- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
95-96

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Post (T. post, Fr. la poste, Ital. posta), offentlig anstalt för regelbunden samt, såvidt möjligt, säker och snabb befordran af försändelser (bref, paket, o. s. v.) och jämväl af personer mellan bestämda orter och mot fastställd taxa - 1. Post, Hampus Adolf von - 2. Post, Kristina (Kerstin) Beata Jacquelina Vilhelmina von - Postal, postalisk, som angår postväsendet - Postament, det hvarpå något ställes, fotställ - Postanvisning, sådan postförsändelse, genom hvilken förmedlas liqvid till begränsadt belopp - Postbonde, kamer., åbo på posthemman (se d. o.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

766 mill. innev., numera utgör ett enda
internationelt postområde med enahanda porto, 25
centimer (20 öre), och med föreningspunkt – förutom i
postkongresser hvart tredje år – i Internationella
postbyrån i Bern. Hvad den nationella trafiken
angår, bibehåller naturligtvis hvarje land sin egen
postlagstiftning, som dock inom de flesta land mer
eller mindre lämpat sig efter Verldspostföreningens
stadgar och bestämmelser.

Följande tabell lemnar några statistiska uppgifter
för 1886.
Antal
postanstalter
Antal
försändelser
Antal försändelser,
belöpande sig på
hvarje innev.
Danmark 736 89,550,678 45,2
Frankrike (med

Algeriet och Tunisien)
7,269 1,640,174,785 39,0
Italien 4,893 472,937,274 16,3
Nord-Amerikas

förenta stater[1]
54,489 166,484,610 3,3
Norge 1,217 44,891,926 22,7
Ryssland 5,266 322,178,846 3,2
Storbritannien 17,191 2,341,110,748 63,8
Sverige 2,141 94,173,068 20,0
Tyska riket 18,688 2,051,896,705 43,8
Ungern 4,221 212,775,035 13,5
Österrike 4,347 604,163,777 27,3

G. N. S.

1. Post, Hampus Adolf von, agronom, geolog
(tillhörande en gammal adlig slägt från Westfalen,
hvilken naturaliserades i Sverige under Karl XI:s
förmyndareregering), föddes på herregården Tisenhult
i Östergötland d. 15 Dec. 1822, blef student i
Upsala 1840 och underlöjtnant vid Vestmanlands
regemente 1841 samt biträdde 1842–45 sin farbroder
vid drifvande af jern- och glasbruk å Frängsäter i
Östergötland. Följande året studerade P. i utlandet
kemisk teknologi och 1848 kemi i Stockholm under
L. F. Svanbergs ledning, kallades 1849 till lärare i
kemi, fysik och geologi vid Ultuna landtbruksinstitut
och befordrades 1850 till löjtnant, men lemnade 1852
sin tjenst vid regementet samt lärareplatsen vid
Ultuna för att i stället öfvertaga disponentskapet
för Reijmyre glasbruk, hvilket han skötte till 1869,
då han återtog sin plats vid Ultuna såsom lärare
i agrikulturkeini och geologi. P. vardt ledamot af
Vetenskapsakademien 1858 och af Landtbruksakademien
1861, fick 1875 professors titel och kreerades
till filos. hedersdoktor vid Upsala universitets
jubelfest 1877. – Mer än de fleste har P. bidragit
till att höja det svenska landtbruket till en
vetenskaplig ståndpunkt. Derom vittna hans uppsatser
i Landtbruksakademiens tidskrift o. a. organ för
det rationella jordbruket, hans anföranden vid
landtbruksmöten, de särskildt utgifna föreläsningarna
Grundlinier till åkerbrukskemien (3 del., 1877)
m. fl. skrifter. Ifrig
botanist alltsedan ungdomen, har han äfven lemnat flere
bidrag till »Botaniska notiser». Men det är egentligen
såsom geolog han gjort sig berömd, särskildt genom
sina undersökningar af Sveriges lösa jordlager. Genom
de i Vetenskapsakademiens handlingar och Öfversigt
införda afhandlingarna Om sandåsen vid Köping
(1854), Om krosstensbäddar i Skedvi socken (1856)
och Glacierlager vid Strökärr i Södermanland (1862)
har P. lagt grunden till den, hvad Sverige angår,
numera allmänt antagna glacier-teorien, gent emot
Sefströms teori om en rullstensflod. Märkas må ock,
att de svenska jordarternas terminologi leder sitt
ursprung från P:s arbeten.

2. Post, Kristina (Kerstin) Beata Jacquelina
Vilhelmina von,
historiemålarinna, den
föregåendes kusin, född d. 8 Dec. 1835,
utbildade sig hufvudsakligen i Paris, der hon vid
verldsutställningen 1862 vann pris för taflan Ruth och
Naemi
(äfven 1866 i Stockholm). Hon uppträdde 1863 å
konstakademien i Stockholm med Petrus i fängelset
och åtskilliga andra målningar, men utställde
derefter först 1877 en ny tafla, De fem fåvitska
jungfrurna.
Hon har äfven utfört ett porträtt af
Kristina Nilsson samt hufvudsakligen fortfarit att
verka i Paris. -rn.

Postal, postalisk, som angår postväsendet.

Postament (af Lat. ponere, ställa), det, hvarpå
något ställes, fotställ, t. ex. för en kolonn, en
vas, en staty l. dyl. Postamentet har vanligen formen
af en kort, fyrkantig pelare och består, liksom denna,
ofta af bas (sockel, fotgesims), stam (här kort,
nästan tärningsformig) och kapitäl (kransgesims). Jfr
Piedestal, Plint och Sockel.

Postanvisning, sådan postförsändelse, genom hvilken
förmedlas liqvid till begränsadt belopp (i Sverige
högst 100 kr.) på sådant sätt, att å derför afsedd
blankett ifylles afsändarens och adressatens namn
och adress jämte summan af det penningebelopp, som
samtidigt med anvisningens aflemnande inbetalas till
postanstalten för att genom adresspostanstalten
till adressaten utbetalas mot qvitto å den honom
tillställda anvisningen. Postanvisningsrörelsen
förmedlas inom Sverige samt med Norge och Danmark
sedan år 1866 samt har småningom utsträckts till de
flesta land. G. N. S.

Postbonde, kamer., åbo på posthemman (se d. o.). I
Sveriges första postordning, af år 1636, föreskrefs,
att en ordinarie postgång skulle på sådant sätt
ordnas, att vid de stora stråkvägarna genom landet
edsvurna postbönder skulle finnas bosatta på 2 à 3
mils afstånd från hvarandra och svara för postens
fortkomst. Till postbönder indelades åbor på sådana
kronohemman, som genom sin belägenhet voro till
posthemman tjenligast. Postbonden ålåg att, så snart
han hörde »den ankommande posten blåsa
i posthornet, göra sig färdig att straxt
annamma brefven af honom och dermed oförtöfvadt
genom natt och dag, oaktadt hvad väder som vara kan,
vidare fortlöpa» minst en inil på
2 timmar. I vanliga fall anförtrodde postbonden
postföringen åt en af de två drängar, som


[1] Uppgifterna hufvudsakligast meddelade endast om
utrikes försändelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free