- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1035-1036

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per fas et nefas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Periandros (Lat. Periander), forngrekisk
envåldsherskare i Korint, efterträdde sin
fader, Kypselos, och skall enligt den vanliga
uppgiften hafva regerat från 628 till sin död,
584 f. Kr. Hans regering var till en början i hög
grad mild och folkvänlig, men blef efter hand grym
och despotisk. Anledningen härtill torde till en
del hafva varit grämelse öfver husliga sorger och
förbrytelser. Sedan han nämligen genom misshandling
dödat sin gemål, en dotter af envåldsherskaren Prokles
i Epidavros, och af denna orsak anklagades af sin
son Lykofron, bortjagade han först i vredesmod denne
ur huset och sökte sedan fruktlöst att försona
sig med honom. Hans hofskalder prisade honom
såsom den rikaste, visaste och lyckligaste bland
alla greker. Enligt somliga uppgifter skall han
t. o. m. hafva räknats bland Greklands »sju vise»,
hvilket dock från andra håll bestrides. För sitt lands
materiella förkofran sörjde han med kraft och klokhet
och var derjämte en frikostig gynnare af konst och
vetenskap. A. M. A.

Periblem (af Grek. periblema, öfverklädnad). bot. Se
Blad, sp. 644.

Peribolos (Grek., af peri, omkring, och ballein,
kasta, lägga), egentl. inhägnad, gårdsrum, den med
statyer, altaren och minnesvårdar prydda inhägnaden
kring ett antikt tempel; sedermera äfven kyrkogård,
klostergård; korskrank.

Peribronkit (af Grek. peri, omkring, och
bronchos, luftrör i lungan), med., inflammation i
bindväfven kring bronkialgrenarna. Jfr Bröstkatarr.
F. B.

Pericarpium (af Grek. peri, omkring, och karpos,
frukt), bot., frukthylle, fruktvägg, utgöres af
trenne lager: det yttre, epicarpium, (af Grek. epi,
utanpå), det mellersta, mesocarpium (af Grek. mesos,
i midten), och det inre, endocarpium (af Grek. endon,
innerst). Mesokarpiet blir ganska ofta under fruktens
utveckling köttigt och saftigt samt får behaglig
smak och lukt, såsom hos körsbär, meloner m. fl.
O. T. S.

Perichondrium (af Grek. peri, omkring, och chondros,
brosk), den fibrösa hinna, som bekläder brosk,
motsvarande periosteum (benhinnan) hos benen. Se
vidare Perikondrit. F. B.

Pericranium (af Grek. peri, omkring), anat., den
kraniets yttre beklädande benhinnan (jfr d. o.).

Periculum in mora, Lat., »en fara
(ligger) i dröjsmål», saken kan ej utan våda
uppskjutas. Talesättet är urspr. en juridisk term,
som kan följas tillbaka till 1500-talet.

Periderma (af Grek. peri, omkring, och derma, hud,
läder), läderkork. Se Kork.

Peridot, miner., detsamma som olivin (se d. o.).

Peridrom (Grek. peridromos), täckt gång omkring
en byggnad, särskildt rummet mellan kolonnerna och
cella-väggen i det antika templet.

Periegesis (Grek., af peri, omkring, och hegeistai,
föra, visa vägen) betyder egentligen främlingars
kringförande i ändamål att för dem utpeka och förklara
ett ställes märkvärdigheter,
likasom äfven en person, hvilken för sådant
ändamål erbjuder främlingar sin tjenst (guide,
cicerone, fremdenführer
) kallas perieget
(Grek. periegetes). Båda orden nyttjas äfven om
en för samma ändamål tjenande resehandbok och dess
författare. Den periegetiska literaturen uppstod i
Alexandria omkr. år 200 f. Kr. och fann en mängd
bearbetare. Berömdast bland dessa var Polemon,
hvars skrifter af detta slag synas hafva bildat en
periegetisk encyklopedi, omfattande hela den då kända
verlden. Af Polemons och hans närmaste efterföljares
skrifter återstå dock numera endast spridda fragment
(samlade af C. Müller i »Fragmenta historicorum
graecorum» och »Geographi graeci minores»), och
såsom representant för denna literatur qvarstår för
oss hufvudsakligen den i 2:dra årh. e. Kr. lefvande
Pausanias (se denne). Från dessa periegeser med
sitt förnämligast på konstverk, helgedomar och
fornminnen riktade intresse skilja sig under samma
titel (stundom äfven periplus, kringsegling,
eller periodos, kringvandring) förekommande
verkliga resebeskrifningar och arbeten i systematisk
geografi. A. M. A.

Périer [perie’]. l. Casimir P.,
fransk statsman, f. 1777, grundade 1801 jämte sin
broder Scipion en bankaffär i Paris, som vann lysande
framgång, och valdes 1817 af Seine-departementet till
ledamot af deputeradekammaren, der han snart blef en
af det liberala partiets ledare. Ifrig oppositionsman
mot Villèle, blef han efter Juli-revolutionen
(1830) det nya borgarekonungadömets kraftigaste
försvarare. Chef för centern, »le tiers parti»,
i deputeradekammaren, utnämndes P. d. 10 Mars 1831
till konseljpresident. Såsom sådan genomdref han
en ny vallag, enligt hvilken census för valbarhet
till deputeradekammaren nedsattes från 1,000 till
500 francs och census för valrätt från 300 till 200
francs i direkta skatter. Efter den nya vallagens
antagande upplöste P. d. 20 April
1831 deputeradekammaren och utskref nya
val. Resultatet af dessa blef en stark majoritet
för ministèren. P. uppträdde med kraft mot
utlandet och med stränghet mot de revolutionära
partierna inom landet. En expedition utrustades
i Toulon och afgick till Ancona, som besattes med
franska trupper. En fransk flotta infann sig
utanför Lissabon och tvang Dom Miguel att
gifva upprättelse för de oförrätter han tillfogat
några franska medborgare. En fransk armé under
marskalk Gérard inryckte i Belgien och tvang
holländarna till vapenhvila (Augusti 1831).
Ett fruktansvärdt uppror af arbetarna i Lyon
kufvades efter blodiga strider af marskalk Soult.
Tidningarna och de hemliga politiska sällskapen
öfvervakades ytterst strängt. Häftig och
despotisk, men sjelfständig och kraftfull, lyckades
P. under sin korta styrelsetid återupprätta
regeringens anseende och återställa ordningen
i landet. Han bortrycktes
1832 af koleran. – 2. Casimir P., den föregåendes
äldste son, f. 1811, var 1846–48 medlem
af deputeradekammaren och 1849–51 medlem af
Lagstiftande församlingen samt arresterades vid
statskuppen d. 2 Dec. 1851, men frigafs snart.
1871 valdes han till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:30:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfal/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free