Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ortofosforsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvänne skilda punkter. I de periferiska delarna af
näthinnan är ortsinnet vida mindre skarpt utveckladt.
R. T-dt.
Ortstid (lokaltid), astr., ett ställes
medelsoltid (se d. o.), till skilnad från tiden
vid annan ort, t. ex. från tiden i Greenwich, från
hvilken orts meridian dels longituderna räknas,
dels uppgifterna i »The nautical almanac» gälla.
E. J.
Ortstrid. Se Lokalstrid.
Ortygia (Lat. Ortygia). 1. Forntida poetiskt
binamn för ön Delos och äfven för gudinnan Artemis
såsom född på denna ö. Äfven staden Efesos skall
i äldre tid hafva burit detta namn jämte flere
andra. – 2. En ö, på hvilken den äldsta delen
af staden Syrakusai på Sicilien var belägen. Det
nuv. Siracusa ligger helt och hållet på denna ö.
A. M. A.
Ortygometra. Se Knarrslägtet.
Ortyx. Se Kolinhönan.
Oruba. Se Aruba.
Orubbadt bo, jur. Då efter förordnande af afliden
make den efterlefvande har fått behålla hela boets
qvarlåtenskap, utan skifte med barn eller andra
arfvingar, säges han »sitta i orubbadt bo». Ett sådant
förordnande göra äkta makar vanligen ömsesidigt i
s. k. »inbördes testamenten» (se d. o.). Enligt regeln
innefattar det endast ett uppskjutande af skiftet
efter den aflidne, vare sig detta skall ega rum enligt
testamentariska bestämmelser eller i den ordning, som
lag stadgar. A. W.
Oruro (San Felipe de Asturia de O.), hufvudstad
i depart. O. i syd-amerikanska republiken
Bolivia, ligger på 3,743 m. höjd, 12 km. ö. om
Desaguadero. Staden anlades i slutet af 1500-talet
med anledning af traktens rika silfvergrufvor och
hade en tid ända till 70,000 innev., men har nu föga
mer än 1/10 af detta antal.
Orust, ö i Skagerak, den största på Sveriges
vestkust, tillhörig Göteborgs och Bohus län,
skiljes från fastlandet genom Hafstensfjorden med
dess fortsättningar Koljö- och Ellösefjordarna åt
v. samt Hasselö- och Hallsefjordarna åt s. och från
Tjörn genom Stigfjorden. Areal 336,4 qvkm, 20,846
innev. (1886). Ön är genom flere bergsträckningar
delad uti många från hvarandra mer eller mindre
skarpt åtskilda dalgångar af jämförelsevis blott
föga stor bredd, hvadan ön eger en öfvervägande
klippnatur. Jordmånen uti dessa dalgångar är
emellertid mycket fruktbar, och ön eger äfven ett
ganska utveckladt landtbruk. Skog finnes endast å
några ställen till mer än husbehof, och stora delar
af öns bergsträckningar äro alldeles kala. Om än
landtbruket utgör O:s främsta näring, så är denna ö
dock mest utmärkt genom sin betydande sjöfart och
sitt storartade hafsfiske. Under de senaste åren
har emellertid sjöfarten liksom skeppsbyggeriet till
följd af ogynsamma konjunkturer gått mycket tillbaka,
men ännu för ett årtionde sedan intog O. med hänsyn
till dessa båda näringsgrenar en af de allra främsta
platserna inom riket. Hafsfisket är deremot af
stigande betydenhet till följd af det återinträffade
ymniga sillfisket. Då hänsyn tages till fiskefartygens
och båtarnas värde såsom ett uttryck för
fiskebedriftens betydenhet, faller bortåt en
tredjedel af totalbeloppet för hela länet på ön
O. och bortåt hälften af samma belopp på Orusts och
Tjörns fögderi. Denna O:s framstående betydelse för
fiskerinäringen och sjöfarten har ock föranledt
Göteborgs och Bohus läns landsting att 1886 ingå
till regeringen med ansökan om anläggandet på
statens bekostnad af en jernväg från Uddevalla öfver
Bokenäset och Flatön till de förträffliga hamnarna
i närheten af Morlanda. kyrka å O. i förening med
Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga-banans inlösande
till statsverket, enär en sådan samfärdsled anses
oumbärlig för den önskliga utvecklingen af nämnda
näringar. O. har 1 postexpedition (benämnd O. och
f. n. förlagd å Svanesund), 14 poststationer, 1
telegrafstation (å Varekil) samt flere till denna
sig anslutande telefonledningar med tillhörande
stationer, vidare läkare och apotek. Det för hela
O. och Tjörns domsaga gemensamma tingsstället
är beläget vid Svanesund å öns östra sida. Ön O.,
hvilken tillsammans med den söder om henne liggande,
mer än hälften mindre ön Tjörn utgör ett eget fögderi
(Orusts och Tjörns fögderi) och en egen domsaga
inom Göteborgs och Bohus län samt ett eget kontrakt
(Orusts och Tjörns kontrakt) inom Göteborgs stift,
är indelad i administrativt hänseende uti 2 härad,
O:s Östra och O:s Vestra (se dessa), som hvartdera
utgöra ett länsmansdistrikt, i kyrkligt hänseende
uti 3 pastorat (Myckleby, Tegneby och Morlanda),
7 socknar (Torp, Myckleby och Långelanda; Stala,
Tegneby och Röra; Morlanda) och 11 församlingar
samt i kommunalt hänseende uti 13 kommuner. –
I handlingar från medeltiden benämnes ön Ordost,
men vid tiden för Bohus läns afträdande till
Sverige (1658) skrefs namnet Ouroust, derefter
allmännast Oroust. Nu skrifves Orust, ehuru
namnet af befolkningen alltid uttalas Orost med
slutet o-ljud i båda stafvelserna. Öns häradsvapen
innehåller tre vid hvar sin fiskkrok hängande långor.
A. V. L.
Orusts och Tjörns kontrakt, i Göteborgs stift,
omfattar de fyra pastoraten Stenkyrka med Klöfvedal
och Valla samt Klädesholmens och Rönnängs kapell
(hvilket kallas Tjörns pastorat); Morlanda med Skaftö
samt Mollösunds, Käringöns och Gullholmens kapell;
Tegneby med Röra och Stala; Myckleby med Långelanda
och Torp. Areal 55,997 har. 30,613 innev. (1886).
Orusts Vestra härad, i Göteborgs och Bohus län,
ingår i Orusts och Tjörns domsaga och fögderi samt
omfattar socknarna Tegneby, Röra, Morlanda, Skaftö,
Gullholmens kapell, Käringöns kapell, Mollösunds
kapell. Areal 21,558 har. 12,500 innev. (1886).
Orusts Östra härad, i Göteborgs och Bohuslän, ingår
i Orusts och Tjörns domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Myckleby, Torp, Långelanda, Stala. Areal
18,471 har, 8,346 innev. (1886).
Orvar Odd. 1. Nord. hjeltes. Se Örrvar Odd. –
2. Psevdonym för författaren O. P. Sturzen-Becker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
