- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
863-864

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastej ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beläget. (Jfr Indigenat.) Denna inskränkning
gäller dock ej Stockholms territoriella pastorat,
till hvilka prester inom hela riket få kallas
eller anmäla sig såsom sökande. Ej häller gäller
den regala pastorat, de må vara belägna hvar som
hälst inom hela riket, hvilka sökas på grund af
s. k. »extra ansökningsrätt» (se nedan). Ansökningar
inlemnas till vederbörande konsistorium, hvarefter
konsistorium uppsätter de tre mest meriterade på
förslag i ordning efter meriterna. Sedan de tre
profpredikat och församlingen afgifvit sina röster,
utnämner K. M:t till regalt pastorat antingen
en af de tre, oberoende af församlingens röster,
eller också någon hos K. M:t direkt anmäld extra
sökande. Rätt att direkt hos K. M:t anmäla sig såsom
sökande till regalt pastorat utom det af konsistorium
uppsatta förslaget ega nämligen bl. a. hofpredikanter
och »alla på stat uppförde hof- och krigsprester»
(särskildt reglemente finnes rörande amiralitetspastor
och bataljonspredikanter i Karlskrona), ordinarie
universitetslärare och lärare vid de allmänna
läroverken, vice pastor vid Upsala domkyrka,
läraren vid Allmänna barnhuset i Stockholm, vid
barnhusinrättningen Gustafsberg i Uddevalla och vid
H. K. H. hertigens af Upland skola i Upsala, pastor
vid svenska församlingen i Paris, predikanterna vid
straff-fångelserna å Långholmen, i Karlskrona, Malmö,
Landskrona och å Nya Varfvet vid Göteborg samt vidare
kyrkoherden i Finska församlingen i Stockholm, den
sistnämnde dock först »efter 7 à 8 års väl vitsordad
tjenstgöring» (komministrarna i Stockholm ega extra
ansökningsrätt till regala pastorat inom det stift
de tillhöra). Bland sökande till konsistorielt
pastorat utfärdar konsistorium fullmakt för den af
de tre på förslaget uppsatta, hvilken fått de flesta
rösterna. Såväl konsistoriella som regala församlingar
ega att, enl. Lag ang. tillsättning af prester af
d. 26 Okt. 1883, kalla fjerde profpredikant, om de
så önska. Till patronelt pastorat kallar patronus
(se Jus patronatus), utan föregående ansökan, hvem han
vill, såvida denne för öfrigt är kompetent att blifva
kyrkoherde. Dock underställes valet konsistoriets
pröfning, hvilken myndighet äfven utfärdar fullmakt.

De regala pastoratens antal är (Maj 1888) 496, de
konsistoriellas 688 (deribland 5 lappmarkspastorat),
de patronellas 89 (hvartill kommer Höganäs’ pastorat i
Lunds stift, der kyrkoherden tillsättes af styrelsen
för der varande stenkolsverk). Bland de patronella
äro 4 regalt-patronella, d. v. s. konungen har
öfver dem »jus patronatus». Dessutom äro 2 pastorat
(i Lunds stift) alternativt regala och konsistoriella
(d. v. s. de tillsättas hvarannan gång såsom regala
och hvarannan gång såsom konsistoriella), 20 (19 i
Lunds och 1 i Göteborgs stift) alternativt regala
och patronella, 14 alternativt konsistoriella
och patronella. Härtill komma slutligen 11
lappmarkspastorat, hvilka icke äro inrangerade under
någon af ofvan nämnda kategorier, utan besättas af
Hernösands Domkapitel, utan iakttagande af eljest
förordnade former.

Största antalet regala pastorat finnes i Lunds stift
(147, utom 2 alternativt regala och
konsistoriella och 19 alternativt regala och patronella),
minsta antalet i Visby stift (3). Största antalet
konsistoriella finnes i Upsala stift (108),
minsta antalet i Göteborgs stift (23); största
antalet patronella i Lunds stift (24, hvaribland
1 regalt-patronelt utom 19 alternativt regala
och patronella och 6 alternativt konsistoriella
och patronella), hvaremot sådana alldeles saknas i
Kalmar, Karlstads, Hernösands och Visby stift; största
antalet prebenden i Upsala stift (9), minsta antalet
i Kalmar (1). – Ända till Lag ang. tillsättning
af prester af d. 26 Okt. 1883 voro lärdomsmeriter
bestämmande för förslags erhållande till 1:sta
klassens pastorat. Enligt nämnda förordning har denna
bestämningsgrund upphört, och i konsistoriernas
hand är lagdt att pröfva de sökandes »förtjenst
och skicklighet», hvarvid ock s. k. lärdomsmeriter
skola tagas i betraktande. Härigenom har pastoratens
klassificering förlorat sin betydelse. – De finska
pastoraten indelas i konsistoriella, imperiella
(»kejserliga», motsv. de svenska regala) och
patronella. I Maj 1888 var antalet finska pastorat
332, af hvilka 196 imperiella, 134 konsistoriella,
i alternativt imperielt och konsistorielt samt
1 patronelt. J. P.

Pastoratsadjunkt, ett slags ordinarie hjelpprest i
vissa större församlingar, vald af församlingen,
enligt olika grunder för valet inom olika
församlingar, och aflönad af henne samt förordnad
af konsistorium medelst konstitutorial. Exempel
finnes derpå att pastoratsadjunkt sjelf haft adjunkt
(så var förhållandet inom Nors pastorat i Karlstads
stift 1822). J. P.

Pastoratshandeln kallas det under Gustaf III:s tid
rådande oskicket att låta prestmän, som utnämndes
till regala pastorat, betala en dryg lösen för sin
fullmakt. Konungens gunstling statssekreteraren Elis
Schröderheim var denna affärs upphofsman; han och
några andra konungens gunstlingar delade inkomsterna
af densamma. »Pastoraten såldes utan blygd med städse
förhöjda köpesummor.» På detta sätt blef en mängd mer
och mindre ovärdiga prester innehafvare af rikets
största pastorat. Rika och inflytelserika personer
begagnade detta befordringssystem som medel att
skaffa sina klienter förmånliga pastorat. Det kom
slutligen till offentlig skandal. Och vid riksdagen
1786 bröt missnöjet ut, hvilket hade till följd
förordnandet af en s. k. Ecklesiastikberedning och
1789 inrättandet af en s. k. Ecklesiastikexpedition,
hvilka skulle handlägga presterliga befordringsfrågor.
J. P.

Pastoret [re], 1. Claude Emmanuel Joseph Pierre de
P.,
markis, fransk lagkarl och politiker, f. 1756,
d. 1840, slöt sig 1789 till revolutionen och
blef »procureur syndic» i Seine-departementet,
i hvilken egenskap han vardt upphofsmannen
till Genovevabasilikans förvandling till ett
pantheon. Han valdes 1791 till medlem af Lagstiftande
nationalförsamlingen, men måste 1792 emigrera
såsom böjd för konungadömets upprätthållande. 1795
återkom han och fick plats i de Femhundrades råd,
men nödgades mellan d. 18 Fructidor år V och d. 18
Brumaire år VIII (d. 4 Sept 1797–d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free