Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Navez, François Joseph - Navigabel, segelbar - Navigation, sjöv., seglingskonst - Navigationsakten kallades en hufvudsakligen mot den holländska frakthandeln riktad lag, som d. 9 Okt. 1651 antogs af engelska parlamentet till främjande af Englands sjöfart - Navigationsbref kallas med ett gemensamt namn befälhafvare- och styrmansbref. Se Kapten 3 och Styrman - Navigationsskola, skola, i hvilken unga sjömän (och maskinister) få teoretisk undervisning i sitt yrke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från klassicismen förde måleriet öfver till den
moderna historiemålningen och derför uppträdde
i skarp opposition mot akademien, hvars ledare
N. var. Bland hans verk från denna tid må
nämnas Athalie och Joas (1830, en äkta davidsk
bild), Flodnymfen Salmacis och hermafroditen,
Äktenskapsbryterskan (1837) och Salomos dom
(1855). Men dessutom målade N. genrescener
(t. ex. italienska scener à la Caravaggio), hvilka
lyckades honom bättre, och i synnerhet porträtt,
i hvilka han visade sig som mästare och en sann
lärjunge af David. N. dog i Bruxelles 1869. Han
var en förträfflig lärare, och många af de senare
framträdande moderne realisterna (bl. a. A. Stevens)
hafva utgått ur hans atelier, ty han sökte ej
undertrycka någon lärjunges personliga sätt att se.
C. R. N.
Navigabel (Lat. navigabilis, af navis, fartyg),
segelbar, farbar eller tillgänglig med fartyg.
Navigation (af Lat. navis, fartyg), sjöv.,
seglingskonst, nautik, omfattar i sin vidsträcktare
betydelse all för ett fartygs förande erforderlig
såväl praktisk som teoretisk kunskap.
Detta ords vanligaste betydelse inskränker sig till
hvad man äfven, ehuru numera sällan, kallar
styrmanskonsten, hvars uppgift är att under en
sjöresa när som hälst kunna bestämma fartygets läge
i sjökortet samt den väg det bör framgå för att
komma från en ort till en annan. Säkrast bestämmes
fartygets ställe genom astronomiska observationer,
då sådana kunna erhållas, eller – om land
är i sigte – genom iakttagande af riktningarna
(enligt kompassen) till kända föremål. Vid andra
tillfällen nödgas man förlita sig på kompassen,
som angifver den riktning fartyget framgått, och på
loggen, som utvisar den tillryggalagda distansen.
Till följd af dessa instruments ofullkomlighet,
inflytande af okända strömmar, af drift m. m. blir
»besticket», d. v. s. fartygets läge i kortet,
ofta osäkert, hvarför man på lodbart farvatten och
synnerligast i tjocka eller disig luft måste genom
lodning kontrollera sitt läge. Med afseende på de
särskilda medel navigationsvetenskapen i sin
helhet innefattar, delas densamma i tvänne delar:
den astronomiska och den terrestra. Till den
astronomiska navigationen höra bl. a.
följande instrument: reflexions- eller prisma-cirkel,
sextant, oktant, azimut-kompass, kronometer,
observationsur, och till den terrestra: sjökort,
styrkompass, pejlskifva, logg- och lodapparater,
cirkelbestick, parallel-lineal, hvilka samtliga med
ett gemensamt namn kallas »nautiska instrument». –
Navigatör, en med navigationen förtrogen person.
R. N.
Navigationsakten kallades en hufvudsakligen mot
den holländska frakthandeln riktad lag, som d. 9
Okt. 1651 antogs af engelska parlamentet till
främjande af Englands sjöfart. Denna lag, hvilken
h. o. h. förbehöll åt den britiska handelsmarinen
fraktfarten vid Englands kuster samt sill-, stockfisk-
och hvalfiskhandeln på England, stadgade dessutom,
att varor från Asien, Afrika och Amerika finge införas
till britiskt område endast direkt på britiska fartyg
och produkter från europeiska land endast på britiska
eller produktionslandets egna fartyg,
med den ytterligare inskränkningen att all handel
på Englands kolonier gjordes till monopol för
moderlandet. Dessa grundsatser undergingo tid
efter annan rubbningar i olika riktningar. Såsom
vedergällning för lidet handelsförtryck utfärdade
emellertid Nord-Amerikas Förenta stater 1787 en
mot England mattad »navigationsakt», och Europas
nordmakter hotade gemensamt med liknande direkta
repressalier. England fogade sig då efter bestämmelser
på ömsesidighetens grundval och mildrade väsentligen
navigationsakten, i synnerhet sedan W. Huskisson
1823 kallats till president i handelsstyrelsen. Med
frihandelsdoktrinens fullständiga seger i
England upphäfde en lag af d. 26 Juni 1849 alla
navigationsaktens stadganden, så när som på dem,
hvilka rörde kustfarten och fisket, och senare
hafva äfven dessa inskränkningar bortfallit. – En
efterbildning af navigationsakten var det i Sverige
under frihetstiden utfärdade s. k. produktplakatet
(af d. 10 Nov. 1724).
Navigationsbref kallas med ett gemensamt namn
befälhafvare- och styrmansbref. Se Kapten 3 och
Styrman.
Navigationsskola, skola, i hvilken unga sjömän
(och maskinister) få teoretisk undervisning i sitt
yrke. Den första svenska undervisningsanstalten för
sjömän var den genom k. brefvet af d. 4 Juni 1658
inrättade Styrmansskolan i Stockholm. Efter vexlande
öden egde denna inrättning (jämte de långt senare
tillkomna lägre navigationsanstalterna i Visby och
Karlshamn) ännu bestånd, då genom k. skrifvelsen
af d. 7 April 1841 särskilda navigationsskolor
inrättades i Stockholm, Göteborg, Gefle, Malmö
och Kalmar, hvilka skolor nämnda dag och år fingo
sitt reglemente. Sedermera hafva navigationsskolor
inrättats äfven i Hernösand, Visby, Karlshamn,
Vestervik och Strömstad. Alla dessa skolor
underhållas af staten och resp. kommuner
gemensamt. Deras nu gällande reglemente är af
d. 1 Juni 1877 (med ändringar i vissa paragrafer
enl. k. kung. af d. 5 Nov. 1886). Skolorna stå under
Marinförvaltningens uppsigt. En af K. M:t tillsatt
navigationsskole-inspektör skall hafva öfverinseendet
öfver undervisningens gång. Tillsynen inom hvarje
skola utöfvas derjämte af en direktion, som för 2
år i sänder väljes af stadsfullmäktige i den stad,
der skolan finnes. Hvarje skola har dessutom sin
särskilda föreståndare, som tillsättes af K. M:t
och tillika är öfverlärare i navigation. Öfriga
lärare antagas af Marinförvaltningen efter
förslag af direktionen. Navigationsskola består
af två afdelningar: navigationsafdelningen och
maskinistafdelningen. Navigationsafdelningen,
som har till ändamål att bilda styrmän och
sjökaptener, utgöres af en styrmansklass och en
sjökaptensklass. Maskinistafdelningen, som har
till ändamål att bilda ångbåtsmaskinister och
ångbåtsbefälhafvare samt lokomotivförare, består
vid navigationsskolorna i Göteborg, Stockholm och
Malmö af en maskinistklass, en öfvermaskinistklass
och en ångfartygsbefälhafvareklass, vid öfriga skolor
deremot endast af ångfartygsbefälhafvareklass, hvadan
vid dessa senare skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
