- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1429-1430

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Podhoraker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverretade nervsystem. På en resa från de södra
staterna fick han hjerninflammation och afled
d. 7 Okt. 1849 på lasarettet i Baltimore. – P:s
moraliska och literära personlighet har blifvit på
ett exempellöst sätt vanställd för efterverlden,
i det att hans bittre fiende, den literärhistoriske
skribenten R. Griswold, tillskansade sig uppdraget
att teckna hans lefnad och bibragte allmänheten den
föreställningen att P. var en från ynglingaåren af
utsväfningar ruinerad, halft otillräknelig person,
som under ljusare mellanstunder slängde ned på
papperet sina vildt fantastiska ingivelser. Griswolds
lögnväfnad sönderrefs först af engelsmannen J. Ingram,
som gifvit en sann bild af P. i den 1874–75 utgifna
uppl. af hans arbeten (4 bd) och sedermera i en
längre biografi öfver honom. I verkligheten var P. en
mångsidigt kunskapsrik och klassiskt bildad man
med omutlig uppfattning af konstens helgd, en den
mest ideelt anlagde, finkänslige, ridderlige och
magnetiskt fängslande personlighet. Men en inrotad
melankoli hindrade honom att med frisk blick skåda
lifvet och gaf hans inbillningskraft en nyromantisk
dragning till de hemska, gåtfulla sidorna hos
naturen och menniskosinnet. Hans berättelser utgöra
en fortgående, ytterst skarp analys af själslifvet
i dess egendomligaste skiftningar. Ingen har bättre
förstått att logiskt hoplänka en orsakskedja, göra
det overkliga sannolikt, gjuta en mörk kolorit kring
det hela samt spänna läsarens intresse; ingen har
noggrannare beräknat effekterna eller vinnlagt sig
mera om stilens klarhet. I sådana noveller som The
murders in the rue Morgue, The mystery of Marie
Rogêt, The gold-bug
och The purloined letter låter
han mensklig kombinationsgåfva fira triumfer. I andra
gifver han uppskakande skildringar af samvetets dom,
omenskliga dåd och lidanden, dödens fasor och graf
vens hemligheter. Somliga af P:s berättelser (The
narrative of Arthur Gordon Pym, The adventure of
one Hans Pfaall, A descent into the Maelström
)
hafva uppenbarligen gifvit mönstret till Jules
Vernes psevdo-vetenskapliga romaner. I bunden
form diktade P. mera sällan. Emellertid är hans
underbara skaldestycke The raven (1845; »Korpen»,
öfvers. af V. Rydberg) oöfverträffadt i kraftig
stämning och versifikatorisk konst, liksom The bells
utgör höjdpunkten af onomatopoetisk talang. Hans
öfriga bisarra poem äro hufvudsakligen kärleksdikter
i en själsren anda. I sina kritiker öfver samtida
amerikanska och engelska författare gick P. till
väga med sällspord grundlighet och oräddhet,
hvarigenom han fick fiender i mängd. Året före
sin död utarbetade han en snillrik kosmogonisk
undersökning, Eureka. – P. anses af många vara
Amerikas yppersta skaldegeni. Af hans berättelser
hafva i svensk öfvers. utkommit samlingarna »Underliga
historier» (1881) och »Valda noveller» (1882).
E. F-t.

Poecilopoda (pesi-; af Grek. poikilos, brokig, och
pus, fot), enligt vissa zoologer en underordning af
Entomostraca (se Kräftdjuren), omfattande 2 grupper:
Merostomata (se d. o.) och Palaeadae. Se vidare
Limulus. B. L-n.

Poel (Pöl), en till Mecklenburg-Schwerin hörande ö
i Östersjön n. om Wismarbukten, har en areal af 37
qvkm. med 2,167 innev. (1880). I westfaliska freden
(1648) afträddes ön, som bildade ett särskildt
amt, till Sverige, utgjorde 1654–89 en del af
drottning Kristinas underhållsland samt lemnades
1803 jämte Wismar och Neukloster af Gustaf IV Adolf
på 100 år till hertigen af Mecklcnburg-Schwerin
såsom säkerhet för ett lån å 1,250,000 rdr
Hamb. banko. Bruttoinkomsterna af P. gingo under
svenska tiden till något öfver 4,600 rdr.

Poelenburgh [pöulenbörch], Cornelis, holländsk målare,
f. i Utrecht 1586, lärjunge af A. Bloemaert, slöt
sig i Rom till den tyske målaren Elsheimer både
som landskapsmålare och i de figurer, med hvilka
han lifvade sina landskap. Redan i Italien blef
han berömd – af hans ungdomsarbeten finnas 21 i
Pal. Pitti i Florens –, och i Holland grundlade han
efter sin hemkomst en riktning, som kan spåras i
hela dess efterföljande konst. Han var 1627 åter i
Utrecht, lefde 1650 i London, men var 1664 förman
för målaregillet i sin fädernestad, der han dog
1667. P:s framställning var i början kall och
torr, men blef efter hans hemkomst varmare och
mera saftig. Han målade landskap, oftast från Roms
omgifningar, med figurer hemtade dels ur bibeln,
dels ur den antika mytologien. Af bibliska bilder
må nämnas: Adam och Eva utdrifvas ur paradiset (i
Amsterdams Rijksmuseum), Tobias’ historia (i Dresden
och Köpenhamn), Abraham och Hagar (i Louvre), Kristus
på korset,
mera sällsynt ämne (i Petersburg), Kristi
födelse
(i München), Flykten till Egypten (i München)
m. fl. Oftare insatte han i sina landskap antika
figurer, kostymerade eller nakna, såsom Diana och
hennes nymfer, Nymfer och satyrer
(flerestädes),
Parnassen (i Dresden), Gudarnas församling (i
Köpenhamn), Europas bortröfvande (i Schwerin)
o. s. v. Men hälst framställde han som staffage
helt enkelt nakna figurer, mest qvinnor, sittande
i gröngräset eller badande, och hade synbarligen
sin glädje af att skildra den nakna menniskokroppen
ute i naturen under en klar, solig himmel. Sådana
bilder, åt hvilka man gifvit benämningen »arkadiska
landskap», finnas på flere håll (i Dresden,
Amsterdam, Paris). Äfven Sveriges Nationalmuseum
eger en sådan: Badande qvinnor i ett landskap. I det
hela anses 150 taflor af hans hand finnas i behåll.
C. R. N.

Poem (Grek. poiema, egentl. det gjorda, det danade),
dikt, qväde, skaldestycke.

Poenalism [pena-], oriktig form för pennalism (se
d. o.).

Poena talionis [pena], Lat., straff, som innefattar
en vedergällning af lika med lika (»öga för öga,
tand för tand»). Se Jus talionis.

Poenitentiarius [pen-], Lat. (af poenitentia, bot),
ämbetsnamn på prest, som har till särskildt åliggande
att höra bikt (se d. o.) och pålägga bot.

Poephagus. Se Grymtoxen.

Poerio, Carlo, baron, italiensk politiker, f. i Neapel
1803, d. i Florens 1867, utstod sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free