- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
725-726

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Möbel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förkonstling. Hans romanser, i folkvisans ton, skola
alltid lefva bland folket, och i den skämtsamma stilen
har danska literaturen knappast några motstycken till
hans Himmelbrev i Grundtvigs nye historiske smag
och Statistisk skildring af Lægdsgaarden i Ölseby
Magle.
Den lustiga novellen En dansk students eventyr
blef icke fullbordad. Ett litet lustspel, De opdigtede
historier,
som fanns bland hans qvarlåtenskap,
uppfördes på k. teatern 1856. M:s Efterladte skrifter
samlades 1839–43 i 3 band (flere uppl.) och utkommo
i urval 1873. E. Ebg.

Möller, Andreas, tidningsman, sakförare, föddes i
Vänersborg d. 6 Sept. 1800, blef student i Lund
1817 och aflade 1825 juridisk examen. Redan som
gymnasist utmärkte M. sig för vitter begåfning och
skämtsamt lynne, och han gjorde båda gällande i det
författareskåp han i hufvudstaden utvecklade. Han
hade inskrifvit sig i Justitierevisionen, men
erhöll snart en mängd juridiska uppdrag, som förde
honom in på advokatens yrke. Samtidigt uppträdde han
med några qvicka och ledigt rimmade politiska satirer:
Riksdinéen eller gourmandernas nationalconvent (1829,
två uppl.), Riks-soupern (1830) och Res-déjeunéen
(s. å.), hvilka väckte mycket uppseende både för sitt
frisinnade innehåll och det godmodiga, men slående
skämt, som i dem gaf sig luft. Genom L. J. Hierta,
som förlade ett par af dessa skrifter, fördes M. in
på tidningsmannens bana. Han var Hiertas första
och pålitligaste biträde under flere år, alltifrån
»Aftonbladets» grundande. Det var hufvudsakligen M.,
som författade den stående artikeln »Kaleidoskop»,
hvars ovanligt qvicka och mången gång dräpande
innehåll tidningen till stor del hade att tacka för
den spridning och det inflytande den vann. M:s växande
juridiska praktik förmådde honom att 1833 afgå ur
»Aftonbladet», till hvilket han dock äfven sedermera
lemnade enstaka bidrag. Under det derpå följande
årtiondet var han säkerligen Sveriges mest anlitade
och mest framstående sakförare, af domstolarna fruktad
för sin skarpa blick, sin bindande bevisföring och
sina qvicka sarkasmer. Tyvärr fördes han, genom sina
framgångar, hvilka inbragte honom betydande summor,
småningom till förakt både för det yrke han utöfvade
och för de myndigheter, med hvilka han genom detta kom
i beröring. Han blef äfven efter midten af 1840-talet
försumlig i sina angelägenheter och lefde oordentligt,
så att den fordom rike och ansedde mannen afled
nästan utblottad, i Stockholm d. 23 Sept. 1855.
-rn.

Möller, Nils Peter, musiker, f. 1803, d. 1860, blef
musikdirektör och kantor vid Lunds domkyrka samt
var en skicklig violoncellist, orgelspelare och
tonsättare. Han utgaf Kort undervisning i kyrkosång
(1839), Kort undervisning om orgelns inredning
och dess användande
(s. å.; 2:dra uppl. 1849)
samt sångkompositioner till »Fänrik Ståls sägner»
och »Lycksalighetens ö», hvarur Vindarnes sång
blef populär. Bland efterlemnade manuskript lär
finnas musik till Öhlenschlägers »Bjergtrolden»
och åtskilliga stråkqvartetter (Höijer).
A. L.

Möller, Peter von, landtbrukare, forskare, föddes
i Helsingborg d. 20 Maj 1809 och hette egentligen
Béen, men upptogs som fosterson af en faster och
hennes man, kommerserådet Peter Möller, hvilkens
både för- och tillnamn han erhållit i dopet. Han
intogs vid krigsakademien å Karlberg 1823, blef
kornett vid skånska husarregementet 1827 samt
löjtnant och adjutant 1834 och tog 1839 afsked med
ryttmästares n. h. o. v. Det var åt andra områden än
det militära, som M:s håg var riktad. 1833 öfvertog
han på arrende sin fostermoders egendomar Skottorp
och Dömestorp i Halland och egnade sig från denna
tid åt ett energiskt upphjelpande af deras ekonomi
(han blef egare af dem 1847). 1835 och 1836 företog
han resor i England och Tyskland för att studera
landtbruk, införde förädlade djurraser och var
den förste, som i Sverige i större skala använde
konstgjorda gödningsämnen o. s. v. Såväl genom denna
föresyn som i synnerhet genom sin verksamhet såsom
sekreterare i Hallands läns hushållningssällskap
(1845–58) blef M. af stort inflytande på hela länets
lyftning i fråga om jordbruket. Varm vän af allmogens
upplysning, inrättade han redan 1833 å sin egendom
en skola för sina underhafvande, i hvilken han sjelf
stundom undervisade. M. kallades tid efter annan
till ledamot af åtskilliga komitéer, juryer m. m.,
var 1863–69 ordförande i Hallands läns landsting,
bevistade ståndsriksdagarna 1862–63 och 1865–66 samt,
såsom ledamot af Första kammaren, riksdagarna från
1867 till sin död. För sina förtjenster om det
allmänna blef han d. 4 Maj 1860 upphöjd i adligt
stånd, med namnet von M. – Oaktadt dessa mångahanda
värf och vården om sin egen omfattande ekonomi fann
M. tid äfven för vetenskapliga sysselsättningar och
ett ej obetydande författareskap jämväl utanför
landtbruksområdet. Hans Ordbok öfver halländska
landskaps-målet
(1858) är i sin art en af de bästa
och rikhaltigaste vi ega, särskildt framstående
genom den etymologiska forskning, som är nedlagd
i densamma. För denna bok erhöll författaren 1859
af Svenska akademien hennes mindre skådepenning
i guld. Länge och flitigt sysselsatte M. sig med
samlingar och undersökningar rörande Hallands
historia, och han var en af de verksammaste
ledamöterna i Hallands fornminnesförening, som
sedan uppgick i »De skånska landskapens historiska
förening». Frukten af dessa hans forskningar
blefvo arbetena Halländska herregärdar (1869–71,
med teckningar af A. Kallenberg), Bidrag till
Hallands historia
(1874) samt Fornhandlingar rörande
Halland
(i Hallands fornminnesförenings årsskrift
1868–72). Såsom biograf utgaf M. 1867 års första
kammare
(1875), Anteckningar af och om öfverste Westée
(1873) samt lefnadsteckningar öfver L. W. Kylberg
och E. Nonnen. 1871 lät han trycka och till vänner
utdela en samling dikter (mest tillfällighetspoesi)
under titeln Rimmerier. Slutligen lemnade han ett
framstående bidrag till den svenska odlingshistorien
genom sina Strödda utkast rörande svenska jordbrukets
historia
(1881). Han afled i Stockholm d. 28
Nov. 1883. M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free