Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paganism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra sidan måste erkännas, att P. riktat violinspelet
med en stor mängd nya, till en del excentriska
effekter. De mest häpnadsväckande konstgrepp,
med hvilka violinister af den virtuosmässiga
riktningen ännu blända verlden, finner man i
hufvudsak redan hos P., såsom ett oinskränkt bruk
af flageoletter äfven i dubbelgrepp, pizzicato med
venstra handen, staccato med kastade stråk äfvensom
andra stråk-arter, upptakt i nedstråk och fulltakt i
uppstråk, kromatiska oktavskalor med två glidande
fingrar, trestämmigt spel o. s. v. (jfr Guhr:
»Ueber Paganinis kunst die violine zu spielen»,
1829). Sällan eftergöres deremot numera hans spel
på g-strängen ensam eller hans ovanliga stämning af
strängarna (så t. ex. spelas hans essdurkonsert i d
dur, men med strängarna uppstämda en half ton högre
än vanligt). Samtida påstodo, att P. väl mycket
slösade med vibrato och glissando. Hans ton var
absolut ren, men mera uttrycksfull än stor. Den stora
tonen utbildades deremot i den spohrska tekniken,
som i åtskilligt utgjorde en motsats till P:s
och mera inverkade på den tyska skolan, under det
P. inverkade på den franska. – P. testamenterade
sina dyrbara violiner åt Bériot, Ernst, Lipinski,
Molique, Mayseder, Ole Bull, Spohr, Vieuxtemps
samt staden Genua. Åt sin son – med sångerskan
Antonia Bianchi – efterlemnade han en förmögenhet
af 2 mill. francs. Denne son är f. n. (1888)
sysselsatt med att utgifva af faderns kompositioner
en violinkonsert i d-moll, en militärsonat för
g-strängen och en Prière de Moïse. Förut utgifna
äro 24 kapriser (bearb. för piano af Schumann och
Liszt), 12 sonater för violin och guitarr (P. var en
utmärkt guitarrspelare), 3 qvartetter för stråkar
och guitarr, violinkonserter i ess-dur och h-moll,
Le streghe, Moto perpetuo, Le carnaval de Venise
samt diverse variationer. Bland P:s många biografer
må nämnas Schottky, Fétis, Niggli, Conestabile
och Bruni. A. L.
Paganism (af Lat. paganus, se d. o.), hedendom
(i motsats till kristendom och judendom).
Paganus, Lat., medlem af en pagus (se d. o.). Ordet
brukades äfven att beteckna en fredlig medborgare
i motsats till miles (soldat) och öfvergick under
den sista delen af kejsaretiden till betydelse
af »hedning» (deraf Fr. païen), emedan de,
som ännu omfattade den gamla tron, då mestadels
hade dragit sig tillbaka till de landtliga pagi.
R. Tdh.
Pagasai, forngrekisk kuststad i det tessaliska
landskapet Pelasgiotis (invid gränsen till Magnesia)
vid den derefter uppkallade Pagaseiska hafsviken
(nu Voloviken). P. bildade hamnstad för hufvudstaden
Ferai och är i sagan berömdt såsom den ort, från
hvilken argonavterna anträdde sin färd, efter att
der hafva byggt skeppet Argo. I den historiska tiden
var det kändt såsom en hufvudort för den tessaliska
slafhandeln. A. M. A.
Page [pasj], Fr. (af Ital. paggio, förvrängn. af
Lat. paedagogianus; se Pedagogi), gosse, som gör
kammartjenst hos en hög herre. Redan i det gamla Rom,
under kejsaretiden, sattes vackra slafgossar till
lekkamrater och tjenare åt
de förnämes barn. Inom medeltidens riddareväsende hade
pågen en rang motsvarande lärlingens inom skrået. Om
en ädlings son var starkt byggd och liflig, gjorde
man honom gerna till page, d. v. s. han togs vid
fyllda 7 år ur fruntimrens vård och uppfostrades
till manhaftighet. Sedan ett par år egnats åt
kroppsöfningar, tog gossen vanligen tjenst vid
ett furstligt eller adligt hof. Han lärde der
att jagar handtera falken, föra svärd och lans
samt uthärda strapatser. Han ledsagade sin herre
på resor och jagt, uträttade hans budskap, passade
upp vid bordet såsom munskänk eller förskärare
o. s. v. Samtidigt undervisades han af damerna i
katekes, höfviska umgängesformer samt dyrkan af Gud
och qvinnan. Vid 14–15 års ålder uppflyttades pågen
till vapendragare. Med riddareväsendet försvann
äfven pageväsendet i det närmaste. – I svenska
hofstaterna bibehållas ännu några kammarpager.
Page [padsi], William, amerikansk målare, f. 1811,
d. 1885, blef 1820 lärjunge af Joseph Hoxie i
New York, derefter af Samuel Morse, hvarjämte han
studerade vid nationalakademien. Han målade dels
porträtt, dels historietaflor (Heliga familjen, Henrik
IV:s barndom, Mose, Venus, kopia af en Tizians Venus,
ett Kristushufvud, Amiral Farraguts forcering af
minlinierna vid Mobile m. fl.), bilder af mycket
vexlande innehåll. Han karakteriseras såsom storartad
i uppfattningen, men skarpt realistisk i utförandet
och utan rädsla för det fula.
Pagellus centrodontus. Se Fläckpagellen.
Pagenstecker [hårdt g], Alexander, tysk ögonläkare i
Wiesbaden, f. 1828, d. 1879, gjorde sig mest bekant
genom den efter honom benämnda gula ögonsalvan
och genom den af honom uppfunna metoden att vid
starroperation extrahera linsen med dess kapsel.
Paget [padsjet], Sir James, engelsk kirurg,
f. 1814, är »consulting surgeon» vid S:t Bartholomews
hospital i London samt lifkirurg hos drottningen af
England och prinsen af Wales, Han var president vid
den internationella medicinska kongressen i London
1881. Han har utgifvit bl. a. Lectures on surgical
pathology (3:dje uppl. 1870) och Lectures on tumours
(1851).
Pagina, Lat., sida i en bok eller skrift. – Paginera,
med siffror beteckna sidorna i en handskrift eller
bok. Jfr Folium.
Pagliano [paljanå], Eleuterio, italiensk målare,
f. 1826, studerade vid akademien i Milano, deltog i
krigen 1848 och 1859 och målade derefter bataljstycken
samt genre- och historietaflor, berömda för gripande
framställning och harmonisk kolorit: Striden vid
Magentas kyrkogård, Flicka, som stickar (belönad i
Milano), Bakhållet, Napoleon I tillkännagifver för
Josephine sin äktenskapsskilnadsplan, Damer hos en
fornsakssamlare m. fl. I Galleria Vittorio Emmanuele
i Milano har han målat Afrika såsom väggbild i dess
åttkantiga midtpunkt. P. är professor i Milanos
akademi.
Pago, en större oregelbunden ö i Quarneroviken af
Adriatiska hafvet, skild från kroatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
