Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Starr, med. 1. Grå starr l. katarakt - Starr. 2. Svart starr, fullständig blindhet - Starr. 3. Grön starr. Se Glaukom - Starr, starrgräs, Carex L., bot., benämnes ett mycket artrikt slägte bland halfgräsen - Starrkärr (Stärkered), socken i Elfsborgs län - Start, Eng., sportt., sjelfva ansatsen i en täflingsstrid - Staryi Oskol, stad i ryska guvernementet Kursk - Stas, blodstockning. Se Hyperemi - Stasimon (»ståndkör»), i det forngrekiska dramat en större, i lyriska versmått affattad körsång - Stasinos, forngrekisk episk skald från Cypern - Stasjulevitj, Michail Matvjejevitj - Stassfurt, stad i preussiska regeringsområdet Magdeburg (prov. Sachsen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ligger i vägen; öppnande af linskapseln med
särskildt instrument och den fördunklade linsens
utkramande ur ögat. Så mycket som möjligt måste alla
starrester aflägsnas och såret derefter noggrant
renas. I vanliga fall läkes detta inom andra
till tredje dagen. Ibland uppträda visserligen,
utan att något obehag vid operationen inträffade,
efteråt inflammationer, som i mer eller mindre grad
omintetgöra resultatet; dock har detta missförhållande
blifvit alltmera sällsynt, sedan operationens teknik
blifvit fullkomnad och den antiseptiska metoden, i
tillämpliga delar, tagits till hjelp. I forna tider
ansåg man det redan för ett godt resultat om 3 af
5 starrextraktioner lyckades väl; nu har man kommit
derhän att anse 2 fall fullständig synförlust och 6 à
8 med halfgod syn af 100 opererade ögon såsom ett ej
mer än tillbörligt resultat. Efter operationen måste
patienterna bära glasögon, så starka, att de ersätta
den ljusbrytning, som normalt sker genom ögats lins,
till följd af ackomodationens förlust, olika glas
för olika afstånd. – Hos husdjur förekommer grå
starr jämförelsevis sällan, utom hos äldre hundar,
som ganska ofta angripas af detta lidande.
2. Svart starr, fullständig blindhet. Se
Amauros. – 3. Grön starr. Se Glaukom.
Rsr.
Starr, starrgräs, Carex L., bot., benämnes
ett mycket artrikt slägte bland halfgräsen,
nat. fam. Cyperaceae S:t Hil. (se d. o.),
som förekommer allmänt, vanligast i kärr, vid
sjöstränder eller i vattensamlingar, men äfven med
flere arter håller till på torra lokaler, såsom ängs-
och skogsbackar. Blommorna äro skildkönade, men de
flesta arterna äro sambyggare (kl. Monaecia L.) och
endast några få tvåbyggare, med han- och honblommor
på skilda stånd. Blommorna äro samlade i ax, antingen
enkla eller sammansatta af småax, och sitta i toppen
af stjelken, med hanaxen efter regeln öfverst. Dessa
sistnämnda äro icke sammansatta och bestå af en mängd
små blommor, hvar och en med sitt skärmblad och bildad
endast af de 3 ståndarna utan några kalkblad. Honaxen
äro sammansatta, och hvarje honblomma är bildad
af ett tvåköladt, flasklikt, sammanvuxet blad,
utriculus (motsvarande andra monokotyledoners
»förblad»), vanligen benämndt »kalk», ur hvars mynning
pistillernas märken (2 l. 3) skjuta fram för att
emottaga det med vinden kringförda frömjölet. Frukten
är en trekantig nöt, innesluten i den efter blomningen
qvarsittande kalken, som nu i floristiska arbeten
ibland kallas »fruktgömmet». Bland de inhemska
arterna är sandstarren, C. arenaria L.,
bekant för sina mycket långa, greniga och vidt
kringkrypande, gråaktiga jordstammar (stoloner),
hvilka äro tjenliga till bindande af flygsand och
för detta ändamål äfven planterats. Dess jordstam
har förr varit officinel, radix caricis arenariae,
och var använd såsom ett ersättningsmedel för
sarsaparillrot (R. sarsapar. germanicae). Äfven den
brunaktiga jordstammen af C. hirta L. har förekommit
å apoteken i st. f. C. arenaria. En tillhörande art
är äfven lappskogräset, C. vesicaria L. Starrarterna
äro dåliga
foderväxter (»magert starrbete»), emedan de
äro saftlösa, torra och ofta så rika på
kiselsyra, att många arters trekantiga strån
och bladkanter äro hvassa och skärande.
O. T. S.
Starrkärr (Stärkered), socken i
Elfsborgs län, Ale härad. Areal 7,245 har. 2,434
innev. (1889). S. bildar med Kilanda och Nödinge ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift,
Domprosteriets norra kontrakt.
Start, Eng., sportt., sjelfva ansatsen i en
täflingsstrid (t. ex. kapplöpning, kapprodd). –
Starta, börja, göra ansatsen (om en täflare i dylik
strid). – Starter, person, som ger tecken till att
en dylik strid skall taga sin början.
Staryi Oskol, stad i ryska guvernementet Kursk, vid
floden Oskol. 10,879 innev. (1883). Liflig handel
med säd, boskap, talg, honing, salt och hampa.
Stas (af Lat. stare, stå), blodstockning. Se Hyperemi.
Stasimon (»ståndkör»), i det forngrekiska dramat
en större, i lyriska versmått affattad körsång,
som tjenade att utfylla uppehållet mellan
två af de hufvudafdelningar (epeisodia) i den
dramatiska handlingen, hvilka närmast motsvara
det moderna dramats akter. Körsången var åtföljd
af dansrörelser. Namnet S. innebär således icke,
att kören under denna sång stått orubbligt stilla,
utan endast att den från början deraf befunnit sig
på sin plats i orchestran, i motsats till parodos,
den sång, under hvilken kören gjorde sitt intåg.
A. M. A.
Stasinos, forngrekisk episk skald från Cypern,
tillhörande de s. k. cykliske skaldernas grupp
(se Cykliska skalder), uppgifves såsom författare
till ett i forntiden högt berömdt epos, Ta
Kypria, hvilket skildrade sagotilldragelserna
från Pelevs’ och Thetis’ förmälning till
början af handlingen i Iliaden. Endast några
fragment af detta skaldestycke finnas i behåll.
A. M. A.
Stasjulevitj, Michail Matvjejevitj, rysk
historieskrifvare och journalist, född i Petersburg
1826, var 1851–61 e. o. professor i historia derstädes
och 1860–62 lärare för storfurst Nikolaus. 1866
återupplifvade han Karamzins ännu bestående revy
»Vjestnik Jevropij», bekant för sitt värdefulla
innehåll och sin liberala tendens. Bland S:s skrifter
märkes ett arbete öfver medeltiden (1863–65).
Stassfurt, stad i preussiska regeringsområdet
Magdeburg (prov. Sachsen), vid Bode
samt S.–Schönebeck-, S.–Löderburg-
och Gusten–Blumenberg-banorna. 16,457
innev. (1885). S. är berömdt för sina saltverk
och kemiska fabriker. Redan i 12:te årh. omnämnas
saltkällor derstädes, men först 1839 företog
man borrningar, hvilka ledde till upptäckten af
rika lager af bergsalt, som sedan 1857 varit
föremål för en systematisk bearbetning. Jämte
rent bergsalt förekomma äfven en mängd kalisalter,
karnallit, kainit m. fl., som förarbetas i de kemiska
fabrikerna till industriella ändamål eller nyttjas som
gödningsämnen. Med undantag af det till hertigdömet
Anhalt hörande Leopoldshall äro dessa saltverk i
preussiska statens ego. Funna på ett djup af 265 m.,
hafva lagren en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
