Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauwels ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Folkmängden uppgick 1880 till 19,030 pers. och torde nu
(1888) öfverstiga 25,000. Staden har stora spinnerier,
bomulls- och ylleväfverier, maskinverkstäder
m. m. 1790 uppsattes i P. det första med vattenkraft
drifna bomullsspinneriet i Amerika. Staden hörde före
1862 till Massachusetts.
Pax (Lat., genit. pacis) 1. Fred, frid;
fredsgudinnan. - 2. Se Osculatorium.
Pax Mariae (Monasterium pacis Mariae). Se Mariefred.
Paxo (i forntiden Paxos), en bland Joniska öarna i
Grekland, 13 km. s. ö. om Korfu, har en areal af
19 qvkm. och består af en enda kalkstensmassa,
som, trots den ringa tillgången på vatten,
är rikt klädd med olivträd, som lemna olja af
yppersta beskaffenhet. Gaion, den förnämsta byn,
ligger på östra kusten och har en liten hamn. Nära
midten af ön ligger Papandi, biskopens af
P. residens. Tillsammans med den något sydligare
belägna Antipaxo (fordom Propaxos), 3 qvkm., omkr. 100
innev., bildar P. en eparki i nomarkien Korfu, med
sammanlagdt 5,002 innev. (1879).
Paxton [pä’ckstön], Sir Joseph, engelsk arkitekt
och trädgårdskonstnär, f. 1803, d. 1865,
verkställde hertigens af Devonshire storartade
parkanläggningar i Chatsworth och lemnade planerna
till utställningsbyggnaden i Hyde park (1851), hvilken
bybgnad han senare (1b53–54) återuppförde i Sydenham
(det s. k. Crystal palace, »Kristallpalatset»).
Pax vobiscum!, Lat., »frid (vare) med eder!», en
katolsk välsignelseformel.
Payen [paiä’ng], Anselme, fransk kemist,
f. 1795, d. 1871, skötte till en början industriella
anläggningar, kallades 1842 till medlem af Franska
institutet och blef s. å. professor vid »École
des arts et métiers». Han lemnade vigtiga bidrag
till den organiska, tekniska kemiens framsteg och
har inlagt de största förtjenster om kännedomen af
näringsmedlen. Hans arbete Des substances alimentaires
(1853, 3:dje uppl. 1856; »Menniskans näringsämnen»,
1857) är klassiskt; hans handböcker och läroböcker
i teknisk kemi värderades mycket på sin tid. Sina
afhandlingar publicerade han för det mesta i »Annales
de chimie et de physique».
Payer, Julius, österrikisk ishafsfarare, f. 1842,
blef 1859 officer i österrikiska armén, verkställde
svåra mätningar af Ortler-alperna och publicerade i
»Petermanns mittheilungen» det vetenskapliga utbytet
af dessa sina alpvandringar. 1869–70 deltog han i
den andra tyska nordpolsexpeditionen under Koldewey,
nådde under en slädfärd långs grönländska kusten
77:de breddgraden och upptäckte Frans Josefs fjord å
Grönlands östra kust. 1871 företog han å »Isbjörnen»
tillsammans med Weyprecht en rekognosceringsfärd
från Tromsö i riktning mellan Spetsbergen och Novaja
Semlja, hvarvid de uppnådde 79° n. br. och öfverallt
funno öppet vatten. Uppmuntrade deraf, anträdde de i
Juni 1872 från Bremerhafen å »Tegetthoff» den märkliga
österrikisk-ungerska polarexpeditionen. Vid 76° 30’
n. br. inneslötos de n. om Novaja Semlja af is och
drefvo mot n.,
misslyckades på sommaren 1873 i sina försök att befria
sig och stannade på hösten i närheten af ett
okändt bergland, Frans Josefs land. Utan
skydd af hamnplats, gjorde de derefter den andra
öfvervintringen under 79° 51’ n. br. och 59° ö. lgd
fr. Greenw. Derunder företog P. på våren 1874 en
längre slädfärd, hvilken sträckte sig till 82° 5’
n. br. och medförde upptäckten af att Frans Josefs
land i sjelfva verket var en stor ögrupp. Den 20
Maj öfvergafs »Tegetthoff», och de oförskräckte
upptäcktsfararna anträdde hemfärden med båtar och
slädar. De nådde efter 96 dagar fritt vatten vid
77° 40’, upptogos vid Novaja Semljas kust af ryske
skepparen Feodor Voronin på skonaren »Nikolaj»
samt anlände 9 dagar derefter till Vardö. Efter
hemkomsten bosatte P. sig såsom privatman i Frankfurt
a. M., senare i Paris. Förutom en mängd monografier
i »Petermanns mittheilungen» och »Mittheilungen der
wiener geographischen gesellschaft», har han utgifvit
Die österreichisch-ungarische nordpolexpedition
1872–74 (1876; innehållande tilllika en skiss af
den 2:dra tyska nordpolsexpeditionen 1869–70 och af
1871 års rekognosceringsexpedition), hvilket arbete
öfversatts och bearbetats på svenska af Th. M. Fries
under titeln »Upptäcktsresor i norra polarhafvet»
(1877; i »Bibliotek för resebeskrifningar»).
Under de senare åren har P. egnat sig åt konsten
och i München utbildat sig till historiemålare.
Såsom sådan har han gjort till sin uppgift
att i en följd af fyra stora taflor skildra
den franklinska nordpolsexpeditionens öde.
Den första af dessa målningar (den sista i cykeln):
Dödens vik (1884; utställd äfven i Stockholm,
1885), visar expeditionens undergång i polarisen.
1886 fullbordade han sin andra stora tafla:
Expeditionen öfvergifver fartygen.
Payerne [pajä’rn], T. Peterlingen, stad i
schweiziska kantonen Vaud, 20 km. n. ö. om Moudon, vid
jernvägarna Lausanne–Lyss och Freiburg–Yverdon. 3,599
innev. (1880). Orten är mycket gammal, är omgifven af
murar och torn samt var ofta residens för konungar af
Burgund. 1033 lät tyske konungen Konrad II i P. kröna
sig till konung af Burgund.
Paykull. Se Paijkull.
Paymaster general [penmatör dje’nerel], Eng.,
en ämbetsman, som tillhör britiska ministèren,
men ej kabinettet, och som har till åliggande att
öfvervaka utbetalningen af alla penninganslag, som
parlamentet beviljat. Detta ämbete omnämnes första
gången i början af Karl II:s regering, men har fått
sin nuv. omfattning under 1800-talet.
Payne [pen], Thomas. Se Paine.
Paysage [peisäsj], Fr., landskapsmålning (se d. o.). –
Paysagiste [-sji’st], landskapsmålare.
Paysandu, fordom San Benito, stad i syd-amerikanska
republiken Uruguay på venstra stranden af floden
Uruguay. Omkr. 9,000 innev. Genom ångbåtsförbindelse
med Montevideo och Buenos Aires har P. blifvit en
framstående handelsplats. Den 6 Dec. 1864 angreps
P. af general Flores’ (expresident i Uruguay) trupper
och en brasiliansk flotta, förstördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
