Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rambaud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I slaget vid Magenta (1859) förde R. en brigad. 1860
utnämndes han till generalstabschefens biträde,
kämpade i spetsen för 6:te armékåren vid Skalitz
(d. 28 Juni 1866) och deltog i reserven i slaget
vid Königgrätz. R:s Der feldzug in Ungern und
Siebenbürgen im Januar 1849 (1850) är af stort
intresse. C. O. N.
Rammskopf. Se Ramskopf.
Ramn. Se Hrafn.
Ramnes, gård i pastoratet af samma namn i Jarlsberg
og Laurvigs amt, Norge, är bekant som den plats, der
Erling Skakke 1163 öfverföll och dräpte Sigurd Jarl,
och der konung Magnus Erlingsson 1177 besegrade och
dödade birkebenarnas konung Eystein Meyla. Y. N.
Ramnes, Lat., var enligt traditionen namnet på
en af de tribus (folkstammar), som omedelbart
efter Roms grundläggning bildade det romerska
folket. Ramnes skola hafva innefattat den romerska
beståndsdelen af folket, under det att tities
voro af sabinsk härkomst. Den tredje tribus
var luceres (se d. o.). Jfr för öfrigt Legion.
R. Tdh.
Ramning [ramm-]. Se Ramma.
Ramnäs, socken i Vestmanlands län,
Snefringe härad. Areal 25,218 har. 2,845
innev. (1888). R. bildar med Sura ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift, Munktorps
kontrakt.
Ramnäs, bruksegendom i Vestmanlands län, Ramnäs
socken, vid Kolbäcks-ån och invid Ramnäs station
vid Tillberga–Kärrgrufvans jernväg. Den tillhör
Ramnäs bruks aktiebolag, som eger R. bruk med 7
lancashirehärdar, 2 verkstäder för tillverkning
af kettingar, med 8 härdar och 4 vällugnar samt 4
hammare, såg och qvarn, Seglingsbergs bruk invid
Seglingsbergs jernvägsstation i Ramnäs socken, med
masugn, såg och qvarn, Olberga ångsåg, Hofgårdens
tegelbruk samt Vestsura och Östsura jordegendomar
med underlydande i Sura socken, Ljumsbo med flere
hemman i Kila socken, allt i Vestmanlands län, samt
Mattsbo bruk med masugn och qvarn i Norrbärkes socken,
Kopparbergs län. Hela egovidden till dessa egendomar
utgör 14,723 har, deraf 1,215 har åker. Dessutom eger
bolaget hälften i Ramnäs valsverk i Ramnäs socken,
med fin- och groftrain samt gjuteri, taxeradt till
75,000 kr. Taxeringsvärdet å bolagets egendomar var
år 1888 1,594,100 kr., deraf för jordbruksfastighet
1,382,100 kr. Bolaget eger andelar i Kolningsbergs,
Vestra Kallmora, Risbergs, Riddargärds m. fl. grufvor
i Norbergs socken, Östanberget m. fl. grufvor i
Norrbärkes socken och hemtar årligen från dessa
grufvor omkr. 14,000 ton malm. Brukens årliga
tillverkning utgör omkr. 6,700 ton tackjern,
4,000 ton valsadt stång- och faconjern samt
omkr. 53,000 m. ketting från 5 mm. till gröfsta
ankarkettingar. På bolagets skogar afverkas årligen
omkr. 10,000 st. sågtimmer och beredas 200,000
hl. kol. För transport af brukets effekter begagnas
dels Stockholm–Vesterås–Bergslagens jernväg, dels
Strömsholms kanal.
Ramolino, Laetitia. Se Bonaparte, sp. 847.
Ramp (Fr. rampe), egentligen sluttning, stigning,
särskildt en konstgjord sådan, t. ex. vid uppfarten
till en byggnad (såsom vid Stockholms slott);
vidare trappafsats, bröstning utefter en trappa eller
afsats; den med en rad af ljuslågor markerade afsats,
som begränsar scenen på en teater mot orkestern
och salongen.
Ramponera (Ital. rampognare, tillrättavisa, gifva en
skrapa), skada, sönderbryta, skamfila.
Rampsinit, egyptisk konung. Se Ramses.
Rampur. 1. Vasallstat i kejsaredömet Indien,
»divisionen» Rohilkand, Nordvestprovinserna, har en
areal af 2,448 qvkm., med 541,914 innev. (1881),
deraf 302,989 hinduer, resten muhammedaner. –
2. Hufvudstad i ofvannämnda stat, vid Ramgangas biflod
Kosi. 74,250 innev. (1881). Staden är ryktbar för
sin tillverkning af fina sjalar och sidendamast,
hvilka exporteras till alla delar af Indien.
Ramqvilla, socken i Jönköpings län, Vestra
härad. Areal 11,368 har. 1,753 innev. (1887). Annex
till Fröryd, Vexiö stift, Vestra härads kontrakt.
Ramsay [-se] l., såsom några af det namnet sjelfva
skrifvit, Ramse, svenska och finska adliga ätter, som
härstamma från ryttmästaren Joan l. Hans R. Denne,
som tillhörde den gamla skotska adliga ätten R. (se
denna), blef 1633 naturaliserad svensk adelsman. Hans
sonsons sonson Anders Henrik R. (se R. 1) blef 1766
friherre, men tog ej introduktion. Emellertid hafva
hans brorson, Otto Vilhelm R. (född d. 5 Juli 1743,
1789 vice och 1793 ord. landshöfding i Kymmenegårds
län, tog efter 3 månaders tjensteutöfning afsked och
dog på Esbo gård d. 22 Nov. 1806), som var gift med
hans enda barn, och dennes efterkommande i Finland
alltid burit friherretitel. Ätten R. immatrikulerades
1818 på finska riddarhuset, och en gren af densamma
erhöll 1856 med Anders Edvard R. (f. 1799, general af
infanteriet 1859, ledamot af ryska rikskonseljen 1873,
d. 1877) friherrlig värdighet.
1. Ramsay [-se], Anders Henrik, krigare, ämbetsman,
föddes d. 15 Febr. 1707 på Ihamäki gård i Somero
socken, Finland. Redan som gosse började R. sin
krigarebana, då han, blott 11 år gammal, såsom
frivillig åtföljde sin fader, då major vid Åbo och
Björneborgs läns regemente, på tåget öfver fjällen mot
Norge. Först 1722 inskrefs han i arméns rullor, vid
Nylands och Tavastehus läns regemente, 1734–41 tjenade
han vid franska regementet Royal Suédois, deltog i
fälttåget öfver Rhen mot Tyskland samt avancerade
till kapten. Han var med i 1741–43 års svensk-ryska
krig och vann derunder 1742 befordran till kapten
vid Tavastehus läns regemente. Under den närmast
följande tidens partislitningar var R. en ifrig
anhängare af hofvet; och då efterräkning för hofvets
revolutionsförsök vidtogs vid 1756 års riksdag,
räddade R. sig, som var bland de komprometterades
antal, genom att en tid hålla sig dold. Han slöt sig
sedermera till mössorna och utnämndes af dessa 1765
till landshöfding i Savolaks och Kymmenegårds län
samt upphöjdes 1766 i friherrligt stånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
