Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oudry ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O. dog i sin födelsestad 1858. Såsom den
enda beståndande följden af hans agitatoriska
verksamhet räknas den andel han hade i uppkomsten
af s. k. kooperativa föreningar. – O:s äldste son,
Robert Dale O. (f. 1801, d. 1877), 1843–47 demokratisk
representant för Indiana i Förenta staternas
kongress och 1853–58 anställd af unionsregeringen
såsom diplomat i Neapel, gjorde sig känd genom
spiritistiska skrifter. En andre son till O., David
Dale O. (f. 1807, d. 1860), vann ett aktadt namn som
geologisk forskare i Förenta staterna.
Owen [åven; Eng. utt. åen], Samuel, mekaniker,
industriidkare, föddes d. 12 Maj 1774 i byn
Northon i Shropshire, en mot Wales gränsande
engelsk provins. Han åtnjöt så godt som ingen
skolundervisning, tjenade flere år som vaktgosse
för gäss, svin och får, var derefter någon tid
pådrifvare af kanalhästar och kom vid 18 års ålder i
snickarelära. Der ådrog han sig snart uppmärksamhet
genom sina mekaniska anlag och sin ifver att äfven
med de största försakelser skaffa sig de kunskaper,
som kunde inhemtas i en närbelägen aftonskola. Ett
par år senare blef han modellsnickare å Boulton &
Watts nyanlagda faktori Soho, nära Birmingham,
och gjorde sig der bl. a. förtrogen med teorien
för Watts ångmaskin. Efter en ny anställning å ett
faktori i Leeds besökte han 1804 Stockholm för att
uppsätta några ångmaskiner, hvilka från sistnämnda
verkstad inköpts genom kanslirådet Edelcrantz. På
hösten 1806 kallades han af Edelcrantz åter till
Stockholm i liknande ändamål. Han qvarstannade då och
var till en början i 3 år verkmästare vid Bergsunds
gjuteri, under hvilken tid Klosters bruks valsverk
för valsning af jernplåtar (det första i Sverige)
der tillverkades. 1809 anlade han i en fabriksegendom
å Kungsholmen (nu en af k. myntverkets byggnader)
ett jerngjuteri med maskinverkstad. Från detta
faktori utgingo under loppet af 33 år mer än 1,000
tröskverk och för öfrigt ett betydligt antal arbeten
af alla slag, ofta de första i Sverige tillverkade
hvart och ett inom sin art. Denna verksamhet
blef af största betydelse för utvecklingen af den
svenska maskinfabrikationen äfven i det hänseendet
att de under O:s öfverlägsna ledning utbildade
arbetarna fingo anställningar vid andra uppväxande
etablissement. Sin ärofullaste ryktbarhet har O. såsom
den svenska ångbåtsindustriens fader, och märkligt nog
hade han vid byggandet af sin första fartygsmaskin
(anbragt i en roslagsskuta, som erhöll namnet »The
witch of Stockholm», d. v. s. Stockholmshexan)
propellerns idé för ögonen. Det var år 1816, 27 år
innan John Ericsson med fullständig framgång bragte
samma idé ut i verlden. Ett andra försök (1819),
med ett för Karl XIV Johans räkning bygdt fartyg,
utföll emellertid så pass illa, att O. för framtiden
föredrog att bygga vanliga hjulfartyg. O:s första
ångbåt af sistnämnda konstruktion. »Amfitrite», blef
färdig redan 1817, och 1818 gjorde detta »eldfartyg»
uppseendeväckande resor till höstmarknaderna
i Vesterås och Upsala. Derefter fortsattes
ångbåtsbyggandet raskt nog i Sverige, som sålunda,
tack vare O., blef det
land i Europa, hvilket tidigast, näst England,
egde ångbåtsindustri och ångbåtsfart. O. sjelf
tillverkade 30 ångfartygsmaskiner. För sina
förtjenster invaldes han i Vetenskapsakademien
(1831) och i Landtbruksakademien samt fick, då hans
affärsställning till följd af konkurrens och stora
förluster började visa sig betänklig, pensioner af
statsverket och Brukssocieteten. 1843 måste han
stänga sitt faktori och afträda sin egendom till
sina fordringsegare. Han sysselsatte sig derefter
med att medelst ångmaskin urtappa mossar i Småland
och var några år (1847–51) verkmästare vid Åkers
styckebruk i Södermanland. 1851 besökte han den första
verldsexpositionen i London och bosatte sig derefter
i Södertelge, men återflyttade 1853 till Stockholm,
der han afled d. 15 Febr. 1854. Hans namn lefver i
aktadt minne äfven med anledning af hans varma ifver
för nykterhetens främjande (se Nykterhetsrörelsen,
sp. 1555), och af de svenske metodisterna ihågkommes
han såsom en af de personer, genom hvilkas nitälskan
metodismen först infördes och omhägnades i Sverige.
Owen [åen], Sir Richard, engelsk anatom, jämte
Joh. Müller (se denne) grundläggaren af den nyare
komparativ-anatomiska forskningsmetoden, f. 1804,
studerade i Edinburgh. Paris och London, blef 1834
konservator vid Hunters museum i London och utgaf en
berömd katalog öfver detsamma. Han egnade sig tidigt
åt mikroskopiska studier öfver djuriska väfnader
och var en af grundläggarna af Microscopical
society. 1836 utnämndes han till förste Hunterian
professor i anatomi och fysiologi vid College of
surgeons och blef 1856 superintendent vid Natural
history departements i British museum. Bland hans
skrifter må nämnas Odontography (1840), Lectures on
the comparative anatomy of the invertebrate animals
(1843), History of british fossils, mammals, and
birds (1846), On parthenogenesis (1849), History
of british fossil reptiles (1849–51), Paleontology
(1860) och On the fossil mammals of Australia, and
on the extinct marsupials of England (1877).
R. T-dt.
Ovens, Jürgen (Juriaen), dansk målare, född i
Tönning 1623 (eller något tidigare), kom antagligen
helt ung till Amsterdam, der han sannolikt blef
lärjunge af Rembrandt. 1654 var han i Sverige och
målade der bl. a. Karl X Gustafs och Hedvig Eleonoras
förmälning (nu i Nationalmuseum) samt Hedvig Eleonoras
kröning (å Drottningholm). Båda dessa målningar äro
graverade af Corn. de Visscher. 1657 reste han å nyo
till Amsterdam, der han njöt mycket anseende, så att
han 1663 kallades som hofmålare till holsteinska
hofvet. Han bosatte sig i Frederiksstad och verkade
der till sin död, 1678. Gripsholmsgalleriet eger af
honom eri liten särdeles fint målad allegori öfver
Hedvig Eleonora. Sannolikt har han äfven utfört den
stora familjetaflan derstädes öfver hertig Fredrik
III af Holstein, hans gemål och barn. I Frederiksstad
och Slesvig finnas religiösa målningar af honom,
i kungl. målningssamlingen i Köpenhamn ett porträtt
och ett herdestycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
