- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1071-1072

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niccolò di Piero de' Lamberti - Niccolò Pisano. Se Pisano - Nice, det franska namnet på Nizza - Nicensak bekännelsen. Se Arianer - Nicephorus. Se Nikeforus - Nicholson, William - Nicht. Se Nickt - Nicias. Se Nikias - Nicka, nickhake (jfr Hakebössa), krigsv., en fordom å smärre krigsfartyg bruklig slätborrad mynningsladdningskanon - Nickel, kem., ett metalliskt grundämne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

figurframställningar ur den antika sagan och dessutom
en mängd ädelt utförda nakna småfigurer, som
häntyda på renaissancen. Till 1419 arbetade han i
Florens. Efter den tiden var han sysselsatt i sin
fädernestad. En öfver porten till la Misericordia
derstädes utförd lunettbild (jungfru Maria såsom de
trognas beskyddarinna) har förr tillskrifvits honom,
men senare forskningar hafva ådagalagt, att den
blifvit utförd af bildhuggare från Settignano. N:s
mest fulländade verk är Marie bebådelse i statyetter
öfver Matteus-nischen på Orsanmicchele i Florens,
hvilket anses för en af ungrenaissancens vackraste
skapelser. C. R. N.

Niccolò Pisano. Se Pisano.

Nice, det franska namnet på Nizza.

Nicenska bekännelsen. Se Arianer.

Nicephorus. Se Nikeforos.

Nicholson [ni’kålsön], William, engelsk kemist,
f. 1753 i London, var först handelsresande,
sedan skolföreståndare i London och egnade
sig slutligen åt ingeniörsarbeten (särskildt
vattenledningsarbeten). Till följd af misslyckade
spekulationer råkade han i skuld och tillbragte
sina sista år i häkte. Död 1815. N. sysslade jämväl
med matematik och kemi samt författareskap. 1787
konstruerade och beskref han den efter honom
uppkallade areometern (se d. o.). År 1800 gjorde
han, gemensamt med Carlisle, de vigtiga upptäckterna
att vattnet genom den galvaniska strömmens inverkan
sönderdelas i syrgas och vätgas, samt att salthaltigt
vatten, som blifvit färgadt med lackmuslösning,
färgas rödt vid den positiva polen, när en galvanisk
ström ledes derigenom. Den senare iakttagelsen var
första uppslaget till de vigtiga undersökningar öfver
den galvaniska strömmens inverkan på saltlösningar,
hvilka i början af 1800-talet utfördes af Berzelius
och Hisinger. N. utgaf bl. a. Introduction to natural
and experimental philosophy
(1781), First principles
of chemistry
(1788), Dictionary of chemistry (1795)
och Journal of natural philosophy, chemistry and
the arts
(vanligen kallad »Nicholson’s Journal»;
1797–1801; forts. 1802–13). P. T. C.

Nicht. Se Nickt.

Nicias. Se Nikias.

Nicka, nickhake (jfr Hakebössa), krigsv., en
fordom å smärre krigsfartyg bruklig slätborrad
mynningsladdningskanon om 2 till 2,5 tums
kaliber. Nickorna lågo i s. k. nickelådor,
som genom en vertikal bult eller axel voro
förenade med fartygssidan, hvarigenom all rekyl
förhindrades. Undantagsvis användas nickor ännu
någon gång såsom salut- eller signalkanoner.
L. H.

Nickel, kem., ett metalliskt grundämne, upptäckt
1751 af Cronstedt i nickelglans från Los i
Helsingland. Namnet nickel, urspr. på det sachsiska
folkspråket ett öknamn på liderligt qvinfolk,
användes för att beteckna ett för det mesta i Tyskland
förekommande kopparrödt, metallglänsande mineral,
kupfernickel, som trots sitt utseende icke gaf någon
koppar vid smältning. Sedan Cronstedt funnit, att
kupfernickel i riklig mängd innehåller den af honom
upptäckta metallen, kallade han den senare nickel.
Nickel förekommer i naturen i förening med
arsenik och svafvel, men äfven med syre, såsom i
nickelsilikat, s. k. garnierit (Nya Kaledoniens
nickelmalm). I Sverige förekommer nickel ofta, men
till ringa mängd, högst ett par proc., i magnetkis,
t. ex. vid Klefva. En förening af nickel, jern och
fosfor utgör mineralet schreibersit, som förekommer
i meteorstenar. Smärre mängder nickel förekomma
nästan alltid i koboltmalmer. Nickelmetall är hvit,
med gulaktig anstrykning, och tämligen smidig samt
kan dragas i tråd. Den smälter först vid mycket hög
temperatur. Den är liksom jern och kobolt magnetisk
och har till egentlig vigt 8,5. Den förändras
icke i luft vid vanlig temperatur och angripes
af syror mindre lätt än jern. Dock löses den lätt
af salpetersyra. Nickeln, hvars atomvigt, Ni, är
58, har tvänne mättningsstadier. Såsom tvåatomig
metall ger den med syre nickeloxidul, NiO, ett i
rent tillstånd grönt pulver. Nickelsalterna äro i
vattenfritt tillstånd ofta gulaktiga, men deremot
smaragdgröna, när de innehålla kristallvatten. Af
salterna är ammoniumnickelsulfatet,
Ni(NH4)O42SO2+6H2O,
vigtigt, emedan dess lösning användes
vid galvanisk förnickling af jernföremål. Såsom
treatomig metall ger nickeln med syre superoxiden,
Ni2 O3, ett svart pulver. Ehuru superoxiden till
sammansättning motsvarar jernoxiden, ger den dock
icke, såsom denna, salter med syror.

Af de ofvannämnda
malmer, ur hvilka nickelmetallen hufvudsakligen
framställes (kupfernickel, garnierit och magnetkis),
äro magnetkiserna de fattigaste. Deras nickelhalt
varierar mellan 0,5 och 2,5 proc. Mineralet
kupfernickel håller 43,5 proc. nickel; men
nickelhalten hos de malmer, i hvilka det förekommer,
vexlar mellan 2 och 12 proc. Den ny-kaledoniska
malmens nickelhalt är vanligen 8–10 proc.,
stundom högre. Metallens utbringande sker ännu i
allmänhet på torra vägen. d. v. s. genom smält- och
rostnings-processer. Någon fullt tillfredsställande
metod för dess framställande på våta vägen har man
ännu ej lyckats utarbeta. Nickeln framställes
vanligen ej i rent tillstånd vid hyttorna, utan
försäljes derifrån uppblandad med hvarjehanda
andra metaller och föroreningar, såsom koppar,
kobolt, jern, svafvel, arsenik o. s. v., under
olika benämningar, såsom nickelspeis, würfelnickel,
koncentrationssten, hvilken sedan vidare renas vid
de fabriker, der nickeln förarbetas till nysilfver
eller för galvaniseringsbehof (se Galvanoplastik,
sp. 847, och Nysilfver). – Hela verldens produktion
af nickel belöpte sig år 1877 knappt till 1,000
ton och torde ej hafva ökats något betydligt sedan
dess. Ungefär hälften af denna tillverkning kom på
Tyskland. De två förnämsta nickelverken i Sverige,
Klefva och Sågmyra, hafva betydligt inskränkt eller så
godt som nedlagt sin tillverkning, sedan nickelpriset,
efter upptäckten af de rika ny-kaledoniska malmerna,
fallit så mycket, att tillgodogörandet af fattigare
malmer ej längre kan med fördel bedrifvas. År 1885
utgjorde Sveriges tillverkning 22,5 ton nickelspeis
och pulvernickel samt 43,5 ton koncentrationssten.
P. T. C.         C. A. D.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free