Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parentera, hålla liktal - Parentes är ett i en sats eller ett satssammanhang eller ett stycke inskjutet ord eller uttryck eller en hel sats, period eller helt stycke - Parentucelli. Se Nikolaus, påfvar, 5 - Parenzo, stad på vestra kusten af Istrien - Parepa-Rosa, Euphrosyne - Parera, fäktk., afvärja, afböja en motståndares hugg eller stöt - Parera, slå vad, sätta upp en summa - Parera, jur., iakttaga inställelse (t. ex. inför domstol) - Parerkula, en vid bakre delen af lansklingan befintlig utvidgning eller kula - Parerstång, parerplåt, korg, bygel - Pares, lindrig, ofullständig paralysi (förlamning) - Par excellence, Fr., företrädesvis, framför alla andra - Par exemple, Fr., till exempel - Par force. Se Force - Parforcejagt. Se Jagt, sp. 998 - Parfym, vällukt, angenämnt doftande, vanligen osynlig ånga, som sprides från något föremål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Parentera (Lat. parentare, fira någons minne med
dödsoffer, af parens, fader, moder, slägting), hålla
liktal. – Parentation, högtidligt åminnelsetal. –
Parentator, person, som håller åminnelsetalet (inom
ett ordenssällskap o. dyl.).
Parentes (af Grek. parenthesis, insättning bredvid)
är ett i en sats eller ett satssammanhang (period)
eller ett stycke inskjutet ord eller uttryck eller
en hel sats, period eller ett stycke, merendels utan
grammatiskt sammanhang med omgifningen, alltså en
sorts asyndetisk parataxis, men inskjuten i något
annat. Det för parentesen väsentliga är, att den är
en sådan del af en framställning, som kan lösgöras
från det öfriga, utan att dettas grammatiska byggnad
derigenom lider, och som af författaren derifrån
afskiljes med något tecken i början och slutet: ( )
eller [ ] (klammer) eller upprepade tankstreck. I
st. f. längre parentes, som skulle alltför mycket
störa sammanhanget, brukas, hälst om parentesen
utgöres af fullständig sats eller period, med
fördel not nedtill på sidan. Förekommer parentes
inom parentes utmärkes den med annat tecken än
den yttre parentesen. I urkundspublikationer brukas
vanligen ( ) för att utmärka i originalet förekommande
bokstäfver, ord, satser o. s. v., som af utgifvaren
anses för öfverflödiga, för yngre inskjutningar
eller felskrifning; med [ ] utmärkas bokstäfver,
ord, satser o. s. v., som af utgifvaren äro tillagda
såsom rättelser eller för att göra meningen tydlig. –
I algebran betyder parentes eller klammer, att hvad
som på detta sätt är afskildt skall behandlas som en
qvantitet i förhållande till det öfriga. T. ex. a –
(b + c) betyder, att först b + c skola sammanläggas
och sedan a minskas med summan. – Äfven det vanliga
parentestecknet ( ) kallas parentes. Man sätter
något »inom parentes» (d. v. s. inom parentestecken);
deraf uttrycket »i parentes» = i förbigående. Lll.
Parentucelli [-tjelli]. Se Nikolaus, påfvar, 5.
Parenzo, stad på vestra kusten af Istrien, säte
för landtdagen och en biskop, ligger vid hafvet på
en klippa, som genom ett smalt näs sammanhänger
med fastlandet. 2,825 innev. (1880). Staden har
en märklig, från 6:te årh. härstammande domkyrka
(treskeppig basilika), med vackra pelare och mosaiker,
samt rester af tvänne tempel, den ringa återstoden
af den romerska staden Parentium.
Parerpa-Rosa, Euphrosyne, engelsk operasångerska,
f. 1836 i Edinburgh, d. 1874 i London, debuterade
redan vid 16 års ålder på Malta och beträdde derefter
med framgång operascener uti Italien samt i Madrid och
Lissabon, der hon blef mycket uppburen. 1857 flyttade
hon till London, der hon sedan verkade såsom omtyckt
sångerska såväl på scenen som i konsertsalen och
kyrkan. Gift 1867 med tyske violinisten Carlo Rosa,
som tillika var teaterimpresario i London och New
York, gjorde hon sitt namn kändt äfven i Amerika,
dit hon i mannens sällskap företog konstresor. På
sin tid åtnjöt detta konstnärspar stor popularitet
på hinsidan Atlanten.
Parera (Fr. parer, Ital., parare, afhålla), fäktk.,
afvärja, af böja en motståndares hugg eller stöt. Ett
sådant afböjande kallas parad. Se vidare Fäktkonst,
Parerkula och Parerstång.
Parera (Fr. parier, af Lat. pariare, göra lika, sätta
upp lika mot lika), slå vad, sätta upp en summa,
hålla för eller mot någon af dem, som deltaga i ett
spel eller en täflan.
Parera (af Lat. parere, visa sig, lyda), jur.,
iakttaga inställelse (t. ex. inför domstol).
Parerkula, en vid bakre delen af lansklingan befintlig
utvidgning eller kula, som fanns på lansen för att
hindra klingan att tränga för djupt in i fiendens
kropp. H. W. W.
Parerstång, parerplåt, korg, bygel, kallas de
olika delar af en värjas eller sabels fäste,
som afse att skydda handen, då hugget ej helt
och hållet kan upptagas eller pareras af klingan.
H. W. W.
Pares (Grek. paresis, förslappning), lindrig,
ofullständig paralysi (förlamning). Se Nervsjukdomar.
F. B.
Par excellence [eksella’ngs], Fr., företrädesvis,
framför alla andra. Jfr Kat’ exochen och Par
préférence.
Par exemple [-a’ngpöl], Fr., till exempel.
Par force. Se Force.
Parforcejagt [-fårs-]. Se Jagt, sp. 998.
Parfym (Fr. parfym, egentl. genomträngande doft,
af par, igenom, och fumer, röka), vällukt, angenämt
doftande, vanligen osynlig ånga, som spfides från
något föremål; välluktspridande vätska, luktvatten,
essence; rökelse. – Parfymera, indränka med parfym. – Parfymeri,
tillverkning af och handel med parfymer, pomador,
tvålar, salvor, rökpulver, rökgubbar, hårmedel,
tandpulver och tinkturer, smink, puder och andra
skönhetsmedel, hvarjehanda parfymerade modevaror
o. s. v. parfymerier, parfyrmeriprodukter. –
Paffymör, parfymtillverkare, parfymhandlare.- Af
parfymeriämnena härröra några från djurriket
(mysk, bäfvergäll, ambra, zibet), men de flesta
från växtriket. De finnas i blommor, blad
(t. ex. patchuli), frön (anis, nejlikor,
tonkabönor, vanilj), skal, bark och stänglar samt
utgöras hufvudsakligen af eteriska oljor, balsamer och
hartser, hvarjämte stundom aromatiska syror nyttjas.
– Bland växter äro orangeträdet och pomeransträdet
af största nyttan för parfymören. Ur blommorna fås
genom destillation neroli-oljan samt orangevatten,
ur bladen och späda skott petitgrain-oljan. Genom
absorptiön med fett framställes ur blommorna
orange-pomadan, ur hvilken extrakt (se nedan)
utdrages, och genom absorption med olivolja
orange-oljan (till hårolja). Ur orangens
(apelsinens) skal pressas portugaloljan, som löst i
alkohol utgör huvudbeståndsdelen i det omtyckta eau
de Portugal. Eteriska oljor destilleras äfven
ur andra växters blommor: fläder, geranium,
krusmynta, lavendel, pepparmynta, rosmarin,
salvia, timjan och törnrosor. Ur citronens skal
pressas citronoljan direkt. Hos åtskilliga växter
förekommer luktämnet i veden, rötterna eller barken
(ceder, sandelträ, violrot, kanel, benzoë, virak,
myrrha, opoponax, storax,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
