Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyckelblomster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
primas, ärkebiskop Absalon i Lund, utfärdade mot slutet
af 1100-talet en varning att klostrets grannar icke
skulle göra ingrepp i klostrets tillhörigheter eller
begå våldsamheter mot munkarna; och konung Erik
Eriksson (1222–50) fällde dom, hvarigenom åt klostret,
utan afseende på motpartens, innevånarnas i Östbo,
falska edgång, tillförsäkrades besittning af några
omtvistade skogar. Det drog ut på tiden med klostrets
uppblomstring. Mer än ett århundrade hade förflutit
efter dess grundläggning, då biskop Henrik i Linköping
(1258) uppmanade innevånarna på Gotland och Öland
att med gåfvor söka påskynda klostrets fullbordande
och rädda det ur ett hotande förfall. Han utlofvade
derför åt dem 40 dagars aflat, dock endast 30 dagar
åt dem, som förqväft sina späda barn. Kort förut hade
äfven biskop Vilhelm af Sabina utfärdat aflatsbref
till klostrets förmån, ett exempel, som följdes
af legaten kardinal Guido, hvilken tillika (1266)
befallde biskopen i Linköping att återkalla alla
gods och gårdar, som blifvit klostret fråntagna. Han
gaf abboten makt att från bannlysning aflösa sina
munkar, så vida deras brott ej vore så stort,
att man måste vädja till påfliga stolen. Klostret
fick en betydlig del af biskopstionden i förläning,
och biskoparna i Linköping erhöllo enligt gammal
sed delaktighet i de goda verk och gerningar, som
i klostret öfvades. Ottenby och Möckleby socknar på
Öland blefvo af biskop Henrik anslagna (1279) till
klostret. Hertig Bengt befriade 1289, såsom biskop,
klostrets gods från biskopens ensaksböter, och hans
efterträdare Lars utfärdade en förordning angående
den tionde Östra och Östbo härad skulle aflemna till
klostret. Abboten Germund afstod dock snart en del
deraf mot befrielse från skyldigheten att underhålla
biskopen och hans talrika följe, då de under hela
adventstiden plägade vistas i klostret för att der
förrätta sin andakt. Påfvarna Bonifacius IX (1390)
och Julius II (1503) utfärdade särskilda skyddsbref
för N. med stadfästande af forna privilegier. 1318
gjorde hertigarna Erik och Valdemar i sitt fängelse
testamentariska dispositioner äfven till förmån för
detta kloster, och 1384 förunnade konung Albrekt
Nydalamunkarna frälsefrihet å vissa donerade
gods. Vid pass ett halft tusen donationsbref och
andra handlingar vittnar ännu om de stora rikedomar
N. under tidernas lopp lyckades förvärfva sig. Inom
klostret förvarades äfven en mängd klenoder, hvilka
konung Kristian II lät bortföra till Danmark. Då
han en gång besökte N., lät han gripa abboten och
munkarna, under det att de förrättade sin andakt, samt
binda deras händer och nedkasta dem i sjön nedanför
klostret. Abboten förmådde lösgöra sig, men blef
af konungens folk nedstött med spjut. Biskop Hans
Brask (1526) lät anställa inventering af klostrets
dyrbarheter, men konung Gustaf vredgades deröfver
och lät honom förstå, att han icke hade att befatta
sig med klostret, oaktadt han åberopade sig derpå,
att det varit hans företrädare på biskopsstolen,
som grundlagt detsamma. Året derefter lät konungen
sjelf upprätta inventarium öfver alla klostrets
tillhörighéter och förordnade
Peter Skrifvare till förvaltare derstädes. 1529
förlänades N. till fogden Gottfrid Sure. Denne
blef s. å. ihjelslagen af bönder från Vestra
härad, hvilka genom böter utverkade sig
konungens benådning. Förläningen öfvertogs då af
befaliningsmannen på Stockholms slott, Gudmund
Persson, som skulle till kronan erlägga 30 ungerska
gyllen. – Bland bibehållna minnesmärken från Nydala
kloster må särskildt nämnas en i Statens historiska
museum förvarad större kyrkklocka (från 14:de
årh.). C. S-e.
Nydam mose i Sunde ved, Slesvig, var ursprungligen
en vik af Alssundet. Åren 1859–63 gjordes der
vigtiga fynd från den äldre jernåldern, bl. a. af
tre skeppsskrof (beskrifna af K. Engelhardt 1865).
E. Ebg.
Nye, Nord. mytol., en dvärg, som reglerar det
skifte af månens omloppsbana, hvilket kallas ny.
Th. W.
Nye, socken i Jönköpings län, Östra härad. Areal
5,391 har. 1,021 innev. (1886). Annex till Skirö,
Vexiö stift, Östra härads kontrakt.
Nyed. 1. Härad i Värmlands län, ingår i Elfdals
och Nyeds domsaga samt i Östersysslets fögderi och
omfattar socknarna Nyed och Elfsbacka. Areal 40,306
har. 6,372 innev. (1886). – 2. Kontrakt i Karlstads
stift, omfattar de tio pastoraten Filipstads stad
med Fernebo; Nordmark; Rämmen; Gåsborn; Brattfors;
Väse med Östra Fogelvik; Alster; Nyed med Elfsbacka;
Ölme; Kroppa med Lungsund. Areal 2,931 qvkm. 40,955
innev. (1886). – 3. Socken i ofvannämnda härad. Areal
33,104 har. 5,079 innev. (1886). N. bildar med
Elfsbacka ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Ny Elfsborg. Se under Elfsborg. –
N. E. slottsförsamling är sedan 1871 införlifvad
med Lundby, Göteborgs stift, domprosteriets Södra
kontrakt.
Nyen (F. Nevalinnan Kaupunki), fordom stad på Nevas
högra strand, vid Ochtas l. Svarta flodens inflöde,
ö. om det nuv. Petersburg, erhöll stadsprivilegier
d. 28 Sept. 1638 och d. 20 Sept. 1642. Gustaf II
Adolf fogade likväl redan förut, efter eröfringen af
keksholmska och ingermanländska områdena, anstalt
om grundläggningen af en stad vid N. För att icke
Viborgs handel skulle lida intrång, fastställdes
rörande N:s handel, att varor, som utfördes från
Keksholms län, skulle höra under svensk tullordning,
hvaremot för ryskt eller ingermanländskt gods
livländsk tullordning skulle följas. Under de första
åren af det stora Nordiska kriget öfvergafs N. af de
fleste borgarena, som flyttade sin handel till Viborg,
Borgå, Helsingfors m. fl. finska eller svenska städer,
och 1703, efter Nyenskans’ eröfring och Petersburgs
anläggning, var det alldeles ute med staden. I
staden funnos en svensk och en tysk kyrka samt ett
hospital. Vester om staden, på näset, som bildas af
Ochta och Neva, låg Nyenskans fäste. Detta byggdes af
svenskarna 1610 på samma ställe, der det af Tyrgils
Knutsson upprättade, men snart förstörda, fästet
Landskrona legat. Öfverste Johan Apolloff försvarade
tappert N. under Nordiska krigets första år,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
