- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
929-930

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pechsten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledknappar. Vadbenet finnes qvar merendels blott i sin
nedre del. För öfrigt saknas småben, eller ock hafva
de sammanvuxit i handlofven och vristen. Tarmkanalen
är 22–28 gånger längre än kroppen, blindtarmen är stor
och lång, gallblåsa saknas hos hjortdjuren. Spenarna
äro 2 till 4 och belägna i ljumskarna. Ungarna äro väl
utbildade och seende, då de födas. Under parningstiden
utkämpa hannarna med hvarandra ofta häftiga strider
(se vidare Idislare). – De fossila Anoplotheridae,
hvilka, ehuru försedda med fullständiga och slutna
tandrader, kunna betraktas som boskapsdjurens
stamformer, förekomma redan i tertiärperiodens
första afdelning; egentliga boskapsdjur uppträda
(med hjortdjur) i den miocena och (med nötdjur) i
den pliocena afdelningen af sagda period. Vid pass
170 arter boskapsdjur, af dessa 23 från Amerika,
förefinnas i lefvande tillstånd. Ordningen har,
hufvudsakligen efter C. J. Sundevall, blifvit af
Lilljeborg fördelad i följande underordningar och
familjer:
A. Hornen utvecklas från ett benartadt rudiment,
eller ock saknas de. Underordn. benhornsdjur,
Cervicornia.
1. Hornen fällas icke, och deras ursprungliga
hudbeklädnad qvarstår. Giraffer, Camelopardalidae.
2. Hornen fällas eller saknas, och deras
ursprungliga hudbeklädnad försvinner. Hjortdjur,
Cervidae.
B. Hornen utvecklas från ett benartadt, blottadt
rudiment och omsluta såsom slidor benartade
utskott (qvickar) från pannbenen. Underordn.
slidhornsdjur, Gavicornia.
1. Hornen fällas. Gaffelhornsdjur,
<i>Antilocapridae.
2. Hornen fällas icke.
a. Öfverläppen är fårad.
aa. Lättklöfvarna äro små, plattade eller
hoptryckta, men kunna äfven saknas.
* Klöfvarna äro små och spetsiga.
Fotsulan står icke ut baktill.
Skogsantilopdjur, <i<Sylvicapridae.</i>
** Klöfvarna äro tämligen stora och
hoptryckta. Fotsulan står ut baktill.
Antilopdjur, Antilopidae.
bb. Lättklöfvarna äro stora och klotformigt
uppsvällda. Getdjur, Capridae.
b. Öfverläppen saknar fåra samt är stor och bred.
Klöfvarna äro stora, konvexa, mera breda än höga och
tjockare än tårna. Lättklöfvarna äro stora och tvärställda.
Nötdjur, Bovidae.

C. R. S.

Pecorale. Se Pekoral.

Pecquet [päkä’], Jean, fransk anatom, f. 1622,
d. 1674, är bekant genom upptäckten af cisterna
chyli
och bröstgången, ductus thoracicus (1647).

Pectorale. Se Pektoralkors.

Pectus (Lat., genit. pectoris), bröst (se d. o.).

Pecunia, Lat., förmögenhet, pengar.

Pedagog (Lat. paedagogus, Grek. paidagogus, af pais,
barn, gosse, och agein, föra, ledsaga), gosseledare;
barnaledare; barnuppfostrare; lärare; skolmästare;
i Sverige numera benämning på läraren vid statens
enklassiga pedagogier. – I Athen under antiken stodo
friborna gossar från sitt 6:te år ända till efeb-
l. myndighetsåldern under omedelbar uppsigt och
ledning af en »pedagog». Denne var merendels en slaf
och ej alltid i högre grad bildad. Hans värf var att
ledsaga gossen öfverallt, i synnerhet till skolan och
palestran, samt arbeta på hans karaktersbildning. –
Till Rom öfverfördes pedagog-institutionen tämligen
sent från Grekland. Under kejsaretiden fick hvarje
gosse i de burgnare familjerna sin särskilde pedagog,
en slaf, som förde den unge till skolan och teatern
o. s. v. samt delvis undervisade honom, tills han
fyllde 17 år. Jfr Pedagogi.

Pedagogi. Det grekiska ordet paidagogeion betecknade
»pedagogens» boningsrum (se föreg. art.) samt
till följd deraf äfven barn- eller lärorum. Hos
romarna var paedagogium egentligen den del af en
förnäm eller rik familjs hus, der de unga slafvar,
som voro bestämda för högre förrättningar, vistades
och utbildades under pedagogens ledning; men ordet
användes äfven i kollektiv mening om dessa slafvar
sjelfva. I anslutning till denna senare betydelse
nyttjades ordet under medeltiden på samma sätt om
samtliga de pager, som uppfostrades och tjenstgjorde
i förnäma hus, medan de särskilda pagerna kallades
paedagogiani, hvaraf ordet page utan tvifvel
har sin härledning. Under den nyare tiden har
benämningen pädagogium i Tyskland användts dels
(synonymt med gymnasium, lyceum och collegium) om
högre läroanstalter, som förberedde lärjungar för
universitetet, dels om sådana lärdomsskolor, hvilka
i likhet med ett progymnasium saknade de högsta
klasserna (gymnasial-klasserna). Men i båda fallen
har benämningen – i anslutning till den betydelse, som
hos romarna och under medeltiden fästes vid ordet –
företrädesvis användts om s. k. internat (se d. o.).

I Sverige har benämningen pedagogi brukats endast
om lägre skolor, hörande dels till den sekundära,
dels till den primära undervisningen. Dessa hafva –
åtminstone under den senare tiden – alltid varit
externat (se d. o.). I de äldre skolordningarna (af
1571, 1611, 1649 och 1724) förekommer ej benämningen,
men i 1807 års skolordning omtalas kortligen
»pedagogier och mindre barnskolor i städerna och på
landet». Otvifvelaktigt är likväl, att benämningen
pedagogi användts långt förut, måhända redan på
1500-talet. I de nyare skolordningarna (af 1820, 1856,
1859 och 1878) äro pedagogierna ej omnämnda. Bland
de skolor, som varit kallade pedagogier, hafva
några upphöjts till elementarläroverk (numera
»allmänna läroverk») och andra, hvilka nu bruka kallas
»egentliga pedagogier», vunnit den grad af utveckling,
att äfven de tillhöra den sekundära undervisningen
och kunna anses såsom ett slags lägre elementar-
eller allmänna läroverk, hvaremot de öfriga, hvilkas
antal varit åtminstone 14 (deraf 5 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free