- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
301-302

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oran. 2. Hufvudstad i nämnda departement - Orange, Fr. 1. Bot., pomerans, apelsin. Se Citrus - Orange. 2. En gul färg. Se Färg 3 - Orange, stad i franska depart. Vaucluse - Orange, stad i nord-amerikanska staten New Jersey - Orangeri. Se Växthus - Orangeträd. Se Citrus - Orangister l. orangemän, Eng. orangemen, kallas medlemmarna af de politiska föreningar, orangeloger, som 1795 började bilda sig på Irland till skyddande och främjande af det engelsk-protestantiska elementet derstädes - Orang-utangslägtet, Pithecus, zool., hör till underfamiljen menniskolika apor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

härkomst, och omkr. 3,000 negrer, bosatta i ett
särskildt qvarter vid utkanten af staden. O. är
säte för en katolsk biskop. Katedralen (S:t Louis)
är en gammal moské. Medan industrien är tämligen
obetydlig, ligger O. synnerligen lämpligt som
fabriksstad. Från Cartagena (Spanien) till O. är
kortaste vägen mellan Europa och Algeriet, och
regelbunden ångbåtskommunikation finnes mellan
O. samt Marseille, Cette och Port Vendres i Frankrike
samt flere hamnar på Spaniens och Nord-Afrikas
kust. Före den franska eröfringen ankrade fartygen
vid Mers el-Kebir, n. v. om O., numera krigshamn;
en ny handelshamn är anlagd vid O. En jernväg
går från O. till Alger, med bibanor till Saida
och Sidi-bel-Abbes. – O. (Arab. Wehran, Wahran)
var under medeltiden ett blomstrande muhammedanskt
samhälle under olika herskare. 1509 eröfrades staden
af spaniorerna, som, med undantag af tiden 1708–32,
då den tillhörde turkarna, innehade den till Mars
1792, då de nödgades uppgifva det genom ett jordskalf
d. 8–9 Okt. 1790 nästan till en grushög förvandlade
O. åt bejen af Maskara. I Jan. 1831 togo fransmännen
staden i besittning.

Orange [åra’ngsj], Fr. 1. Bot., pomerans, apelsin. Se
Citrus. – 2. En gul färg. Se Färg 3.

Orange [åra’ngsj], stad i franska
depart. Vaucluse. ligger 26 km. n. om Avignon, vid
jernvägen mellan Lyon och Marseille, 7 km. ö. om
Rhône, i en sydländskt yppig vegetation. 6,065
innev. (1886), deraf många protestanter. Silkes-
och bomullsspinnerier, vinodling samt handel med vin,
silke och sydfrukter. Staden är det gamla Arausio,
kavarernas hufvudstad, hvilken Julius Caesar gjorde
till en romersk koloni (Colonia Saecundanorum),
och är af stort intresse på grund af sina många
romerska fornlemningar, bland dem en tämligen
väl bibehållen teater (36 m. hög, 103 m. lång),
en präktigt dekorerad triumfbåge med 3 genomgångar
(22 m. hög, 21 m. bred och 8 m. djup), i 13:de
årh. förvandlad till kastell, men numera restaurerad,
rester af en cirkus och en vattenledning, statyer,
basreliefer m. m. Stadens murar och vackra byggnader
förstördes af alemanner och vestgoter samt delvis
senare under medeltiden. O. tillhörde Austrasien, föll
i händerna på de spanske araberna och återtogs af Karl
den store. Från 10:de årh. bildade det med omnejd
ett oberoende herrskap, blef i 11:te årh. grefskap,
senare furstendöme och innehades 1530–1702 af den
gren af huset Nassau, hvilken efter denna besittning
antog binamnet Orange (Höll. Oranje, T. Oranien;
se sistn. o.). Furstendömet tillföll 1702 rättsligen
preussiska konungahuset, men införlifvades genom
freden i Utrecht 1713 med Frankrike. Till 1790 var
O. biskopssäte. Från 1365 till 1789 års revolution
hade det ett universitet.

Orange [å’rendsj], stad i nord-amerikanska staten New
Jersey, 25,5 km. v. om New York och 5,5 km. v. om
Newark. 15,231 innev. (1885). Till följd af stadens
vackra läge har en mängd affärsmän i New York bosatt
sig der. O. blef stad 1872.

Orangeri [årangsjeri]. Se Växthus.

Orangeträd [åra’ngsj-]. Se Citrus.

Orangister [-sji’ster] l. orangemän [årangsj-],
Eng. orangemen [å’rendsjmänn], kallas medlemmarna
af de politiska föreningar, orangeloger, som 1795
började bilda sig på Irland till skyddande och
främjande af det engelsk-protestantiska elementet
derstädes. Associationens officiella namn var The
loyal Orange institution
och valdes till åminnelse af
det protestantiska Englands räddare vid 1600-talets
slut, Vilhelm III af Oranien (Orange). Bekämpande
föreningen »United irishmen», voro orangisterna
ifriga befordrare af 1800 års »union» mellan Irland
och Storbritannien, stiftade sedan 1808 loger i
England och kolonierna samt upptogo snart med förnyad
häftighet striden med den damera af Daniel O’Connell
skickligt ledda »Katolska associationen». 1835 blefvo
de såsom ytterligt verksamma tories föremål för
angrepp från statsmakternas och pressens sida, och
hertigen af Cumberland fann det säkrast att nedlägga
den värdighet han innehade såsom deras »imperiale
stormästare». Logerna upplöste sig derefter småningom,
men partiet gaf fortfarande bevis på sin tillvaro
genom möten och demonstrationer samt råkade flere
gånger i våldsamma sammandrabbningar med det parti,
som arbetade för upplösningen af den engelsk-irländska
unionen (repeal-agitationen). På 1880-talet
blefvo, särskildt i norra delen af Irland, loger
åter upprättade, med ändamål att motarbeta landligan
och parnelliterna. – Orangister kallades i den forna
republiken Förenta Nederländerna arfståthållarens,
prinsens af Oranien, parti. I Belgien nyttjades denna
benämning om det parti, som efter 1830 års revolution
arbetade för det oraniska husets tronföljd.

Orang-utangslägtet (Malaj. órang-útang, »vildman»,
»skogsmenniska»), Pithecus, zool., hör till
underfamiljen menniskolika apor (Anthropmnorpha) inom
de smalnäsiga apornas familj (Catarrhini), ordningen
fyrhändta och klassen däggdjur. Bakersta undre
kindtanden har fyra knölar (hos gorillaslägtet finnas
tre yttre och två inre sådana). Händerna räcka ända
ned till fotknölen (hos gorillan till knät); stortån
är kort och smal (hos gorillan bred) och saknar ofta
nagel. Öronen äro små. Sittknölar saknas. Dit hör
endast orang-utangen (l. o.-utanen), P. satyrus, som
är roströd till brunsvart samt mörkare på bröstet och
ryggen. Skägget är ljusare och de nakna kroppsdelarna
blågrå eller skiffergrå. Kroppens höjd kan hinna till
1,35 och armvidden till 2,4 m. Kroppen är bred öfver
höfterna, magen mycket utstående. Halsen är kort, och
dess hud ligger framtill i veck, emedan djuret har en
stor strupsäck, som kan blåsas upp. Både händer och
fingrar äro långa. Läpparna äro tjocka och rynkiga,
underkäken längre än öfverkäken, tandbyggnaden
stark, med stora hörntänder, näsan platt, med
skiljeväggen sträckande sig nedom näsvingarna,
samt ögonen och öronen små. Hårbeklädnaden är gles
på ryggen, mycket tunn på bröstet, men tät och lång
på kroppens sidor. Ansigtet och inre handytorna äro
nakna, bröstet och fingrarna nästan så. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free