Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländerna (Holl. Nederlanden), konungarike i vestra Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina långa krypande rötter sammanhåller sanden. De
största hafsvikarna äro Zuiderzee, Lauwerzee och
Dollart. Landets hufvudfloder äro Rhen, Maas och
Schelde. Dessutom är landet genomskuret af en mängd
bifloder och flodarmar, till hvilka kringliggande,
indämda, genom torrläggning odlingsbara marker,
s. k. polder, genom afloppskanaler afbörda sitt
vatten. Stora områden, i synnerhet i Gelderland,
Nord-Brabant och Holland, äro utsatta för nästan
årliga öfversvämningar, särskildt af Rhen och
Maas, mot hvilka de uppförda dammarna ej alltid
skydda. Trots torrläggning finnes ännu i de norra
provinserna en betydlig mängd insjöar. Intet land
eger så många kanaler som N. Deras sammanlagda
längd upppgår till 2,500 km. Bland dessa höra
Nord-holländska kanalen (1819–25), från Nieuwediep
till Amsterdam, samt den kortare Nordsjökanalen
(1865–77), från Ijmuiden genom Holland op zijn
smalst till Amsterdam, till nyare tiders största
vattenbyggnader. – Dels utanför kusten, af hafvet
lösryckta från denna, dels i flodmynningarna och
bildade af dessa ligga många öar. Till de förra
höra de framför mynningen af Zuiderzee samt n. om
Friesland och Groningen liggande Texel, Vlieland,
Terschelling, Ameland (förenad med fastlandet genom
en damm), Schiermonnikoog och Rottum samt småöarna i
Zuiderzee: Wieringen, Marken, Urk och Schokland. Till
de senare höra de i Scheldedeltat belägna Walcheren,
Noord- och Zuid-Beveland, Schouwen, Duiveland, S:t
Philipsland och Tholen; i Maasdeltat: Ijsselmonde,
Voorne, Rosenburg, Beierland, Goeree och Overflakkee
m. fl. mindre; vidare Ijsseldeltat i Overijsel:
Kamper, Mandjes- och Katjesward samt det af Rhen och
Waal bildade Betuwe och öarna i Biesbosch. – Klimatet
är jämförelsevis mildt. Årstemperaturen är i Utrecht,
enligt iakttagelser för åren 1849–78, 9,91° C. I
vestra delen af landet är luften till följd af hafvets
närhet fuktigare och varmare än i östra delen. Årliga
regnmängden är i Utrecht i medeltal 708 mm. Mesta
regnet faller på eftersommaren och hösten. Om vintern
faller rikligt med snö, och sjöarna och vattendragen,
stundom t. o. m. Zuiderzee, blifva isbelagda. Under
varma, torra somrar äro utdunstningarna från kanalerna
och de stillastående vattnen ganska ohelsosamma;
detta är i synnerhet fallet i vissa delar af Holland,
Zeeland och Friesland. Nordliga och sydvestliga
vindar äro öfvervägande. Vestliga stormar äro farliga
vid högvatten, emedan de ofta åstadkomma genombrott
i dammarna samt öfversvämningar.
Innevånarnas antal uppgick d. 31 Dec. 1879 till
4,012,693 (deraf 49,43 proc. mankön) och har på
50 år ökats med 53,5 procent. Vid slutet af 1885
beräknades folkmängden till 4,336,012 pers. Tätast
befolkade äro provinserna Nord- och Syd-Holland, der
stadsbefolkningen är talrikare än landtbefolkningen;
svagast Drenthe. Näst Belgien (med 198 pers. pr
qvkm.) äro N. (med 135 pers. på samma areal) det
tätast befolkade land i Europa. Med undantag af
omkr. 82,000 judar och tämligen
många främlingar, som i handelsintresse bosatt
sig i landet, äro innevånarna af germansk stam:
franker, sachsare och friser. Bland dessa stammar
har den frankiska blifvit den förherskande. Den
bebor företrädesvis Gelderland, v. om Ijssel,
Holland, Utrecht, Zeeland, Nord-Brabant och
Limburg, medan befolkningen i östra Gelderland,
Overijssel, Drenthe och Groningen är öfvervägande af
sachsisk stam. Friserna, omkr. 330,000, bo i norra
kustlandet mellan Zuiderzee och prov. Groningen och
hafva hittills bevarat sig renast från blandning
med främmande. Framstående drag i den holländska
folkkarakteren äro frihetskärlek, gästvänskap, som
förr gjorde landet till en asyl för landsflyktiga
främlingar, redbarhet och ordningssinne i
affärer, arbetsamhet, sparsamhet, renlighet och
förnöjsamhet. Om språket se Holländska språket.
Materiel kultur. Näringar, handel,
samfärdsmedel. Ehuru jordbruket skötes med omsorg,
är dess afkastning (hufvudsakligen hvete, råg och
hafre) ej tillräcklig för landets behof, emedan
bl. a. mer än 1/3 af marken användes för gräsbete
och en betydlig del för handelsväxter (lin, hampa,
tobak, blommor m. m.). Spanmålsodlingen spelar
derför en underordnad rol. Af hela arealen voro
1882 omkr. 26 proc. åker, 34 proc. gräsbevuxen mark,
3 proc. frukt- och blomsterträdgårdar samt bebyggd
mark och 37 proc. skog, vatten, vägar och icke
användbar mark. Trädgårdsodling idkas företrädesvis
i Holland, Utrecht och en del af Gelderland. Ryktbar
sedan århundraden är blomsterodlingen (lökväxter)
i Holland, i synnerhet i trakten af Haarlem och
Noordwijk. En af landets vigtigaste näringskällor är
ladugårdsskötseln. 1884 räknade man 269,100 hästar,
1,474,000 nötkreatur och 752,900 får. Nötboskapen
i Nord- och Syd-Holland är fetast och tyngst (se
Holländska nötboskapsrasen). Fårafvel bedrifves mest
på ön Texel samt på hedarna i Friesland, Drenthe och
Veluwe, svinafvel mest i Gelderland, Nord-Brabant
och Limburg. En annan vigtig näringsgren, ehuru ej
af den betydenhet som förr, är fisket, som idkas i
Nordsjön (hafsfiske, buitengaatsch) samt i Zuiderzee,
floder och insjöar (binnengaatsch), och hvarvid
sillen spelar största rollen. Det sysselsätter
omkr. 3,500 fartyg och 9,500 pers. samt lemnar
omkr. 50 mill. kg. fisk, deraf 14,5 mill. kg. sill. –
Skogstillgången är störst i Gelderland. Såsom bränsle
användas stenkol och torf, af hvilket sistnämnda
material landet har stora tillgångar. Endast i Limburg
finnes något stenkol. – Af industriens grenar må
nämnas i första rummet segelduksfabrikerna och
verkstäderna för tågvirke i Rotterdam, Amsterdam
m. fl. st., hvilka höra till de förnämsta i
Europa, samt tillverkningen af finare linnevaror. I
klädesfabrikationen, med hvars alster holländarna
fordom drefvo den största affär i Europa, hafva de
för längesedan öfverflyglats af belgerna, men ännu
lemna Leiden, Delft Utrecht, Tilburg, Roermond och
Vaals utmärkta varor. Äfven bomullsindustrien har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
