- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
127-128

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oestridæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade hans konstnärliga verksamhet icke hvilat: han
studerade färgbehandlingen under Schadow i Düsseldorf
och freskotekniken i München, hvarjämte han besökte
Paris och utförde flere arbeten, såsom Kristi
himmelsfärd
för slottskyrkan i Hannover m. fl. 1844
utnämndes han till hofmålare. 1863 nedlade han sin
professur vid universitetet för att helt och hållet
egna sig åt konsten och flyttade då till Hannover. Af
hans arbeten, som närma sig den äldre düsseldorfska
stilen, må nämnas Kristus bortstött från Ahasverus’
dörr
(1844), Beatrice och Dante (1845), Leonore (efter
Bürgers ballad; 1847) och Memling på hospitalet i
Brügge
(1865). Han är äfven en aktad porträttmålare
och har raderat flere blad. – Oe:s son Karl August
Heinrich Ferdinand Oe
. (Karl Oe. jun.), f. 1839
i Göttingen, studerade först i Hannover, sedan i
Düsseldorf, der han började med att måla religiösa
bilder. Efter ett besök i Lybeck 1865 öfvergick
han till landskap och arkitekturtaflor med motiv
från Lybeck och dess granskap, och fr. o. m. 1870
gjorde han täta studieresor till Norge. Hans bästa
arbeten härstamma derifrån och från Lüneburg-heden
(Midnattsstämning vid Lofoten, Romsdalsfjord m. fl.).

Oestridae [estr-]. Se Styngflugor.

Oeta (eta; Grek. Oite), bergskedja i det forna
Grekland, sträckte sig från Pindos mot ö. till Maliska
viken, der den bildar passet vid Thermopylai. På
högsta toppen af berget, nu kallad Katavothra,
1,920 m., skall Herakles enligt några sagor hafva
bestigit bålet.

Oetinger [öt-], Friedrich Christoph, tysk teolog,
f. 1702, d. i Murrhardt i Würtemberg 1782, var
en mystiker, som på real-idealistisk grund sökte
framställa ett slags kristlig filosofi (philosophia
sacra
) i motsats till den nyare förverldsligade
spekulationen. Starkast var hans opposition mot det
wolfska betraktelsesättet. För öfrigt anslöt han sig
i mycket till J. Böhmes och andra äldre mystikers
åskådning. Hans läror äro ofta mycket fantastiska.
L. H. Å.

Oettingen [ö’tt-], ett 1806 mediatiseradt
furstendöme i den forna schwabiska kretsen,
med omkr. 850 qvkm., tillhör nu dels bajerska
regeringsområdena Schwaben och Mittelfranken, dels
würtembergska Jagstkretsen. Hufvudstaden Oe. ligger
i bajerska regeringsomr. Schwaben, vid Wörnitz och
jernvägen mellan Augsburg och Nürnberg. 3,032
innev. (1880). Staden är residens för furstarna af
Oettingen-Spielberg.

Oettingen [ö’tt-], Arthur Joachim von, livländsk
musikteoretiker och fysiker, f. 1836 i Dorpat,
studerade dels der, dels i Paris och Berlin fysik,
astronomi och fysiologi samt blef 1865 professor i
fysik i Dorpat, hvarest han äfven var sekreterare för
Naturvetenskapliga sällskapet 1869–74. Sedan 1877 är
han korresponderande ledamot af Vetenskapsakademien
i Petersburg. Utom värdefulla fysiska afhandlingar
(Die korrektion der thermometer; Elektrische
entladungen; Mechanische wärmetheorie; Meteorologische
beobachtungen
) har O. skrifvit ett betydelsefullt
musikteoretiskt verk, Harmoniesystem in dualer
entwickelung
(1866), hvari han
ofta lyckligt söker försona Hauptmanns spekulativa
och Helmholtz’ naturvetenskapliga riktning,
men tillika uppställer teorien om en dualism
i den harmoniska uppfattningen af dur och moll
såsom polariska motsatser (jfr Moll), en åsigt,
som vunnit anmärkningsvärda både anhängare (Riemann)
och motståndare (Hostinsky) utan att ännu kunna sägas
hafva erhållit fullt vetenskapligt och ännu mindre
praktiskt afgörande. A. L.

Oettingen-Wallerstein [ö’tt-], Ludwig Krafft Ernst,
furste af Oe.-W., bajersk statsman, föddes
1791. 1806 mediatiserades hans dittills suveräna
lilla furstendöme. 1809 blef han ärftlig bajersk
öfverhofmästare. På landtdagarna 1819 och 1821
nagelfor han i riksrådens kammare frimodigt med
byråkratiens brister. Han förlorade derför 1823
sina värdigheter (s. å. gifte han sig med sin
trädgårdsinspektors dotter och afstod det forna
furstendömet åt en yngre broder), men återfick dem
vid Ludvig I:s uppstigande på tronen (1825). 1828
uppträdde han åter på landtdagen samt blef 1831
inrikesminister och ministerpresident, men afskedades
1838 efter en tvist med finansministern. Han gick
nu öfver till oppositionen, råkade i konflikt med
sin efterträdare Abel, hvaraf följde en duell,
och angrep på landtdagen 1845–46 skoningslöst
regeringens klerikala system. I Nov. 1847 bildade han
den s. k. »Lola-ministèren», men afskedades d. 11
Mars 1848. Först 1862 drog han sig djupt skuldsatt
alldeles från det politiska lifvet. Död i Luzern 1870.

Oettinger [ö’tt-], Ludwig, tysk matematiker, f. 1797,
blef professor i matematik vid universitetet i
Freiburg 1836 och dog der 1869. Bland hans arbeten må
nämnas Differential- und differenzenrechnung (1831),
Forschungen im gebiet der höheren analysis (1831) och
Die wahrscheinlichkeitsrechnung (1852). G. E.

Oettinger [ö’tt-], Eduard Maria, tysk skriftställare,
f. 1808 i Breslau af judiska föräldrar, öfvergick till
katolicismen och utgaf från 1829 i Berlin, München,
Hamburg, Leipzig och Dresden åtskilliga satiriska
skämttidningar, som ådrogo honom censurstraff och
utvisningar. Död i närheten af Dresden 1872. Han
var en literär masstillverkare med esprit och sinne
för det nyfiken-hetsretande. Till hans mest kända
alster höra diktsamlingen Buch der liebe (1832;
5:te uppl. 1859), romanen Der ring des Nostradamus
(1838, 4:de uppl. 1872; »Nostradami ring», 1843,
3:dje uppl. 1879), Geschichte des dänischen
hofs
etc. (1857–59; »Danska hofvet» etc., 1857–60)
samt de förtjenstfulla arbetena Bibliographie
biographique
(1850; 2:dra uppl. 1854) och Moniteur
des dates. Biographisch-genealogisch-historisches
weltregister
(6 bd, 1866–68; fortsatt af H. Schramm,
1873–82).

Oetzthal [ötz-], ryktbar alpdal i Tyrolen, jämte
Zillerthal den största sidodalen till Inn. Dalen
öppnar sig 12 km. s. ö. om Imst, på högra sidan
af Inndalen, sträcker sig omkr. 86 km. mot s. och
genomströmmas af Oetz l. Oetzthaler Ache, som utgör
aflopp för en mängd från Oetzthalalperna i dalens
bakgrund nedskjutande glacierer. I sin nedre del är
dalen bred, med bördig dalbotten, der utmärkt lin samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free