Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plommenfelt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Plutonisk (af Pluton, underjordens gud), geol., bildad
under jordens yta. Plutoniska bergarter benämnas
sådana, som anses hafva bildats genom stelning af
en smält massa vid större eller mindre djup under
jordytan, således djupbergarter, t. ex. granit,
till skilnad från vulkaniska bergarter, hvilka
uppträngt och stelnat på ytan, såsom t. ex. basalt,
lava m. fl. – Plutonister kallas de forskare, hvilka
fordom, innan den geologiska vetenskapen ännu var
så utvecklad, som den nu är, ansågo, att alla eller
nästan alla de bergarter, som utgöra led i
jordskorpans byggnad, hade bildats på plutonisk väg. Jfr
Neptunister. E. E.
Plutos, Grek. mytol., rikedomens gud, betecknas i en
af de homeriska hymnerna som en son af Demeter,
årsväxtens gudinna. Af den bildande konsten
framställdes han stundom såsom en gosse, sittande
på fredsgudinnans (Eirene) eller lyckogudinnans
(Tyche) arm eller vid sidan af Athene Ergane
(handslöjdernas gudinna). – P. är äfven titeln
på ett af Aristofanes’ lustspel, i hvilket guden
framställes såsom en blind gubbe, emedan han utdelar
sina håfvor utan hänsyn till menniskornas värdighet.
A. M. A.
Pluviale (Med. Lat., af Lat. pluvia, regn), egentl.
regnkappa; katolsk korkåpa.
Pluviometer (af Lat. pluvm, regn, och Grek. metron,
mått), regnmätare. Se Nederbörd.
Pluviôse [plyviås], Fr. (af Lat. pluviosus,
regndiger), »regnmånaden», den 5:te månaden och 2:dra
vintermånaden i den franska republikanska kalendern,
hade 30 dagar och räknades fr. o. m. d. 20 Jan. af
åren 1793–95 och 1797–99, fr. o. m. d. 21 Jan. af
åren 1796, 1800–03 och 1805 samt fr. o. m. d. 22
Jan. af året 1804. Jfr Kalender, sp. 41.
Plücker, Julius, tysk matematiker och fysiker,
f. 1801, privatdocent i Bonn 1826, blef ord. professor
i matematik i Halle 1834 samt i matematik och fysik
i Bonn 1836. Död i Bonn 1868. Såsom matematiker
bidrog P. väsentligt till den moderna geometriens
utveckling. Genom införande af ett förkortadt
beteckningssätt för liniers och ytors ekvationer
lyckades han frigöra rumsstorheternas analytiska
uttryck från beroendet af koordinataxlarnas läge
och derigenom skapa en metod, som förenade det
analytiska och det geometriska betraktelsesättets
fördelar. Bland de många öfriga föremålen för
hans undersökningar må nämnas läran om dualiteten
mellan rumsstorheter, teorien för singulära punkter,
för hvilkas bestämmande han angaf vissa efter honom
uppkallade fundamentala formler, samt klassifikationen
af kurvor af tredje och fjerde ordningen. Missnöjd
genom den ringa anslutning, som hans geometriska
undersökningar till en början lyckades tillvinna sig,
lemnade P. redan 1846 detta fält helt och hållet och
återvände dit först under sina sista lefnadsår. Under
mellantiden sysselsatte han sig uteslutande med
fysiken och offentliggjorde särskildt rörande läran
om magnetismen ett stort antal uppsatser. Genom
sin medfödda originalitet leddes han dervid till
åtskilliga värdefulla resultat, hvilka säkerligen
blifvit större, om ej
hans bristande intresse för andras undersökningar
och hans olämplighet såsom praktisk experimentator
lagt hinder i vägen derför. Af P:s större arbeten
må nämnas Analytisch-geometrische entwickelungen
(1828–31), System der analytischen geometrie (1835),
Theorie der algebraischen curven (1839), System der
geometrie des raumes (1846) och Neue geometrie des
raumes (utg. af A. Clebsch, 1868–69). G. E.
Plüddemann, Hermann Freihold, tysk målare, f. 1809,
d. 1869, kom i lära hos Begas i Berlin 1828 och
besökte akademien i Düsseldorf 1831–37 samt flyttade
1848 till Dresden, der han sedan bodde. Han var
hufvudsakligen historiemålare och framställde gerna
bilder ur sitt lands medeltidshäfder samt ur Columbus’
lif, hvarjämte han äfven utförde raderingar.
Plym (Fr. plume, af Lat. pluma, fogelfjäder),
hattfjäder, prydnadsfjäder-, fjäder- eller tagelbuske
å militära hufvudbonader. – Strutsfjädrar skattas
högst såsom plymer, i synnerhet de hvita gumpfjädrarna
af den afrikanske strutshannen. Dernäst komma
marabu-storkens stjertfjädrar, hvita eller gråblå,
med silkeslika fan, och hägerns nackfjädrar, dels
silfverhvita (»aigretter»), dels svarta (sådana buros
under medeltiden såsom hjelmbuskar). Dunfjädrarna
ur paradisfogelns stjert hafva varit mycket i
bruk till turbanprydnader. För öfrigt användas
i myckenhet plymer (oftast färgade) från andra
fogelarter: gam, korp, fasan, påfogel, hönstupp
o. s. v. Oäkta s. k. strutsfjädrar äro vanligen
tagna från hönstuppen; af turturdufvans dunfjädrar
tillverkas oäkta marabuplymer. Fjädrar bearbetas
till plymer genom att bäddas i varmt tvålvatten,
blekas med svafvelsyra, krusas o. s. v. – Plymage
(-asj; Fr. plumage), af strutsens dunfjädrar
förfärdigad kantprydnad å uniformshattar, som bäras
af de högste civile ämbetsmän (af generals rang),
t. ex. statsråd, generalkonsuler.
Plymouth [pli’mmöth], starkt befäst sjöstad och
krigshamn i engelska grefskapet Devon, vid Plymouth
sound, en stor, af höga kalkklippor omgifven vik
af Kanalen, i hvilken Tamar, Plym m. fl. floder
utmynna. Tamars mynning, kallad Hamoaze, bildar
krigshamnen, Plyms mynning, Catwater, handelshamnen;
mindre vikar äro Sutton Pool och Mill Bay. Med de
i v. belägna East Stonehouse och Devonport bildar
P. numera en stad, Three Towns, som 1881 hade 138,975
innev., deraf på det egentliga P. kommo 73,794. P. är
säte för en katolsk biskop, har omkr. 40 kyrkor
och kapell, ett prestseminarium för independenter
(Western college), en latinskola, ett athenaeum
(Plymouth institution, med museum, tafvelgalleri och
bibliotek), ett offentligt stadsbibliotek, en »high
school» för gossar och en för flickor samt ett större
antal välgörenhetsanstalter. Mellan Sutton Pool och
Mill Bay ligger promenadplatsen Hoe park, med en
bronsstaty af Sir Francis Drake, botanisk trädgård
och citadellet, ett föråldradt fästningsverk, bygdt
af Karl II. En vattenledning, anlagd af Drake på
hans egen bekostnad, förser staden med vatten från
Dartmoor på 50 km. afstånd. Devonport, som till 1824
hette Plymouth Dock, har en storartad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
