- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1353-1354

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pizarro ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kr. 1843 utnämndes P. till direktör för
salpetersjuderiverket i Norrland och bodde
derefter en följd af år i Umeå. Sedan 1856
var han åter bosatt i Stockholm och dog
der d. 3 Jan. 1864. Instruktionsapoteket
»Nordstjernan» öfvertogs 1852 af hans måg,
F. E. Kindstrand.

2. Plagemann, Karl Gustaf,
historiemålare, den föregåendes son, född i Södertelge
d. 2 April 1805, egnade sig enligt sin faders önskan
åt apotekareyrket, tog provisors- och studentexamen,
vistades ett år vid Falu bergsskola och blef sedan
provisor i Kristianstad. En utflygt till Köpenhamn
väckte emellertid hans slumrande konstnärsanlag
till lif, och han beslöt att utbilda sig till
målare. Efter någon tids enskild handledning af
Westin blef P. 1827 elev vid konstakademien och
kunde redan 1829 uppträda vid dennas utställning med
tre taflor, af hvilka Epaminondas’ död (prisämnet)
belönades med stipendium. Äfven de följande åren
vann han pris och begynte undervisa i målning. En af
hans lärjungar, den engelske legationssekreteraren
Saint George, föreslog honom att resa till Turin,
dit Saint George blifvit förflyttad, och i Juni
1831 skedde afresan. P. understöddes till en början
frikostigt af sin gynnare, uppehöll sig i Florens
i två år och målade för honom en altartafla till
Irland, S:ta Agnese, samt Svensk scen och Leda med
svanen.
Derifrån hemsände han också en större
komposition, Herdarnas tillbedjan, för hvilken
han erhöll en gratifikation och efter ett par år
resepension. Han hade då vandrat till Rom, der han
till en början haft svårt att reda sig. Han blef dock
snart bekant med en portugisisk grefve Cabrall, som
dref handel med gamla mästares taflor, sysselsattes
af honom med restaurationer och lockades, af de
framgångar han sålunda vann, att efterbilda dylika
målningar och genom åtskilliga konstgrepp gifva sina
alster utseende af gamla. Vinsten af denna i tämligen
stor skala drifna förfalskning tillföll i ringa mån
P. sjelf; det var hans portugisiske beskyddare, som
ombesörjde försäljningen. Emellertid hemsände han
åtskilliga original: Judit, Krigare, Turkhufvud,
hvilka köptes af konung Karl Johan, samt den
betydande taflan Judas återställer de trettio
silfverpenningarna
(1840), reproduktion af ett arbete,
som i Rom väckte mycket uppseende (P. skänkte den
sedan såsom receptionsstycke till akademien). 1841
upphörde hans resepension, och 1843 deltog han för
sista gången på länge i akademiens utställning,
med en Mandolinspelerska från Albano (historieradt
porträtt). Sedan dess afhördes han föga, gynnades
alls icke genom beställningar och lefde i Rom under
mycket bekymmersamma förhållanden. Han tog omsider
anställning som soldat vid romerska borgaregardet,
blef korporal och tjenstgjorde sedan såsom sergeant
vid revolutionära mobilgardet samt deltog i försvaret
af Rom mot fransmännen. I början af 1852 lemnade
P. denna stad för att i Madrid kopiera sex taflor af
Tiziano för konungens af Würtemberg räkning. Detta
arbete upptog honom i två år, och först 1854 återkom
han till Sverige. Der var han då så godt som främling,
både i konstnärligt och medborgerligt afseende, och hans tillvaro
blef således tämligen bekymmersam. Han blef ledamot
af konstakademien, men gick miste om en anställning
såsom lärare i historiemålning. Han upprättade
då ett »institut för målning och teckning», som
egde bestånd några år, tjenstgjorde såsom lärare
i teckning vid slöjdskolan, Stockholms gymnasium,
Karlberg o. s. v. samt utförde en del målningar. Bland
dessa må såsom de förnämsta nämnas Natten i Betlehem
(1862, Nationalmuseum), Bacchanter med en ung satyr
(1863, d:o), La frustarola (1861; reproducerad 1863),
Kristus välsignar barnen (altartafla i Lofö kyrka,
1866), Nattvarden (altartafla för Säfvars kyrka i
Vesterbotten) samt åtskilliga porträtt. Äfven med
restaurationer för Nationalmuseum var han emellanåt
sysselsatt. Fattigdomen blef emellertid alltmer
tryckande, och han beslöt till sist att återvända till
Italien. Han lemnade Stockholm i Okt. 1867, ådrog sig
på färden ett underlifslidande, kom sjuk till Rom och
afled der d. 2 Febr. 1868. – P:s verksamhet, äfven
under hans senare vistelse i hemlandet, blef af föga
betydelse för dess konst. Hans religiösa målningar,
på en gång glänsande och kalla, närma sig något till
den riktning, som fått namn af nasarenism; och de
öfriga röja dels hasten, med hvilken de tillkommit,
dels föga naturstudium och ringa skaparekraft. Hans
bästa verk, frukterna af hans mannaålder, tillhöra
ej hans fädernesland. -rn.

3. Plagemann, Arnold Abraham, marinmålare,
sjöofficer, den föregåendes kusin, föddes i Gustavia
på S. Barthélemy d. 19 Febr. 1826, blef 1842
sjöman och kom 1844 första gången till Sverige.
Sedan förde han några år sjömannens irrande lif,
inträdde 1847 i örlogstjenst hos Förenta staterna,
deltagande i kriget mot Mejico, och var 1848 i
kustbevakningstjenst, tillbragte vintern 1848–49 i
Cincinnati samt for sommaren s. å. till Göteborg.
Derifrån begaf han sig till Stockholm och Norrland,
der han 1850 började måla i vattenfärg. Efter ett
nytt besök i Stockholm beslöt han egna sig åt
oljemålning, erhöll understöd af en farbroder och
tillbragte vintern 1850–51 i Köpenhamn, der han
målade för Melbye. På våren 1851 utställde han i
Göteborg förstlingarna af sin konst såsom marinmålare
och reste sedan åter till Stockholm. Under
sommaren och vintern 1852–53 var P. såsom extra
kadett tjenstgörande å fregatten »Josefina», besökte
1855 Paris, uppehöll sig sedan vexelvis i Göteborg
och Stockholm till hösten 1859 samt for vidare till
Amerika, der han 1860–61 deltog i inbördeskriget å
nordstaternas sida och förvärfvade kaptens grad.
Han återvände 1861 till Göteborg och afled der
d. 7 Maj 1862. – Hans taflor, alla i hans danske
lärares manér, förekommo å akademiens utställningar
och i konstföreningen på 1850-talet. De spredos på
enskilda händer; en, Lotsbåt på Texels redd (1854),
kommer, genom prof. Wahlbergs testamente, att
framdeles införlifvas med statens konstsamlingar.
-rn.

4. Plagemann, Anna Kristina Augusta, målarinna,
den föregåendes faster, född i Stockholm d. 28 Mars
1799, var elev af prof. J. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free