Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perubalsam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intog och plundrade han Genua, vann sedermera en
seger vid öfvergången af Sesia (1524) och inföll
tillsammans med Bourbon i Provence. Med Lannoy
och del Vasto delade han äran af segern vid Pavia
(d. 24 Febr. 1525), men han blef svårt sårad i slaget
och afled d. 25 Nov. 1525, sannolikt af gift. I
trots af sin ungdom var P. en af tidehvarfvets
störste härförare. Han var gift med den ryktbara
skaldinnan Vittoria Colonna (se Colonna 4). –
Hans brorson Alfonso d’Avalos, äfven känd under
namnen Guasto och del Vasto (f. 1502, d. 1546),
blef efter honom kejserlig general-en-chef uti
Italien och 1536 generalkapten i Milano. Vid
Ceresole besegrades han 1544 af fransmännen.
C. O. N.
Pescennius Niger (Pescenninus N.), en romersk
fältherre, som, fastän af låg börd, genom
skicklighet och förtjenst hade uppnått den höga
värdigheten af ståthållare i Syrien, när kejsar
Pertinax mördades (193). Då uppmanades han af sina
soldater och innevånarna i provinsen att hämnas
Pertinax’ död och taga tronen i besittning. Han
var dertill villig, men uraktlät att genast söka
försäkra sig om de andra provinserna. Under tiden
hade en verksammare medtäflare, Septimius Severus,
gått honom i förväg och i Rom låtit afsätta den af
pretorianerna till kejsare upphöjde Didius Julianus
samt intagit hans plats. Vapnen måste då afgöra
tvisten. Niger besegrades först nära Hellesponten och
sedan i Cilicien samt dödades under flykten (194).
R. Tdh.
Peschel, Oskar Ferdinand, tysk geograf, f. 1826,
d. 1675, redigerade från 1854 tidskriften »Das
ausland», tills han 1871 kallades till professor
i geografi vid universitetet i Leipzig. Han var en
genialisk främjare af den geografiska vetenskapens
framsteg. Skrifter: Geschichte der erdkunde bis auf
A. von Humboldt und K. Ritter (1865; 5:te uppl. 1884);
Neue probleme der vergleichenden erdkunde (1870;
4:de uppl. 1883); Völkerkunde (1874; 6:te uppl.,
bearb. af A. Kirchhoff, 1885); Abhandlungen zur erd-
und völkerkunde (utg. af J. Löwenberg, 1877–78);
Physische erdkunde (bearb. af G. Leipoldt, 1880–81;
2:dra uppl. 1883–85).
Peschiera [peskiära], köping och fästning uti
italienska prov. Verona, vid Mincios utlopp ur
Gardasjön och vid jernvägen mellan Milano och
Verona. Det bildar nordvestra spetsen af den berömda
fästningsfyrkanten vid Mincio-linien (P., Verona,
Legnago och Mantua) samt har ett litet, men fast
citadell, ett tyghus, en arsenal för flottiljen på
sjön samt ett till fästningen stötande förskansadt
läger för en stor armé. Omkr. 3,000 innev. –
P., medeltidens Piscaria, tillhörde efter 1405
Venezia, som 1796 utrymde det åt österrikarna,
hvilka efter nederlaget vid Lodi s. å. uppgåfvo
det åt Bonaparte. Denne lät sätta fästningen i
försvarsskick. 1848 blockerades och besköts den
af piemonteserna från d. 10 April till d. 31
Maj. Österrikarna kapitulerade sistn. dag, men
erhöllo den åter redan d. 14 Aug. Med Mantua och de
venetianska provinserna kom P. 1866 till Italien.
Peschitto. Se Bibelkanon och Bibelöfversättningar,
sp. 461.
Peschka-Leutner [löjt-], Minna, tysk sångerska, f. i
Wien 1839, elev af H. Proch och fru Bochholz-Falconi,
gift 1861 med en läkare Peschka i Wien, har
väckt uppseende för sin koloratursång under
olika engagement i Breslau (1856), Dessau, Wien,
Darmstadt, Leipzig (1868–76), Hamburg och Köln
(efter 1883). A. L.
Pesello och Pesellino, namn på tvänne florentinska
målare, rörande hvilka mycken förvirring rådt på
grund af Vasaris misstag ont dem. – Pesello d. ä.,
egentl. Giuliano d’Arrigo, f. 1367, d. 1446,
var målare och arkitekt samt deltog i täflingen
för uppförandet af kupolen å dômen i Florens. Som
målare har han ej efterlemnat något kändt verk. En
öfvermålad bild, De tre vise männen (i Uffizi), förr
tillskrifven honom, är nu tilldelad Cosimo Roselli
(af Morelli). – P:s dotterson, Francesco di Stefano,
kallad Pesellino, f. omkr. 1422, d. 1457, var först
lärjunge af sin morfader, men ofvergick sedan till
Fra Filippo Lippis skola och är att anse som en af
dennes bäste lärjungar samt såsom en god målsman
för florentinska konsten under 1400-talet. Hans
verk äro sällsynta, men mycket värderade. Det
förnämsta är Treenigheten, en del af ett altarverk
(nu i Londons National gallery). Derjämte finnas
af honom målade predellabilder (understycken vid
altarverk, med flere mindre bilder), såsom tre
delar af en predella i Florens’ akademi, medan de
andra två (med legendhistorien) finnas i Louvre,
två andra i Pal. Doria i Rom och en (S. Nikolaus’
legend) i Casa Buonarroti (Florens). P. dekorerade
dessutom s. k. cassoni (stora brudkistor), af hvilka
ett par bilder finnas i Pal. Torrigiani (Florens),
framställande Davids seger och» triumf (tillskrifna
Benozzo Gozzoli), samt flere egas af Morelli i Milano.
C. R. N.
Peseta, Se Franc, Myntsystem och Peso.
Pesjaur l. Pisjaur (Eng. Peshawar). 1. Division
i kejsaredömet Indien, Pendjab, omfattande
nordvestligaste delen af landet vid Afganistans
gräns. Areal 21,707 qvkm. 1,181,289 innev. (1881),
deraf 69,000 hinduer, 6,724 sikher, 4,390 kristna
och resten muhammedaner. I geografiskt hänseende,
liksom förr äfven i politiskt, hör P. till Afganistan
samt består af en högslätt vid Indus och dennes
biflod Kabul. Med undantag af torra sträckor vid
östra och vestra änden af Kabuldalen är landet
väl odladt och mycket bördigt, väsentligen en
följd af en i stor utsträckning genomförd konstgjord
bevattning. Området består af de tre distrikten P.,
Kohat och Hazara. – 2. Distrikt i nord vestra delen
af ofvannämnda division. Areal 6,485 qvkm. 592,674
innev. (1881). – 3. Hufvudstad i ofvannämnda division
och distrikt, vid en biflod till Kabul, omkr. 23
km. ö. om Kaiberpasset. 79,982 innev. (1881). För
mogulkejsarna och för sikherna liksom nu för England
har P. stor strategisk betydelse såsom en framskjuten
post mot Afganistan. Engelsmännen hafva derför anlagt
starka försvarsverk och underhålla en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
