yngre individer,
som lefva uteslutande af myror och växtämnen,
kanske äfven äldre djur, som ej fått smak på kött.
C. R. S.

Myrcia DC., bot., ett slägte af vackra träd, hörande
till nat. fam. Myrtaceae R. Br., kl. Icosandria
L. Af flere botanister förenas detta slägte delvis
med de nära stående slägtena Galyptranthes Sw.,
Eugenia Mich. o. a., hvilka likasom Myrcia-arterna
utmärka sig genom sin halt af flyktiga oljor i de
flesta växtdelar. Några hafva ätliga frukter.
De tillhöra Syd-Amerikas varmaste trakter. O. T. S.

Myrdin. Se Merlin.

Myresjö, socken i Jönköpings län, Östra härad. Areal
6,558 har. 966 innev. (1885). M. bildar med Lannaskede
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Vexjö stift,
Östra härads kontrakt.

Myriad (Grek. myrias), egentl. ett antal af 10,000;
en oräknelig mängd. – Myriaden, ett kronologiskt
system, uppfunnet af svensken Henrik Brandel
(d. 1828) för att afhjelpa den gregorianska
tidräkningens olägenheter. Myriaden grundar sig,
såsom namnet antyder, på en period af 10,000 år
och har till epok år 2000 f. Kr. Årets indelning
bestämmes med hänsyn till både solens och månens
omlopp. Året börjar vid vintersolståndet och består
af 12 månader om 30 dagar, åt hvilka Brandel gaf nya,
dels från grekiskan, dels från arabiskan hemtade namn,
och till hvilka komma 5 fyllnadsdagar (tropeider),
insatta vid sommarsolståndet mellan Givan (Juni)
och Esedam (Juli). Alternativt hvart 4:de och 5:te
år insattes dock ytterligare en fyllnadsdag, hvilken
kallas paragomene. Hvarje dag i månaden har sitt
särskilda namn (alphe, bemai, cevi, etc.), valdt med
hänsyn till månens faser. På grund häraf måste för
vissa månader den 23:dje och den 24:de dagen (tavi
och tevat) sammanslås till en enda (theim). – Efter
att under 25 års tid hafva arbetat på fulländandet
af myriaden utgaf Brandel 1792 i Livorno en liten
skrift, Tabula cujus ope computantur tempora
myriadis,
hvilken sedermera efterföljdes af några
andra (La règle de la paragomene, 1797; La myriade,
nouvelle système chronologique,
1800, ofulländadt;
Récapitulation du calendrier de la myriade,
s. å.), i hvilka systemet närmare utvecklades. Till
ledning vid den praktiska tillämpningen af myriaden
utgåfvos också årligen under åren 3796–3824
(d. v. s. 1796–1824) almanacker (Séries des jours
desquels consiste l’année
). Myriaden framlades 1793
för franska Konventet, hvilket dock, som bekant,
sedermera fastställde ett helt annat kronologiskt
system. Deremot införde hertigen af Sachsen-Gotha den
vid sitt hof, hvarest den flere år användes, liksom
den äfven af Brandel sjelf och hans familjekrets
begagnades. Den bedömdes fördelaktigt bl. a. af
den tyske astronomen Zach och af Melanderhjelm,
hvilken senare i sin »Astronomie» (1795) anmärker,
att myriaden, om den antoges, skulle meddela den
allmänna historien en kronologisk enkelhet, som
icke genom någon förut bekant tidräkningsform
kunde vinnas. Emellertid råkade systemet snart
i glömska, i synnerhet som Brandel sjelf aldrig
utgaf någon utförlig framställning af detsamma,
och som den redogörelse derför, hvilken efter
hans död förbereddes af J. Svanberg, ej häller blef
fullbordad. Först långt senare utgafs af F. A. Everlöf
en sammanställning af grunderna för systemet (La
myriade,
1853), hvilket dock numera näppeligen torde
hafva några utsigter att blifva allmänt antaget.
G. E.

Myriagram (af Grek. myrioi, tiotusen), 10,000 gram.
Myrialiter, 10,000 liter. –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free