- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
47-48

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nötkråkslägtet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på året, då den yttre luftens värmegrad ej är högre. Till
kreaturens välbefinnande hör äfven, att de under den tid af
året, då de fodras på stall, släppas ut hvar eller hvarannan
dag för att röra sig i det fria. Jfr Arbetsboskap, Dragare,
Fodermedel, Mjölkhushållning, Nötkreatursafvel
och
Utfodring. C. A. L.

Nötkråkslägtet, Nucifraga (Caryocatactes),
zool., hör till underfamiljen kråkor (Corvini)
inom kråkfoglarnas familj (Corvidae) tättingarnas
ordning och foglarnas klass. Näbben är nästan lika lång som hufvudet,
rak, nästan trind, utan inskärning på sidorna samt försedd
med trubbig ryggkant och nedtryckt, trubbig spets.
Näsborrarna täckas af tätt tilltryckta, borstlika fjädrar.
Underkäken är invändigt försedd med en långsgående, kort köl,
som torde göra tjenst vid nötters och ållons
sönderkrossande. Tungan är kort, platt och försedd med två
spetsar, en belägen på hvardera sidan af nämnda köl. Vingarna
äro af medellängd, med första pennan längre än täckfjädrarna,
men betydligt kortare än armpennorna. Stjerten är afrundad
och af medellängd. Fjäderklädnaden är yfvig och dunlik.
Dithörande foglar vistas i skogar,
under fortplantningstiden parvis, om hösten i spridd flock.
De röra sig hoppande på marken samt visa i sin flygt
öfverensstämmelse både med skrikor och med hackspettar. Deras
föda utgöres af bär, frön, ållon, nötter, insekter, maskar
och små ryggradsdjur. – Nötkråkan l.
nötknäckan (stundom
äfven kallad nötskrika), N. caryocatactes,
har hufvudet ofvan mörkbrunt och kroppen för öfrigt brun, med
ofvan mindre och glesare, undertill större och tätare, hvita,
droppformiga fläckar. Vingarna och stjerten äro svarta, den
senares sidopennor försedda med hvita spetsar. Undre
stjerttäckarna äro hvita. Längden stiger till 35 cm. »Nötkråkan bebor –
säger A. E. Brehm – de sammanhängande barrskogarna i Europas
bergstrakter äfvensom de vidsträckta skogar, som utbreda sig
öfver Gamla verldens nordliga hälft. Hennes ständiga
förekomst är beroende af cembratallens närvaro. På Alperna träffas hon
lika regelbundet som i den höga norden, men alltid talrikast,
der de nämnda träden växa. Äfven nötkråkan tillhör
zigenarefoglarna och väljer hälst sin vistelseort efter
tillgången på cembratallens
kottar, hvarför hon om sommaren bebor vissa landssträckor i
mängd, men helt och hållet saknas i andra närgränsande.» I
Sverige häckar hon sparsamt i landets mellersta delar;
tillfälligtvis ser man henne äfven annanstädes. Sina
vandringar företager nötkråkan
mycket oregelbundet. Somliga år uppträder hon rätt allmänt,
men derefter kunna flere år förflyta, under hvilka hon är
ytterst sällsynt. Fogeln är vig och rörlig, hoppar med mycken
skicklighet omkring på marken coh i träden samt klänger sig
likt mesarna fast vid deras stam och grenar. Nötkråkan är
orädd, der hon ej varit utsatt för förföljelse, i
rörelse morgon och eftermiddag, är derunder högröstad och
trätgirig samt söker flitigt efter föda. Hon bär i sin
rymliga strupsäck bort nötter o. s. v. och samlar
sig så ett förråd till vintern. Boet bygges i granar, 5 till
9 m. öfver marken, oftast tätt under trädets topp; det
innehåller 3 till 4 ljusblå, med brungrått fläckade ägg.
C. R. S.

Nötskrikan. Se föreg. art. och Garrulus.

Nötstynget. Se Styngflugor.

Nöttja, socken i Kronobergs län, Sunnerbo härad. Areal 6,907
har. 798 innev. (1886). Annex till Annerstad, Vexiö stift,
Sunnerbo kontrakt.

Nötväckslägtet, Sitta, zool., hör till underfamiljen
klättrare (Certhiini), inom mesfoglarnas familj
(Paridae), tättingarnas ordning (Passeres), och
foglarnas klass. Näbben är rak, trind, något trubbig och af
hufvudets längd; näsborrarna täckas af täta, borstlika
fjädrar. Första vingpennan är
kort, fjerde pennan längst. Vingarna äro breda och trubbiga.
Stjerten är kort, mjuk och tvär. Baktån och tarsen hafva
samma längd. Dithörande arter kunna klättra både uppåt, nedåt
och åt sidorna. De lefva af insekter, men om hösten äfven af
säd, frön, nötter,
ållon o. s. v., hvilka de fästa i någon trädspringa och
sönderhacka för att komma åt kärnan, som de nedsvälja bitvis.
Arterna tillhöra Europa, Asien, Australien och Nord-Amerika.
Vanliga nötväckan, S. europaea, är ofvan gråblå,
under hvit, med
svagt rostgulaktig anstrykning på bröstet och magen. Genom
ögat går ett svart streck. Kroppens sidor bakåt och delvis de
undre stjerttäckarna äro roströda. Vingarnas pennor äro
mörkbruna, stjertens deremot svarta (utom de båda mellersta,
som äro grå). Längden stiger till 148 mm. Nötväckan lefver
parvis eller i mycket små sällskap i skog,
hälst der höga träd äro blandade med smärre, men kommer äfven
fram till menniskoboningar. Hon är flitigt i rörelse och
håller sig gerna till andra
foglar, företrädesvis mesar och trädkrypare, i hvilkas
sällskap hon under hösten börjar stryka omkring. Till vintern
samlar hon förråd (merendels på flere ställen)
i ihåliga träd, springor, tak o. s. v. Sitt bo bygger nötväckan
i hål (oftast i träd); gerna begagnar hon hackspettbon. Är
ingången för stor, muras den igen med våt jord eller lera
till lämplig vidd. Arten förekommer i Skandinavien till fullt
60° n. br. och i norra Ryssland. – I det öfriga Europa finnes
sydeuropeiska nötväckan, S. caesia, hvilken under är
rostgul. Sannolikt är hon blott en varietet af den förra.
C. R. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free